Uppsatsen Àr en undersökning av lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom lÀromedel, dÀr endast en liten mÀngd litteratur frÄn icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden presenteras. Den visar Àven en framstÀllning av icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden som statiska i kontrast till vÀsterlandet dÀr utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke vÀsterlÀndska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av vÀrlden och premieras sÀllan för originalitet..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med Àldres aktiviteter pÄ kommunens sÀrskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet verksamma inom kommunens sÀrskilda boenden i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som pÄverkar Àldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att frÀmja de Àldres aktiviteter? och ?FrÀmjandet av Àldres aktiviteter krÀver samverkan i organisationen?.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för hur Àldre mÀn med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem mÀn i Äldrarna 69-84 Är som var ensamboende. Data analyserades utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mÀns erfarenheter var mÄngfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka pÄ sitt aktivitetsliv?, ?att avstÄ frÄn aktivitet nÀr den inte lÀngre Àr meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade pÄ en komplexitet dÀr den anhöriges egna aktiviteter Àr sammanvÀvda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation Àr förÀndrad och det sker en stÀndig anpassning till den förÀndrade livssituationen.

Arbetet Àr en litteraturstudie med fokus pÄ begreppet icke-formellt lÀrande. Begreppet icke-formellt lÀrande faller inom det akademiska fÀltet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning Ät lÀrande. Arbetet bearbetar och jÀmför genom begreppsanalys icke-formellt lÀrande och nÀraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahÄlla verktyg för att förstÄ bÄde problematik och hur man kan definiera bÄde de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats Àr huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lÀrande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jÀmföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förstÄelse..

Den hÀr uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstÄnd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta Àmne och genom vÄr studie ge en tydligare bild pÄ huruvida motstÄnd förekommer eller inte. Genom att detta Àmne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sÀtt att se pÄ motstÄndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen Àr genomförd med 76 enkÀter varav hÀlften hos anstÀllda pÄ ett produktionsföretag och hÀlften hos tjÀnstemÀn pÄ ett annat företag.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka utbredningen av anstÀlldas motstÄnd under arbetstid och att fÄ en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket mÄste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. UtifrÄn vÄrt syfte har vi tagit fram följande frÄgestÀllningar för att förtydliga meningen med studien:? Förekommer det nÄgot motstÄnd pÄ arbetstid och i sÄ fall hur ofta?? Vad gör anstÀllda pÄ sin arbetstid som kan definieras som motstÄnd?? Varför utför anstÀllda motstÄnd pÄ arbetstid?? Förekommer det skillnad pÄ hur mycket motstÄnd produktionsanstÀllda gör och hur mycket motstÄnd tjÀnstemÀn gör?Vi har i vÄr uppsats valt att koppla samman att anstÀllda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstÄnd.

Syftet var att beskriva erfarenheter frÄn förÀldrar med lÄngvarig smÀrta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen pÄverkas. En kvalitativ metod valdes och totalt Ätta kvinnor mellan 37-52 Är intervjuades. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier: ?Barnen fÄr ta ansvar för aktiviteter?,? Deltar utifrÄn egna förutsÀttningar?, ?Behov av stöd frÄn andra personer? och ?Behov av att planera aktiviteter?. Resultatet visar att barnen fÄr ta ett stort ansvar för egna aktiviteter och för hushÄllsaktiviteter.

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur elevers förstÄelse för multiplikation kan stÀrkas av lÀmpliga aktiviteter. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av prov, enkÀter, observationer och intervjuer i Ärskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fÄtt fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjÀlpt eleverna att utveckla sin kreativitet, uttrycka olika tankesÀtt och Àven olika möjligheter att uppfatta och granska uppgifter..

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har Àtstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sÀtt att finna inre resurser och kÀnsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har Àtstörning utfördes med hjÀlp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter Àr en behandlingsmetod som kan hjÀlpa personer med Àtstörningar att finna resurser bÄde inom sig sjÀlva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sÀtt att bemÀstra svÄrigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmÄga, humor, möjlighet att lÀra sig handskas med problem, kÀnna samhörighet samt kunna hjÀlpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Mitt syfte med detta arbete var att fÄ kunskap om elevers syn pÄ betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation Àr benÀmningen för allt som sÀgs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet frÄn mina elevintervjuer. Eleverna har fÄtt svara pÄ frÄgor som kan delas in i tvÄ delar. Den ena delen handlar om kroppssprÄk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

VÄrt syfte Àr att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till fÀrgval och motiv pÄ en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation dÀr vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har Àven fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vÄrt insamlade data utifrÄn ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förvÀntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vÄrt resultat kan vi se att barnen anvÀnde sig av bilddialoger och verbalt sprÄk men Àven fÀrger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har Àven sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar frÄn pedagogernas sida.

Denna kvalitativa intervjustudie kartlÀgger fem boendes upplevelser och synpunkter pÄ de aktiviteter som erbjuds pÄ deras Àldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien Àr att belysa hur effekten av aktiviteter pÄverkar boendes livskvalité pÄ heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de fÄr de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen Àr: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds pÄ heldygnsboendet? den andra frÄgestÀllningen Àr: vilken effekt har aktiviteterna pÄ boendes livskvalité? och den sista frÄgestÀllningen i studien Àr: Àr ett gott Äldrande förknippat med aktiviteter för boende pÄ heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det Àr inte aktiviteten i sig som Àr det viktiga för boende, utan det Àr gemenskapen som aktiviteterna genererar som Àr det viktiga.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillÀmpats. UndersökningsÄren Àr 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit smÄ och medelstora företag pÄ den svenska marknaden. Slutsatsen Àr att det inte föreligger nÄgon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag..

Kommunikationen mellan tvÄ personer bestÄr av bÄde verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstÀrka (kongruent) eller vara motsÀgelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bÀttre vÀg att nÄ fram till en person, Àn med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan anvÀnda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn pÄ omvÄrdnadsinriktad kommunikation.

Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen Àr Att beskriva skinheadskulturens utveckling frÄn dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhÄller sig till den. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar dÀr det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn pÄ skinheadskulturen och deras roll i den redovisas.