Bakgrund och problem: Olika belöningssystem har den senaste tiden skapat stora rubriker massmedialt. Belöningssystem anvÀnds som ett styrningsverktyg för att skapa incitament hos de anstÀllda samt motivera dessa till att göra ett bÀttre arbete. Det Àr av stor betydelse att de anstÀlldas mÄl överensstÀmmer med företagets övergripande mÄl och strategier. För att uppnÄ detta mÄl inom företaget som vidare skapar effektivitet anvÀnds en rad olika belöningsformer. Dessa Àr sÄvÀl monetÀra som icke-monetÀra samt delas ut kollektivt och/eller individuellt.

FörvÀntningsgapet inom revisionen Àr en sedan lÀnge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyrÄer. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ bestÀllaren av en revisionstjÀnst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjÀnsten vilken inte stÀmmer överrens med vad revisorn menar Àr dennes jobb. Uppsatsens syfte Àr att beskriva mikroföretagares syn pÄ förvÀntningsgap utifrÄn deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer pÄ ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förvÀntningsgap och mikroföretagares instÀllning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever nÄgot förvÀntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tÀnkbara anledningar till det obefintliga förvÀntningsgapet.

Inriktningen pÄ arbetet Àr att diskutera vad miljön spelar för roll och vad pedagogerna har för betydelse för barns inlÀrning och utveckling. För att besvara frÄgan hur pedagogerna arbetar har observation varit den huvudsakliga metoden. Genom intervjuer med pedagogerna pÄ förskolorna har deras syn pÄ barns inlÀrning och hur de sjÀlva arbetar för att frÀmja barnens inlÀrning kommit fram. Det har studerats hur tvÄ förskolor med olika inriktning arbetar för att frÀmja barns inlÀrning, en utomhusförskola och en traditionell förskola. UtifrÄn observationer och intervjuer med pedagogerna har det kommit fram skillnader mellan de bÄda förskolorna men ocksÄ likheter. Miljön och arbetsinriktningen varierar mellan förskolorna, men pedagogernas arbetssÀtt liknar varandra oavsett i vilken miljö verksamheten befinner sig i.

Denna studie undersöker sjÀlvkÀnslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och mÀn med olika etnisk bakgrund. Syftet Àr att undersöka om sjÀlvkÀnslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig frÄn den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens vÀlbefinnande och sjÀlvkÀnsla. Respondenternas Älder Àr 19- 25 Är och har svensk respektive utlÀndsk bakgrund dÀr sistnÀmnda syftar bÄde pÄ första- och andragenerationsinvandrare. TvÄ mÀtinstrument anvÀnds: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig sjÀlv?.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

AbstraktLiksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strÀvar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvÀrld. Den problematik de stÄr inför, samt hur de hanterar den dÄ de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan vÀsterlandet och resten av vÀrlden Àr kÀrnan i mitt arbete. Med postkoloniala frÄgestÀllningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den vÀsterlÀndska kulturen ger bÄde dem vi beskriver, samt oss sjÀlva, nÀr vi definierar "icke-vÀsterlÀndsk" konst pÄ ett specifikt sÀtt. För att kanalisera de postkoloniala frÄgestÀllningar jag undersöker tittar jag nÀrmare pÄ utstÀllningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 ? 2007) eftersom den var en utstÀllning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker.

Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebÀr att talet och/eller förstÄelsen Àr nedsatt, vilket pÄverkar kommunikationen och dÀrmed omvÄrdnadsarbetet eftersom det blir svÄrare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien Àr en intervjustudie och baseras pÄ 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar pÄ strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har anvÀnts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

Syftet med vÄr undersökning var att studera synen pÄ döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader pÄ och vilka konsekvenser fÄr dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjÀlp av femton kvalitativa intervjuer, dÀr vi stÀllde frÄgor om döden till ungdomar pÄ en gymnasieskola under vÄren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. Den slutsats vi kunde dra utifrÄn vÄr undersökning var att unga mÀnniskors syn pÄ döden formas inte bara utifrÄn den religiösa tillhörighet de sÀger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhÀllet. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrÄn det samhÀlle de lever i.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framstÀlls och artikuleras i media. Bilden av slöjan Àr starkt pÄverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den Àr nÀra förknippad med och dÀrför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen Äterges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sÀtts Àven in i en annan kontext dÀr den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande vÀsterlÀndskt samhÀlle..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera hÄllbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpÄverkande företag som antingen Àr svenska statligt Àgda eller noterade pÄ svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har anvÀnts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ, dÄ Ärsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger pÄ bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin tÀcker vad CSR Àr, positiva och negativa infallsvinklar pÄ CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk pÄverkan samt teori om kvalitetssÀkring, för att skapa en förstÄelse kring Àmnet.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestÄende av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. SjÀlvskattningsformulÀren Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - SjÀlvskattning (KABOSS-S) anvÀndes för att mÀta alexityma symtom, respektive depressivitet, Ängest, tvÄng och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom Àven graden av symtom inom övriga variabler.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka mansbildens förÀndring i reklamen under 1990-talet och början av 2000-talet. DÀrför vill vi undersöka om mÀn exponeras pÄ olika sÀtt i herrtidningen Magazine Café under perioden. Vi vill ocksÄ se om vi kunde finna nÄgra tendenser i samhÀllsutvecklingen, som har pÄverkat mansbilden och om samhÀllsutvecklingen syns i reklamens framstÀllning av mÀnnen. Vi kommer ocksÄ att undersöka det senaste mansidealet, som kallas metrosexualitet och se om det avspeglas i det material vi valt att analysera. NÄgra av de frÄgor som vi besvarar lyder:* Hur influerar medierna trender och livsstilar?* Hur exponeras mÀn i bildreklam?* Finns det nÄgra samhÀllstendenser som man kan knyta till en eventuell förÀndring av exponeringen av mÀn?Analysen har utförts genom en kvalitativ bildanalys.

Sverige Àr ett land med mÀnniskor frÄn mÄnga olika kulturer och mÄnga har ett annat modersmÄl Àn svenska. NÀr dessa mÀnniskor blir sjuka stÀller det sÀrskilda krav pÄ sjukvÄrden. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berÀtta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra sÀker vÄrd. SprÄkbarriÀrer försvÄrar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke svensktalande patienten.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska lÀroprocesser och schemalÀggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men Àven andra faktorer spelar in..