Bakgrund och problem: Det balanserade styrkortet utvecklades som en reaktion på behovetatt komplettera de finansiella måtten med icke finansiella. Sedan introduktionen av begreppethar konceptet varit under ständig utveckling och det råder en tvetydig definition av vad detverkligen syftas på när det talas om balanserat styrkort. Då det balanserade styrkortet existerari olika former skapas olika användningsområden och det är vår avsikt att undersöka huranvändning och design ser ut i svenska företag samt undersöka sambandet mellan användningoch design.Syften: Vårt syfte är att identifiera vilka olika typer av balanserade styrkort som används avsvenska företag. Vi vill skapa en djupare förståelse om konceptet balanserat styrkort ochpåvisa hur användningen och processerna är utformade och utreda eventuella samband mellananvändning och design.Avgränsningar: Vi har inte för avsikt att lägga någon värdering i hur det balanseradestyrkortet används eller är designat. Därmed kommer det inte föras någon diskussion omhuruvida det balanserade styrkortet innebär något positivt eller negativt för företagen.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning på 11 svenska företag, där vi har använt osssemistrukturerade personliga intervjuer inom de olika företagen.Resultat och slutsatser: Vi har i vår slutsats kunnat visa att det balanserade styrkortetanvänds på varierande sätt i svenska företag.

Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes är banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgångar till verkligt värde uppdelat på olika nivåer. Värdering när en aktiv marknad saknas är ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet på då de övervärderade sina finansiella tillgångar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vår fråga. Hur stor andel av bankers tillgångar klassificeras som finansiella instrument av nivå 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att titta på banker i Norden som följer IASBs regelverk.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgången goodwill på koncernnivå. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars år 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle träda i kraft den 1 januari år 2005. Publiceringen avser att förbättra kvaliteten på den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS år 2005. Vilka konsekvenser det får för redovisningen av goodwill och hur väl de nya reglerna harmoniserar med redan rådande redovisningsprinciper som rättvisande bild.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt i allmänhet. Utöver undersökningen har även tillämpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna påvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur på området. Uppsatsen följer den rättsdogmatiska metoden, ett inifrån- och utperspektiv. Vad säger lagen och vilka påföljder och konsekvenser innebär den? Läsaren kommer få en inblick i de risker som fastighetsbranschen står inför med den gällande lagstiftningen. Mervärdesskatten är en indirekt konsumtionsskatt.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

SammanfattningUppsatsens titel: 2013 ? Året det vårades för blankningDatum: 2013-05-21Uppsats nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi (61-90 hp)Författare: Erik Alvarado och Billy BengtssonHandledare: Sven-Ola CarlssonExaminator: Marita BlomkvistNyckelord: Blankning, Förbud, Regleringar, Effektiva marknadsteorin, Behavioral finance, StrategiSyfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förstå och analysera hur mäklarna samtförvaltare på svenska finansiella institut arbetar med blankning gentemotsina kunder idag.Problemformulering: Hur arbetar mäklare och förvaltare på svenska finansiella institut medblankningsaffärer åt sina kunder?Metod: Metodvalet föll på en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Den datasom utgör empirin har samlats in genom besöks- och telefonintervjuer.Teori: I november 2012 valde regeringen att gå EU:s linje och börja följa derasförordning angående regleringar mot blankning. Detta ställer krav på attFinansinspektionen publicerar gårdagen genomförda blankningsaffärermorgonen efter. Något som lett till en mediedebatt kring att intresset förblankning kan öka, då investerare nu kan ta rygg på andra blankare.Blankning kan vara ett populärt investeringsalternativ utifrån ett flertalstrategier medan anledningarna till att blanka kan vara många.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Denna studie är en integrativ forskningsöversikt med syfte att kartlägga vilka psykiska hälsorisker som finns för ungdomar på internet och i sådana fall vilka dessa risker är, samt vilka förklaringar till fenomenet som forskarna lyfter fram. Vilka psykiska hälsorisker är enligt befintlig forskning de mest vanligt förekommande bland ungdomar som använder internet för olika ändamål? Vilka är konsekvenserna som presenteras som följd av dessa hälsorisker? Vad säger forskningen om riskgrupper bland ungdomar gällande internet? Vilka förklaringar presenterar befintlig forskning gällande de olika hälsoriskerna? Genom lämpliga sökord och välkända databaser har studier valts ut för att kunna besvara valda syfte och frågeställningar. I forskningsöversikten valdes 17 studier ut som ansågs relevanta för valt område. Resultatet visar att ungdomar riskerar att utsättas för flertalet faror på nätet men att detta inte är ett kausalt samband.

Kalkylapplikationer används frekvent av företag för bearbetning av finansiell information. Denna uppsats inriktar sig på Excel, som är den vanligast förekommande kalkylapplikationen. Vår undersökning visade att Excel betraktas som ett mycket bra och flexibelt verktyg och att applikationens kalkylark är av stor betydelse för företagens verksamhet. Kalkylerna används främst inom finansiella processer för bland annat sammanställning av årsredovisningar, budgetering och kalkylering, vilket gör att många av de här kalkylerna är signifikanta för verksamheten. För att uppfylla företagsspecifika behov tenderar kalkylerna också att vara egenutvecklade inom företagen. Då kalkylerna är egenutvecklade samtidigt som de är signifikanta ställs höga krav på både utvecklare och slutanvändare. Studier har visat att nästintill alla kalkyler innehåller fel och att behovet av intern kontroll inte tas på fullt allvar.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

Titel: Risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ann Forsström och Mikael Örtenvik Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2012 ? April  Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka den frivilliga rapporteringen av risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningar. Metod: Vi har använt en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ såväl som kvantitativ innehållsanalys av utvalda bolags årsredovisningar. Vi prövar 5 olika hypotester genom multipel regessionsanalys. Vår insamlade data redovisas både i tabell- och textform. Resultat & slutsats: Undersökningen visar att det finns en signifikans i hypotes 5: det finns ett samband mellan ett bolags skuldsättningsgrad och antalet redovisade risker och osäkerheter.  Övriga hypoteser har ingen signifikans och förkastas därmed. Vid genomgången av undersökningsbolagens årsredovisningar finner vi dock att det finns betydande skillnader i redovisningen av risker och osäkerheter mellan de undersökta bolagen.  Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant med en jämförelse av bolag som verkar inom samma typ av försäljning t ex.