I syftet att undersöka hur en skatte- och bidragsreform kan tänkas påverka utbudet av arbetskraft för ungdomar, modelleras en Discrete Choice nyttofunktion, där valet av antalet arbetstimmar begränsas till fem olika arbetstimmarsklasser. Modellen tar hänsyn till icke-linjära skatter och icke-konvexa budgetkurvor. I nyttomaximeringen tas även hänsyn till valet av socialbidrag. För att se effekten på ungdomarnas arbetstimmar används mikrosimuleringsmodellen FASIT som innehåller databaser över inkomster, skatte- och transfereringssystem. Finans- och Socialdepartementen använder modellen för att se reformers eventuella effekter på specifika grupper i samhället.Skattereformen innebär en höjning av grundavdraget och bidragsreformen en sänkning av socialbidraget.

I denna studie undersöktes hur feedback påverkar tillförlitligheten i äldre ögonvittnens konfidens- och frekvensbedömningar, d.v.s. realismen i deras vittnesmål. Detta skedde genom ett experiment med 35 deltagare som vid ett tillfälle fick se ett kort händelseförlopp på film. Deltagarna delades sedan in i två grupper (experimentgrupp och kontrollgrupp) och fick vid ett andra tillfälle fylla i ett frågeformulär med 42 frågor rörande händelseförloppet. Experimentgruppen erhöll två typer av feedback (stödjande och icke-stödjande), som var konstruerad information om vad en annan deltagare hade svarat.Vid bedömningen av enskilda frågor visade båda grupperna överkonfidens, men experimentgruppen visade högre överkonfidens vid stödjande feedback än vid icke-stödjande feedback.

Syfte och frågeställning: Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som är en bra vän, utifrån ett barnperspektiv, då man inom utvecklingspsykologin påtalar att det finns ett samband mellan barns vänskapsrelationer och deras personlighetsutveckling samt psykiska hälsa. Våra frågeställningar är följande:- Vad är önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad är icke önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad gör man tillsammans med en bra vän?Metod: Då vi vill undersöka barn i årskurs fyras individuella upplevelser av vänskap har vi valt en kvalitativ metodstrategi, i form av enskilda intervjuer. Våra intervjuer är deskriptivt inriktade och syftar till att skildra det specifika, inte allmänna åsikter. I vår uppsats använder vi oss av så kallad abduktion, då vi växlar mellan empirisk data och teori.Resultat och konklusioner: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att barnens beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper, som är till stor del överensstämmande i de olika intervjuerna.

Abstrakt Titel: Balanserat styrkort- Förhållningssätt och val av generella och företagsspecifika prestationsmåttNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Christina Forss och Josefin ErikssonHandledare: Tomas Källquist och Stig SörlingDatum: 2015 ? JanuariSyfte: Tidigare forskning om prestationsmätning visar en risk att generella prestationsmått favoriseras framför företagsspecifika mått vid utvärderingssituationer. Studiens syfte är att skapa förståelse för förhållningssätt och val kring generella och företagsspecifika prestationsmått inom balanserat styrkort.Metod: Studiens grund är hermeneutik, aktörssynsätt och socialkonstruktivism. Fenomenet undersöks kvalitativt med hjälp av en fallstudie. Datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med följande uppsats är att undersöka och beskriva förutsättningarna för kreativitet i drama- och teaterarbete. I detta inkluderas att undersöka ledarskapets betydelse för de kreativa processerna samt att undersöka förhållandet mellan process- och resultatfokuserat arbete i relation till kreativitet. Metod Uppsatsens syfte har undersökts med hjälp av en intervjubaserad fallstudie av den danska teatergruppen Sort Samvittighed i förbindelse med deras föreställning Hvid Magi. Tre kvalitativa intervjuer är gjorda med tre medlemmar ur Sort Samvittighed: regissören, den musikaliska ledaren och skådespelaren. Utöver fallstudien involverades litteraturstudier om kreativitet, Maslows motivationsteori och dramapedagogisk teori med extra vikt på det konstpedagogiska perspektivet. Resultat Det framgår av resultatet att gruppen Sort Samvittighed värderar kollektivet och medskapandet högt vilket utgör det fundament som de kreativa processerna och föreställningen Hvid Magi utgår ifrån.

