Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter och hinder som finns med anvÀndningen av IKT i frÄga om ordinlÀrningen för andrasprÄkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlÀrningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi pÄ hypotesen, vilken Àr att andrasprÄkselever lÀttare lÀr sig ord via IKT Àn via traditionella lÀromedel. I interventionsstudien deltog 20 andrasprÄkselever i en Ärskurs tre i södra Sverige. HÀlften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlÀrning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlÀrning via traditionellt lÀromedel.

ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestÄende av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. SjÀlvskattningsformulÀren Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - SjÀlvskattning (KABOSS-S) anvÀndes för att mÀta alexityma symtom, respektive depressivitet, Ängest, tvÄng och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom Àven graden av symtom inom övriga variabler.

Sverige Àr ett land med mÀnniskor frÄn mÄnga olika kulturer och mÄnga har ett annat modersmÄl Àn svenska. NÀr dessa mÀnniskor blir sjuka stÀller det sÀrskilda krav pÄ sjukvÄrden. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berÀtta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra sÀker vÄrd. SprÄkbarriÀrer försvÄrar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke svensktalande patienten.

Studien syftar till att undersöka hur börsutvecklingen ser ut för svenska riskkapitalbackade företag i jÀmförelse med icke backade företag i samband med en börsintroduktion och nÀrmare om det finns det nÄgra skillnader i underprissÀttning samt aktieprestation pÄ kort respektive lÄng sikt.Studien Àr en totalundersökning av svenska börsintroduktioner pÄ OMX och NGM under tidsperioden 2001-2007 dÀr databasen bestÄr av 51 observationer. Undersökningen innefattar test av medelvÀrden mellan de tvÄ grupperna, enkla regressioner med riskkapital som oberoende variabel, indexjusterade regressioner samt multipla regressioner dÀr sju stycken kontrollvariabler inkluderas. Resultaten visar att skillnaderna i medelvÀrde för underprissÀttning mellan de tvÄ grupperna Àr signifikanta. I de multipla regressionerna Àr dock riskkapitalbolagens inverkan pÄ underprissÀttning och prestationer pÄ kort respektive lÄng sikt inte statistiskt sÀkerstÀllda, men indikerar att riskkapitalbackade företag presterar sÀmre Àn icke backade företag..

Kommunikation via text har en stor roll i IT-Äldern; SMS, mail och sociala medier Àr bara nÄgraexempel pÄ nya kommunikationsformer. All textbaserad kommunikation lider dock av en gemensamsvaghet, att det Àr svÄrt att förmedla icke-verbala signaler med ord. Ingen teknik för att förmedlasÄdana signaler grafiskt i text har slagit igenom pÄ bred front. I denna uppsats föreslÄs uttrycksfulltypografi, som en lösning pÄ problemet. Uttrycksfull typografi betecknar hÀr textpresentation medvariation av typsnitt, storlek, teckenavstÄnd, deformeringar, rörelse, fÀrg, piktogram.Denna nya teknik testades pÄ personer som fick lÀsa texter i form av FacebookinlÀgg med ambivalentkÀnslomÀssigt innehÄll.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter och hinder som finns med anvÀndningen av IKT i frÄga om ordinlÀrningen för andrasprÄkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlÀrningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi pÄ hypotesen, vilken Àr att andrasprÄkselever lÀttare lÀr sig ord via IKT Àn via traditionella lÀromedel. I interventionsstudien deltog 20 andrasprÄkselever i en Ärskurs tre i södra Sverige. HÀlften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlÀrning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlÀrning via traditionellt lÀromedel.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Att spela pÄ internet Àr ett sjÀlvklart nöje för mÄnga medan för andra sÄ uppgÄr nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och vÀlbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet Àr dÀrför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur legitimitet kan förstÄs i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frÄgor: Hur kan legitimitet förstÄs i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-ÄtgÀrder pÄ spelbranschen? Hur upplevs CSR-ÄtgÀrder fungera som ett verktyg för att uppnÄ legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn pÄ CSR, legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer pÄ kontroversiella branscher mÄste arbeta hÄrdare för att framstÄ som legitima i intressenternas ögon.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, skolböckerna i Ärskurs Ätta pÄ högstadiet befÀster traditionella genussystem som finns inom vÄrt samhÀlle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhÄlla sig öppna för andra synsÀtt. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt. Det analysverktyg som vi har anvÀnt Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. VÄrt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först vÀlja ut fyra skolböcker i olika Àmnen frÄn en Ärskurs Ättas lÀromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att vÀlja ut ett kapitel ur varje skolbok för nÀrmare analys.

Bakgrund: Tidigare studier har visat pÄ betydelsen av kommunikation, bÄde verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmÀnsklig relation bygger pÄ ett möte mellan mÀnniskor som inte Àr fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det Àr bara genom mötet sjuksköterskan kan fÄ tillgÄng till patientens egentliga lidande, detta Àr nödvÀndigt för att kunna vÄrda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande mÀnniskan/patienten pÄ sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehÄllsanalysen har gjorts med hjÀlp av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sju olika kategorier, ge det lilla extra, vara medmÀnniska, se mina behov nÀr jag inte orkar, ge information som jag förstÄr, vara rÀdd om mitt förtroende, vÄga dela mitt lidande och lÀtta upp med humor..

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en fördjupad undersökning om lÀrares uppfattningar och förhÄllningssÀtt inom skolan betrÀffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhÄllande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lÀrarnas uppfattning om vem som bÀr ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lÀrare, verksamma pÄ fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lÀrarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam gÄr att förena utan stridigheter inom skolan.

Flera rapporter visar att elever med utlÀndsk eller invandrarbakgrund har sÀmre matematikbetyg jÀmfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, dÀribland förÀldrarnas lÄga utbildning, attitydskillnader och sprÄksvÄrigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt nÄgra faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.