Mönster Àr ett matematiskt begrepp som Àr ett vanligt inslag i förskolan dÀr barnen ofta lÀgger pÀrlplattor och gör pÀrlhalsband. Man bygger med kaplastavar och legoklossar, klipper i papper och mÄlar. Tidigare forskning inom omrÄdet mönster har visat att man aktivt kan arbeta med mönster för att öka barns kunskaper inom omrÄdet. Dessutom bidrar en ökad förstÄelse för mönster och följder till en ökad förstÄelse för matematik i allmÀnhet. Vad man inte har undersökt Àr barnens utgÄngspunkt vid arbete med mönster.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus pĂ„ verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvĂ„rdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förĂ€ndring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.

I denna uppsats undersöker vi ifall det Àr möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att anvÀnda sig av utvalda strategimodeller som anvÀnds inom ett vinstsyftande företag. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med representanter frÄn Röda Korset samt internt material frÄn Röda Korset Sverige. SekundÀrdatan bestÄr av facklitteratur, artiklar om ideella organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi anvÀnt oss av diverse metodlitteratur.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

NÀrstÄende Àr en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förÀndras ofta vardagen för hela familjen. Den nÀrstÄendes behov av stödinsatser uppmÀrksammas inte fullt ut dÄ deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhÄllande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av förÀndringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) föresprÄkar en flerstammig klassrumsinteraktion dÀr en monologisk kommunikation med en lÀrare som överfor kunskap till eleverna ersÀtts med en dialogisk kommunikation dÀr elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. DÀrav behöver lÀraren stÀlla sÄ kallade autentiska frÄgor ? frÄgor som söker en tolkning, erfarenhet, Äsikt, kÀnsla eller annan information av den tillfrÄgade och som inte har nÄgot givet rÀtt eller fel svar som den som stÀller frÄgan kÀnner till i förvag. Autentiska fragor i sprÄkundervisningen föresprÄkas ocksÄ av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med fÄ autentiska frÄgor leder till att eleverna lÀr sig en engelska som Àr radikalt annorlunda frÄn den verkliga vÀrldens engelska. Men det Àr inte bara lÀraren som stÄr för alla frÄgor i klassrummet ? Àven lÀromedel stÄr för en stor del av de frÄgor som eleverna stöter pÄ i undervisningen.

Uppsatsen behandlar grÀnslandet mellan artikel 101 och 102 FEUF. Uppsatsens problematik utgÄr ifrÄn konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vars rÀttsliga följder gett upphov till kritiserad praxis i EUD som Àven kommit att visa pÄ ett oklart rÀttslÀge inom den europeiska konkurrensrÀtten. Den praxis som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr ett antal omdiskuterade fall i EUD vilka rör konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande stÀllning. Fallen Àr intressanta för de visar svÄrigheten med just dessa ÄtgÀrder dÄ det i EU:s konkurrenslagstiftning inte finns nÄgot reglerat för en sÄdan situation. Detta eftersom det för en tillÀmpning av art 101 krÀvs ett samarbete mellan minst tvÄ företag och för en tillÀmpning av art 102 krÀvs att det berörda bolaget Àr marknadsdominerande.

I mitt examensarbete har jag undersökt om det lÀmpar sig att anvÀnda en manuell metod för att skapa normal maps till icke-organiska polygonmodeller avsedda för datorspel. Jag har anvÀnt mig av Photoshop för att mÄla normal maps som jag sedan applicerar pÄ lÄgdetaljerade modeller jag skapat, för att höja detaljgraden avsevÀrt. DÄ icke-organisk modellering inbegriper modeller som ska representera hÄrda ytor, och dÀrmed inte animeras med deformation, sÄ antog jag att denna metod skulle lÀmpa sig vÀldigt vÀl Ät dessa ytor som ofta har extremt mjuka former och precisa vassare kanter. Min metod har varit att studera litteratur om Normal Mapping och hur man anvÀnder Photoshop för detta. Jag har sedan utfört praktiskt arbete för att utvÀrdera hur effektiv metoden Àr samt vilka fördelar den bidrar med. Jag gÄr igenom teori för normal mapping som jag stödjer med hjÀlp av faktatexter och instruktions-DVDer i Àmnet för att sedan redovisa metoden jag anvÀnt i mitt arbete. Jag avslutar sedan med en diskussion kring mitt resultat och redovisar vad jag kommit fram till genom mina experiment. Jag kommer fram till att Normal Mapping med Photoshop Àr mycket vÀl lÀmpat Ät hÄrda ytor och Àven bidrar med optimeringar i arbetsflödet bÄde vad gÀller organisering, tidsÄtgÄng samt kontroll över resultatet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns skillnader i hur sexÄringar i förskoleklass kan lÀra grundlÀggande geometriska begrepp, beroende pÄ vilken typ av undervisning de fÄr. Det Àr en komparativ studie dÀr tre olika grupper av 6-Äringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lÀrobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-Äringarnas kunskap om geometriska begrepp sÄvÀl före som efter undervisningstillfÀllena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, dÀrefter hamnade anvÀndningen av lÀrobok. DÀremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till nÄgra större framsteg hos barnen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och Àven bidra till en ökad kÀnnedom om och förstÄelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan.Hur pÄverkas de av astman under fysiska aktiviteter pÄ fritiden och i skolan?Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslÀrare?Hur upplever de att astman pÄverkar deras fysiska prestation?PÄ vilket sÀtt hanterar de sin astma?MetodI undersökningen ingÄr sju grundskoleelever med astma, tvÄ pojkar och fem flickor. Studien utgÄr frÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pÄgick i ungefÀr 45 minuter. UtifrÄn det samlade intervjumaterialet formades fem omrÄden.

Detta examensarbete Ă€r ett detaljplaneprogram för Kanis och har tagits fram Ă„t Älvsbynskommun. Kanis Ă€r ett friluftsomrĂ„de med olika aktiviteter, framförallt utförsĂ„kning ochlĂ€ngdskidĂ„kning. I omrĂ„det finns Ă€ven restaurang, servicehus och ett antal husvagnsplater.Ett detaljplaneprogram upprĂ€ttas för att underlĂ€tta detaljplanearbetet. I programmet skaplanens utgĂ„ngspunkter och mĂ„l framgĂ„ samt att de förutsĂ€ttningar och möjligheter tillaktiviteter i omrĂ„det ska redovisas. Programmet Ă€r ett skriftligt dokument som innehĂ„ller bĂ„debilder och illustrationer för att förtydliga olika förhĂ„llanden och förslag.I examensarbetet har ett dokument för ett planprogram arbetats fram.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sÀtt att förÀndra den fysiska boendemiljön för att frÀmja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att kÀnna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder pÄ att en mer hemlik och familjÀr miljö, arrangemang av rum och föremÄl sÄ att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och fÀrgkontraster frÀmjar aktivitetsutförandet.

The non-linear film - a film telling a story using a reversed or scrambled chronology - has existed since the late 20?s, but just recently gained huge influence and popularity due to films such as Quentin Tarantinos cult-declared Pulp Fiction. In this essay I will analyze this form of narrative, and more specifically; how it?s used in my example film Memento. In my examination, I have seen the original version of the film, and then a re-cut version where the story is ?turned over? to form a ?normal?, linear narrative.