Problemformulering: För att motivera goda prestationer på arbetsplatser och rekrytera flermedarbetare använder sig företag av belöningssystem. Ett belöningssystem behöver ta hänsyntill många faktorer för att fungera då varje mottagare av ett belöningssystem har olika behov.Branscher och företag har olika förutsättningar vilket gör det essentiellt att varje företaglyssnar till medarbetare och omgivning. Ett väl utformat belöningssystem tar dessa ibeaktning och gynnar därmed företagets alla parter och får företaget att prestera bättre.Syfte: Med denna studie är syftet att studera ett litet företag inom stålindustrin och detbelöningssystem som ges uttryck här. Vår intention var att undersöka vad som motiverarmedarbetarna och vad som är bidragande faktorer till vårt företags höga avkastning på totaltkapital.Metod: Vi utförde två enskilda kvalitativa samtalsintervjuer på Nolans Mekaniska AB, enmed VD:n och en med en medarbetare. En doktorsavhandling användes som ytterligareempiriskt underlag.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om värdet av personliga egenskaper som en del av det mångfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning är andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp är alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansättning vilket blir allt viktigare när samhället utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav på formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivån stiger. Tillgången på kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger på att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de är viktiga.

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patientermed denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det äringen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbasav ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var attbelysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studienutfördes som en litteraturstudie med induktiv metod därfakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionellaupplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samtupplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfyndeni studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivetsom mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten.

När ditt företag söker ett lån undersöker banktjänstemannen företagets framtida förmåga att betala räntor och amorteringar på ditt lån, dvs. återbetalningsförmågan. För att avgöra företagets återbetalningsförmåga görs en kreditbedömning vilken grundar sig på hård och mjuk information. Uppsatsens syfte är att undersöka om våra tre erfarenhetsvariabler: antal år som kreditbedömare, tidigare erfarenhet av företagande och formell utbildning påverkar informationshanteringen under bedömningsprocessen vid kreditgivning till svenska företag. Vi har valt en kvantitativ ansats för att bättre kunna förklara skillnaderna och försöka generalisera.

Denna uppsats vetenskapliga grund hämtas främst från ekofeminism med tanken om jämställdhetsarbetets samband med miljövård, samt närvarons politik med teorier kring representationens betydelse för den politik som förs. Ekofeministisk teori menar att det finns betydelsefulla samband mellan förtrycket av kvinnor, icke-vita människor, och fattiga på ena sidan och den icke-mänskliga naturen på andra sidan. Detta innebär att kvinnor på ett bättre sätt förstår det förtryck som finns mot icke-mänsklig natur än män. Teorin om närvarons politik menar att det styrande idéfokuserade politiska systemet går miste om viktiga perspektiv och kunskaper som en mer representativ politik kan ge. Närvarons politik utgår från att politiskt underrepresenterade sociala grupper kan bidra med perspektiv och kunskaper som annars förblir ohörda.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

En transmediaberättelse kan beskrivas som ett berättande som sker över flera separata tekniska medier, där varje enskilt mediums innehåll kan stå självständigt, men i läsningen tillsammans bildar en större sammanhållen berättelse. De enskilda mediumen kan vara icke-berättande, interaktiva, uppmuntra till medskapande och vara helt valfria både vad gäller ordningen de konsumeras i och att ta del av över huvudtaget. En sådan berättelse, eller snarare berättelsekonsumtion ställer krav på en analysmodell. Uppsatsens syfte är att att beskriva användarens förhållande till berättelsebeteenden i det pågående transmediaberättandet, avseende tolkning och påverkan av produktionen.I studien genomfördes en explorativ litteraturstudie inom flera olika ämnesområden och resultatet har sammanställts i en beskrivande modell för berättelseprocessen. Modellen inkluderar en ny begreppsapparat, som inte utgår från vilken typ av produktion det handlar om.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop.