Stress och träning är ett omdiskuterat fenomen bland människor, i media och i reklam i dagens samhälle. Allt fler människor studerar också på universitet och högskolenivå för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. På högskolenivå krävs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. Vår studie vill öka förståelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska träning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhälle var utgångspunkten för att belysa fenomenet.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign.Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön.Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Människor blir allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Barn och ungdomar ses som en ökande riskgrupp i sammanhanget och bör därför prioriteras. Syftet är att undersöka hur 17 ungdomar från två olika skolor i Göteborgsområden med hög invandrartäthet, låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå talar om fysisk aktivitet. Studien är en del i fas två av ett större europeiskt forskningsprojekt och har därför fått en specifik målgrupp tilldelad efter att fas ett genomförts. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av fyra fokusgruppsintervjuer som genomförts med ungdomar i åldern 13-14 år.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar idrottare med en främre korsbandsskada till rehabilitering. Ytterligare ett delsyfte var att undersöka vad som motiverar dessa idrottare till fysisk aktivitet.Hur ser skillnaderna ut mellan inre och yttre motivation för rehabilitering, fysisk aktivitet och totalt (rehabilitering + fysisk aktivitet)?Hur ser sambanden ut mellan rehabilitering och fysisk aktivitet för inre och yttre motivation?Hur ser förekomsten av amotivation ut?Metod: För insamling av data valdes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten konstruerades efter befintliga motivations- och rehabiliteringsenkäter. Inre och yttre motivation samt amotivation undersöktes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

Bakgrunden till arbetet bygger på inaktiviteten i dagens samhälle, med fokus på barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa, både fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lär sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete är att undersöka varför några av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att få svar på arbetets syfte och frågeställningar har vi använt oss av hermeneutiken som inspirationskälla. Där vi samlat in delar, vår förförståelse samt de intervjuades förförståelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fångats till en horisontsammansmältning.

Användandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av så kallade läromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste åren i Sverige. Trots det ökade användandet så saknas det undersökningar i området. För att undersöka området har en fallstudie genomförts på en specifik läromedelsapplikation i matematik för grundskolan. Läromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och är baserad på den svenska läroplanen i matematik. Från ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en läromedelsapplikation kan designas i relation till hur den är utvecklad för att fungera som ett läromedelsverktyg.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) ärmer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvällevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmågahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuseti Örebro.

Denna studie undersöker hur två lärare valt att utforma sitt klassrum med avseende på den fysiska miljön, en kartläggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö är möblemang, utsmyckning, disposition av läromedel, elevarbeten och allt annat som av läraren har placerats i klassrummet. Vi använde oss av intervju och observation som metod, intervju av lärarna kring detta ämne och genom observation såg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de båda studerade lärarna på olika sätt förde resonemang om vad som är viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men på olika sätt. Vi fann också att de båda lärarna ställdes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrån exempelvis ekonomiska resurser.

Det talas om översvämningar - hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förändras så att den fysiska miljön kan möta klimatförändringarna, är ett examensarbete som redogör för hur anpassande och förebyggande klimatarbete lättare skall implementeras i fysisk planering. Fyra kommuner och två länsstyrelser har studerats genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fysisk planerare. Två kommuner har kartlagt översvämningsriskerna, varav en har arbetat med att säkra staden..

Bakgrund: Sjukskrivningarna i Sverige blir fler och fler vilket leder till ökade kostnader för samhället. En stor del av sjukskrivningarna består av stressrelaterade åkommor vilka kräver behandling. Om en person har påverkats av stress under en längre period utan avbrott med chans för återhämtning, kan detta leda till utmattningssyndrom. Sverige saknar bestämda direktiv för hur behandling av utmattningssyndrom skall bedrivas. Det som finns är rekommendationer från Rehabiliteringsrådet.

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör..

Studien genomfördes under vintern 2012 med syfte att ta reda på hur personer med fysisk funktionsnedsättning upplever och uppfattar bemötandet i vården samt hur bemötandet kan förbättras. Personer med funktionsnedsättning är en stor grupp inom vården och det är därför av största vikt att ta deras upplevelser tas på allvar. Narrativa intervjuer med sex personer, i åldern 18-54 år, låg till grund för datamaterialet. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). De slutgiltiga kategorierna blev Positiva upplevelser med sju underkategorier, Negativa upplevelser med 13 underkategorier och Önskvärt bemötande med två underkategorier som i sin tur delades in i tre underkategorier var.