Sökresultat:
5407 Uppsatser om Icke-finansiella företag, - Sida 26 av 361
StyrförutsÀttningar och intern mÄttanvÀndning
Denna studie syftar till att beskriva anvÀndningen av mÄtt och analysera dess nyttjande pÄ olika hierarkiska nivÄer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsÀttningar och synsÀtt i styrningen inverkar pÄ den interna mÄttanvÀndningen. Studien Àr en fallstudie och utgÄr frÄn kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhÀmtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingÄr i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna mÄttanvÀndningen i verksamheten. Uppsatsen utgÄr frÄn contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmÄga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.
Att vara icke-heterosexuell i dagens Sverige : - en kvalitativ studie om Ă„tta kvinnors erfarenheter och upplevelser
I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.
Riskhantering i svenska banker
Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.
Att Äldras i marginalen : Upplevelsen av att vara Àldre och icke-heterosexuell
Bakgrund: Gruppen Ă€ldre icke-heterosexuella i Sverige berĂ€knas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begrĂ€nsad kunskap om Ă€ldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara Ă€ldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanstĂ€lldes Ă„tta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomlĂ€sning, kvalitetsbestĂ€mning och analys av innehĂ„llet sammanstĂ€lldes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Ăldre icke-heterosexuella sĂ„g pĂ„ och hanterade sin sexuella identitet pĂ„ olika sĂ€tt. Ăverlag tyckte mĂ„nga deltagare att de hade ett gott sjĂ€lvförtroende samt kĂ€nde att de var nöjda med livet.
Att prata CSR : - En studie av hur företag kommunicerar om CSR till anstÀllda, investerare/Àgare och NGO:s
Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit sig stort pa? senare tid och kan ha positiva effekter pa? fo?retags verksamhet och samha?llet i stort. Fo?r att fo?retag ska kunna nyttja de positiva fo?ljderna med ett CSR-arbete a?r kommunikationen till intressenterna central. Forskningen kring CSR-kommunikationen till intressenter har fra?mst fokuserat pa? intressentgruppen konsumenter, varvid denna studie underso?kte hur fo?retag kommunicerar om CSR till intressentgrupperna ansta?llda, investerare/a?gare och NGO:s.
Att kommunicera med kroppen. : En studie av gymnasielÀrares icke-verbala kommunikation.
MÀnniskors sÀtt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken stÄr för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken bestÄr av röst, ansiktsuttryck och kroppssprÄk. Arne Maltén (1998) menar att det Àr de icke-verbala uttrycken som Àr den största informationskÀllan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sÄdan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielÀrares icke-verbala uttryck ser ut under genomgÄng, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lÀrarna överlag var duktiga anvÀndare av de icke-verbala uttrycken.
Icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan öka vÀlbefinnandet hos personer med demens
Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som inkluderades i den hÀr studien var musik, aktivitet och trÀning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjÀlp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det Àr viktigt att utforma alla dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder utifrÄn individen för att erhÄlla ett gott resultat.
Icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta
Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar.
Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av
kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna
icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta.
Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga
artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande
sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk
smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan
nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.
Kommunicera, informera och modellera : Kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson
Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.
GrailÂČ
Detta arbete Àr det första steget i en lÄng process vars slutgiltiga mÄl Àr att utveckla en metod för automatisk övergÄng frÄn en icke-generisk objektorienterad applikation till en generisk.Helst borde stöd för en sÄdan transformation implementeras i en utvecklingsmiljö, IDE. En analogi skulle kunna dras till faktorisering av klasser, en operation som stöds av de flesta utvecklingsmiljöer idag. Som ett första steg i en pÄgÄende process Àr detta arbete tÀnkt att fungera som ett icke-trivialt exempel för framtida analys. Exemplet bestÄr av ett icke-generisk och ett generisk grafpaket som Àr skrivet i Java 1.4.2 respektive Java 5.0. Uppsatsen beskriver övergÄngen frÄn den icke-generiska till den generiska lösningen pÄ systematiskt sÀtt som gÄr att upprepa.
