Bakgrundochproblem:Tidigareforskningkringicke-­?finansiellanyckeltalsy-­?neshuvudsakligenvarafokuseradpåtillverknings-­?ochserviceföretagochdetsaknasmerellermindrehelt,enligtvårmening,forskningmedfokuspåtjänste-­?företag.Forskningenkringhurföretagochledarerentpraktisktskallanvändasigavdessanyckeltaliekonomistyrningenärhögstbristfällig,omensbefintlig.Motbakgrundavdettafokuserarviidennastudiepåhurdetrentpraktisktärmöjligtatthjälpaekonomistyrningeninomenorganisationmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Vikommerattgöradettagenomenfallstudieinometttjänsteföretag,närmarebestämtpåförsäkringsbolagetV.Syfte:Meddennastudiesökervibidratillforskningeninomprimärttvåområ-­?denvilkaviidagslägetkännerinteberörtsitillräckligutsträckning;användan-­?detavicke-­?finansiellanyckeltalinomtjänstesektornsamthurdetpraktiskabru-­?kandetavicke-­?finansiellanyckeltalkantesig.Visökersvarapåfråganhureko-­?nomistyrningkanförstärkasmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Metod:Studienbetecknassomenfallstudieochharskettgenomangreppsättetdesignscienceresearchmethodology.Empiritillstudienharsamlatsingenomtotalttiointervjuer,feminledandeochfemåterkopplandeintervjuerdärvipre-­?senteratenartefaktsomsedanutvärderats.Resultat:Genomdennastudieharvivisatattenbusinessintelligence-­?lösningiformavdashboardsuppbyggdaavprimärticke-­?finansiellnyckeltalkanhjälpaekonomistyrningeniettföretaggenomattrentpraktisktförainicke-­?finansiellanyckeltalidenoperativaverksamhetensamtminskaavståndetmellandesamma.Studiensbidrag:Presenteradeartefaktervisartydligthurdetrentpraktisktinometttjänsteföretagkananvändasicke-­?finansiellanyckeltalförattförbättrastyrningen..

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ettinternationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lämnasom finansiella risker och där IFRS 7 blev obligatorisk 2007. Bolag är i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

LKAB är en internationell högteknologisk mineralkoncern som är världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB använder prognos och måltavlor som är en variant av det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet är till hjälp för att skapa balans mellan de finansiella och de icke finansiella målen och måtten. Syftet med denna uppsats var att studera infrastrukturavdelningens funktioner, fastighetsservice och besiktnings styrkort. Detta genom att identifiera de ickefinansiella måtten som kan vara drivande för att nå de finansiella målen.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Bakgrund och problem:Varumärket som tillgång har på senare år vuxit till att numera betraktas som en av deviktigaste tillgångarna som ett företag har, ett varumärke har både en finansiell ochstrategisk betydelse. Detta erkännande har också ökat behovet och också kraven påvarumärkesvärderingar och hur de utförs. Värderingsprocessen är dock svår och i vissmån otydlig. ISO 10668 togs fram för att standardisera värderingsprocessen, dock såtar dessa standardiserade metoder inte hänsyn till icke-finansiella faktorer.Syfte:Syftet med denna studie är undersöka vad som är värdeskapande för ett varumärkeoch vilka faktorer som tas hänsyn till vid en värdering. Studien tittar på hur värderareanvänder icke-finansiella faktorer i sina värderingsmodeller och i slutändan förklaravilka eventuella brister som finns i värderingsprocessen.Avgränsningar:Syftet avgränsas till hantering av varumärken baserat på deras stora påverkan på ettföretags börsvärde.

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra år för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kännbara i Sverige under år 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i världsekonomin och finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, ränte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lågkonjunktur och situationen för företagen såg därmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utsträckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förändrat sin finansiella riskrapportering i årsredovisningen mellan åren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning på området, har ett mått på kvalitet definierats.

Bakgrund: När ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras måste företaget ta hänsyn till en mängd olika aspekter. Företaget måste ta ett investeringsbeslut som innefattar överväganden om hur risk och förväntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar är förenade med en mängd osäkerheter och svårbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och därigenom minimera sina risker, däribland sina finansiella risker.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.