Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket vÀrde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fÀltet anser att vÀrdet med estetiska aktiviteter Àr, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgÄ frÄn det radikala estetiska begreppet. Jag har Àven diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgÄng till ett sprÄk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag mÄste förhÄlla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska pÄ olika sÀtt kan vara vÀrdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter pÄ det sÀtt som de gör..

Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Uppsatsens fokus ligger pÄ pedagogers bruk av icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte Àr att undersöka vilka dessa signaler Àr, samt att besvara frÄgestÀllningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler anvÀnds. Tidigare forskning inom Àmnet samt för Àmnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frÄgestÀllningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

Att kunna utföra de aktiviteter som man vill Àr betydelsefullt för hÀlsa och vÀlbefinnande. Att bli Àldre innebÀr att vissa besvÀr och funktionshinder kan öka. Det kan leda till att individen fÄr svÄrt att utföra de aktiviteter som den vill. Syftet med studien var att undersöka Àldre personers aktiviteter i och utanför hemmet samt vad de skulle vilja göra. Vidare var syftet att beskriva Àldres uppfattning om hjÀlpen de fÄr med dessa aktiviteter.

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

I takt med att mÄnga vÄrdinrÀttningar har insett vÀrdet av att anvÀnda sina resurser mer effektivt har lean blivit ett allt mer uppmÀrksammat omrÄde inom sjukvÄrden. Den hÀr rapporten beskriver hur man med lean-metoder kan öka kundvÀrdet i akutsjukvÄrden. För att öka kundvÀrdet mÄste man eliminera de icke vÀrdeskapande aktiviteterna som finns i vÀrdeflödet. Vi har med hjÀlp av information frÄn litteraturen och genomförda intervjuer valt ut tvÄ metoder för att identifiera icke vÀrdeskapande aktiviteter; vÀrdeflödesanalys och visuell identifiering. De icke vÀrdeskapande aktiviteterna vi identifierat kategoriseras in i sju kategorier av svinn.

Syftet med vÄr studie har dels varit att undersöka vilka aktiviteter kring lÀsning av skönlitteratur lÀrare anvÀnder sig av, med fokus pÄ sprÄkutveckling samt att undersöka vilka grunder dessa lÀrare vilar sina val av aktiviteter pÄ. VÄr hypotes var att endast lÀsning i sig inte bidrar till sprÄkutveckling, snarare att det Àr aktiviteterna kring det lÀsta som frÀmjar sprÄkutvecklingen. Vi gjorde en kvalitativ studie, med tre observationer, dÀr vi ville se hur lÀrarna jobbar med aktiviteter och kring skönlitteratur och vilka förutsÀttningar dessa kan ha pÄ sprÄkutvecklingen utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde Àven fyra semistrukturerade intervjuer, för att ta reda pÄ vilka grunder lÀrarnas val av aktiviteter vilar pÄ och deras resonemang kring sprÄkutvecklingen. Den tidigare forskningen som vi har presenterat, sÀger att det Àr av stor vikt att man följer upp det lÀsta i form av olika aktiviteter, bÄde muntligt och skriftligt, eftersom att det stimulerar elevernas sprÄk och lust att lÀra.

Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Àr en av de vanligaste lungsjukdomarna i Sverige. En konstant nedsatt lungkapacitet kan pÄverka utförandet av aktiviteter. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter, begrÀnsningar och förÀndringar i aktiviteter i det dagliga livet (adl) hos personer med KOL. Vid insamling av information anvÀndes enkÀt. Deltagarantalet i studien uppgick till 144 personer och resultatet visade att nÀstan hÀlften av undersökningspersonerna utförde aktiviteter i det dagliga livet i lÄngsammare tempo Àn innan insjuknandet.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

BAKGRUND:Det Àr samhÀllets normer, vÀrderingar och förvÀntningar som pÄverkar synen pÄ könet. Som pedagog har m en stor inverkan pÄ barns framtida syn och utveckling gÀllande könroller.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrÄn ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer som Àr en kvalitativ undersöknings metod. VÄrt intresse Àr att fÄ en inblick i pedagogernas tankar och Äsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de Àr medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker dÄ samhÀllet bestÄr av normer och vÀrderingar. De Àr medvetna om att de Àr med och pÄverkar barns roll gÀllande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter Àr roligt och lÀrorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) Àr numera ett mer förekommande inslag i varje företag. Tidigare forskning inom omrÄdet har försökt faststÀlla en relation mellan CSR och lönsamhet, med varierande resultat. CSR-aktiviteter kan ses ur tvÄ olika perspektiv, dÀr det första speglar det som en investering som ökar vÀrdet för intressenter och i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. Det andra synsÀttet förutsÀtter snarare att ett företag Àr lönsamt för att ge utrymme för CSR-aktiviteter. Genom dessa tvÄ perspektiv kan CSR-aktiviteter Ä ena sidan betraktas som en nödvÀndighet, Ä den andra som en lyx.Problemformulering: Vilka drivkrafter kan förklara pÄ vilken nivÄ i Carrolls (1979; 1991) CSR-pyramid ett företag befinner sig?Syfte: Syftet Àr att ge en förklaring till om CSR-aktiviteter kan urskiljas som en nödvÀndighet eller en lyx, genom att studera nivÄn i CSR-pyramiden.Metod: Studien har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats dÀr befintliga teorier anvÀnts för att generera hypoteser, som sedan testats utifrÄn ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt med en longitudinell design.

Mer Àn en tredjedel av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig icke malign smÀrta som Àven Àr den frÀmsta anledningen till sjukskrivning i landet. TillstÄndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala pÄfrestningar och utgör en barriÀr för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi Àr mer effektivt vid lindring av icke-malign lÄngvarig smÀrta Àn alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden Àr allmÀnt accepterad vid lÄngvarig cancersmÀrta rÄder Ànnu oenigheter avseende lÄngvarig icke-malign smÀrta. Ett av de primÀra mÄlen för hÀlso- och sjukvÄrd Àr att hantera oförmÄga och lidande och förutom symtomreduktion Àr det viktigt att undersöka hur den hÀlsorelaterade livskvaliteten pÄverkas av en viss terapi.