Kriterier för prestationsmÄtt
Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse och kunskap
gÀllande de kriterier som skapar relevanta prestationsmÄtt och som anvÀnds i
vinstdrivande företag. Vidare Àr syftet att undersöka om tidigare forskares
föreslagna kriterier för prestationsmÄtt uppfylls och om dessa kriterier Àr
tillrÀckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att
det finns stora brister frÀmst gÀllande uppfyllandet av kriterierna för de
icke-finansiella prestationsmÄtten och ett förslag framförs gÀllande att
företagen borde strÀva efter branschöverskridande och standardiserade mÄtt med
klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslÄs en ny modell
gÀllande kriterier för prestationsmÄtt samt vidare forskning i Àmnet
efterlyses..
Premiepension : En kvalitativ studie om hur pensionssparare i Sverige beter sig vid placering av premiepensionen, bland de som har gjort ett aktivt val av fonder
Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebÀr att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett stÀllningstagande pÄ den finansiellamarknaden.MÄnga individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtÀnkta ekonomiska beslut för premiepensionen. MÄnga sparare Àr av den anledningen i behov av hjÀlp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste Ären har konkurrensen inom den finansiella tjÀnstesektorn varit ett omdebatterat Àmne. PÄ grund av att kritik har riktats mot finansiella tjÀnster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjÀnstesektorn.
Hur pÄverkar belöningar sÀljares motivation i smÄ organisationer? : En fallstudie av en liten organisation respektive mikroorganisation inom försÀljningsbranschen
??FörsÀljningsbranschen anvÀnder sig av bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar, vilka kan bidra till att fÄ sÀljare motiverade. En fallstudie har genomförts pÄ ett försÀljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju sÀljare i tvÄ smÄ organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. FrÄgestÀllningen i studien var att förklara hur sÀljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetÀra och icke-monetÀra belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan sÀljarnas motivation av belöningar beroende pÄ organisationens storlek.
Risk i Fondsparande : Ăr finansiella aktörers information angĂ„ende risk i fondsparande förenlig med investerares riskuppfattning?
Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angÄende risk i fondsparande Àr förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning nÀr de riskklassificerar sina fonder. Konkret anvÀnds 5-Ärig historisk volatilitet mÀtt med standardavvikelse. Vi har dÀrför Àmnat undersöka om det riskmÄtt och teorierna som ligger till grund för det Àr tillfredstÀllande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjÀlp av sÄ vÀl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.
VĂ€rderingsproblematik vid finansiella instrument : En studie ur revisorns perspektiv
Sammanfattning Titel: VÀrderingsproblematik vid finansiella instrument: En studie ur revisorns perspektiv.Författare: David Carlsson & Per-Johan ElertHandledare: Andreas JanssonKurs: Civilekonomuppsats 30 HP, VT 2011Seminariedatum: 31 majNyckelord: Revision, finansiella instrument, utan marknadsvÀrde, vÀrdering.  Syfte: VÄrt syfte Àr att belysa och skapa en förstÄelse för de problem som revisorerna sjÀlva anser finns vid vÀrderingsprocessen av finansiella instrument. VÄr ambition Àr att fÄ fram nya aspekter pÄ vad revisorerna anser vara svÄrt utöver det som litteraturen kring svÄrbedömda tillgÄngar tar upp. Metod: VÄrt syfte Àr inte att göra nÄgra statistiska generaliseringar utan vi vill fÄ fram vad revisorerna sjÀlva upplever vara svÄrt och fÄnga nyanserna bakom dessa svar. DÀrför kommer vi att i huvudsak anvÀnda oss av en deduktiv ansats med inslag av induktion. Teori: Teorikapitlet Àr uppdelat i fyra olika teman identifierade utifrÄn hur revisions- vÀrderingsprocessen gÄr till. Inom dessa teman har vi sedan tagit fram Ätta stycken problemantaganden. Empirisk metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genom ett subjektivt urval genomfört semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter. Syftet med intervjun var att se om vÄra problemantaganden stÀmde in med respondenternas Äsikter samt att fÄ fram nya problem som upplevs av respondenterna. Slutsats: Revisorer stÀlls inför en hel del problem i revisionsprocessen av finansiella instrument.