Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Denna fallstudie har utfört pĂ„ Klöfver AB och syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen hur ett producerande företag kan effektivisera vĂ€rdeflödet inom sina produktionsprocesser.Först kartlades det nuvarande lĂ€get i produktionen pĂ„ företaget. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en vĂ€rdeflödesanalys kunde sedan vĂ€rdeskapande och icke vĂ€rdeskapande aktivitet identifieras. De icke vĂ€rdeskapande aktiviteterna kategoriserades som olika typer av slöserier. Även övriga observationer visade att företaget jobbar pĂ„ ett ostrukturerat sĂ€tt och att det förekommer en stökig miljö pĂ„ företaget.I studiens slut genereras förbĂ€ttringsförslag som grundar sig i studiens resultat och det beskrivs hur dessa förbĂ€ttringsförslag kommer att pĂ„verka företaget. UndersökningsfrĂ„gan kommer att besvaras med hjĂ€lp av generella slutsatser som studien genererat..

Ett branschanpassat affÀrssystem Àr avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affÀrssystem Àr att ge högre passform Àn standardiserade affÀrssystem och vara billigare Àn skrÀddarsydda affÀrssystem. Det rÄder dock brist pÄ kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vÄr litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgÄngspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affÀrssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt pÄverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen Àr att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillÀmpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika dÄ textilföretag anvÀnder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi Àmnar Àven undersöka om metoden pÄverkar konsumenters köpbeteende.

I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten.Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka vad orsaken kan vara att de Ă€ldre eleverna tar avstĂ„nd eller slutar pĂ„ fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrĂ„gas. Önskan var att fĂ„ belysa de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkĂ€ter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger.Metoden vi har anvĂ€nt oss av Ă€r bĂ„de kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att fĂ„ tilltrĂ€de till bĂ„de eleverna och fritidspedagogernas perspektiv.VĂ„ra resultat analyserades med hjĂ€lp av tvĂ„ teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjĂ€lp av tidigare forskning. Resultatet visar att de Ă€ldre eleverna tycker det Ă€r trĂ„kigt pĂ„ fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras Ă„lder och mognad.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om en organisatorisk förÀndring pÄ ett sjukhus. Genom att göra en fallstudie vid Akademiska sjukhuset har vi kunnat undersöka hur mÄl och förvÀntningar pÄ verksamheten pÄverkar bÄde sjukhusets och enskilda avdelningars arbete. Vi har genom en kvalitativ studie undersökt hur dessa krav hanterats samt hur man valt att förÀndra och lÀgga upp verksamheten för att uppfylla dem. Som utgÄngspunkt för vÄr analys har vi haft en teoretisk referensram som utgÄr frÄn mÄlstyrning och pÄ vilket sÀtt det Àr tÀnkt att en sÄdan fungerar, samt kritik mot den metoden att styra och motivera en organisation. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn tankar om processorientering som ett sÀtt att organisera en verksamhet för att hantera ett övergripande mÄl och förfina en kedja av aktiviteter.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ kunskap om idrottslÀrares uppfattning om stretching. Vi ville fÄ ökad kunskap om lÀrarnas syn pÄ stretchingens betydelse för fysiska aktiviteter i skolan och vilka fördelar och nackdelar stretching kan ha för eleverna enligt lÀrarna. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod för att kunna besvara vÄrt syfte. De som intervjuats Àr fyra idrottslÀrare, en sjukgymnast och en idrottslÀkare. Resultatet av intervjuerna visar pÄ att idrottslÀrarna har delade uppfattningar om stretchingens betydelse i idrottsundervisningen idag.

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig Ät mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och Äldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionÀrer, individuella och lagidrottare gÀllande attributionsstil och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i Äldern 16 till 67 Är. För att mÀta attributioner anvÀndes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mÀta situationspsecifikt sjÀlvförtroende anvÀndes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av mĂ„len med den fördjupade översiktsplanen var att stĂ€rka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar och prĂ€glat utav mĂ„ngfald. Hallonbergsplan Ă€r ett ?busstorg? belĂ€get i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanlĂ€ggning. MĂ„let med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus pĂ„ platsens fysiska miljö och vilka förutsĂ€ttningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mĂ„l med den fördjupade översiktsplanen.

Syftet med denna uppsats Àr att enligt nÀmnda frÄgestÀllning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktÀrer utifrÄn Nietzsches text. Detta innebÀr i en imperialistisk kontext, med utgÄngspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en problematisering av dikotomin vÀsterlÀndsk och icke-vÀsterlÀndsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, dÀr det vÀsterlÀndska, i form av den londonska övermÀnniskan, gestaltas som högst och urinvÄnaren, det icke-vÀsterlÀndska, som lÀgst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterÀra texter av Jack London utifrÄn en nietzscheansk matris. Det Àr alltsÄ inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat pÄ dess urinvÄnare, Àven om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..

Det Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt i media gÀllande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktÀrer inte Àr genusneutrala nog. VÄrt syfte Àr att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktÀrerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktÀrer. Syftet Àr Àven att studera pÄ vilka sÀtt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktÀrer och spelbara karaktÀrer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har Àven observerat vilka förutsÀttningar som ges för att kunna konstruera genus pÄ sin karaktÀr. Observationerna innefattade Àven hur det sociala samspelet konstruerar genus genom anvÀndande av redskap som samlades in med utgÄngspunkt i tvÄ olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehÄller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktÀren har pÄ sig.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers lÀsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig pÄ elever i Ärskurs 9, vill jag ta reda pÄ pojkars och flickors lÀsvanor och attityder och se om det framkommer nÄgra skillnader dem emellan. Jag vill fÄ reda pÄ hur mycket eleverna lÀser och hur mycket tid som Àgnas Ät lÀsning i jÀmförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom omrÄdet och genomförde sedan en enkÀtundersökning pÄ en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det Àr stor skillnad pÄ hur mycket eleverna lÀser.