Jag har haft tvÄ syften i den hÀr uppsatsen och det Àr dels att undersöka om verksamma gymnasielÀrare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lÀrarna upplever att det finns en vi - och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna:Vilket utrymmer fÄr islam i den svenska historieundervisningen? PÄverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsÀttningar att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielÀrare att det förekommer en vi- och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer som hÀmmar muslimernas förutsÀttningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tÀnkande förbyggas enligt gymnasielÀrarna?LÀrarnas utrymme som de ger Ät islam skiljer sig ocksÄ Ät. Vissa lÀrare ger islam ett eget utrymme, medan andra lÀrare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan fÄ jÀmföra sin egen historia med den vÀsterlÀndska historien.NÄgra av de intervjuade lÀrarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tÀnkande i samband med olika diskussioner nÀr andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielÀrare anser att lÀroböckerna framstÀller ett vi- och dem- tÀnkande nÀr författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den vÀsterlÀndska historien. Vissa gymnasielÀrare anser Àven att en större mÄngfald bland lÀrarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- kÀnsla.

DjurhÄllning inom livsmedelsindustrin Àr ett stort problem, bÄde ur miljösynpunkt men Àven nÀr det kommer till djurvÀlfÀrd. I den hÀr studien undersöks hur ekologisk djurhÄllning och djurrÀttsaktivism kan fungera tillsammans för att nÄ en god djurvÀlfÀrd utifrÄn de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda pÄ detta valdes tvÄ organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens RÀtt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som bestÄr av publikationer frÄn respektive organisation, bearbetades med hjÀlp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. MÄlet för studien har inte varit att nÄ en definitiv sanning, utan att presentera nya synsÀtt och bidra med nya perspektiv i frÄgan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse, vilket innebÀr att mÀnniskors sÀtt att uttrycka upplevd smÀrta Àr individuellt. SmÀrtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll dÄ det mÄnga gÄnger Àr sjuksköterskan som tolkar patienters smÀrtuttryck och bedömer deras upplevda smÀrta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvÄrdnadsorienterad, dÀr sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhÄllningssÀtt..

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att analysera hur finansiella och icke finansiella företag pÄverkas av införandet av IAS 39 vad betrÀffar vÀrdering av derivat till verkligt vÀrde, sÀkringsredovisning samt hur detta pÄverkar organisationen i övrigt. Slutsatsen Àr att framförallt sÀkringsstrategierna blivit pÄverkade men Àven arbetsbelastning vad gÀller att maknadsvÀrdera derivat samt all tillÀggsinformation som enligt IAS 39 krÀvs i Ärsredovisningen. Hos de flesta företag har organisationen berörts och man har behövt utveckla nya systemlösningar för att kunna hantera framförallt sÀkringarna..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur flersprÄkiga barn i Äldern 4-5 Är kommunicerar medpedagog och med andra barn och vilka konsekvenser detta fÄr för deras möjlighet att delta iförskolans verksamhet. Undersökningen grundas pÄ tre teoretiska begrepp som beskriver ombarnets kommunikation och interaktion med andra i omgivningen. Vidare vill vi synliggöra pÄvilket sprÄk kommunikationen sker hos flersprÄkiga barn. Undersökningen sker med hjÀlp av denkvalitativa metoden observation som har Àgt rum i en mÄngkulturell förskola med fokus pÄkommunikation under tvÄ olika tillfÀllen: styrda aktiviteter och fri lek. Resultatet visar attflersprÄkiga barn kommunicerar med hjÀlp av verbalt och icke-verbalt sprÄk, genom attobservera, lyssna, ta initiativ och inbjuda varandra till samtal och dialog.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfÀren. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna frÄn en enkÀtundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna Àr individer med gröna (miljövÀnliga) vÀrderingar och en grön (miljövÀnlig) livsstil ? de troende; individer med gröna vÀrderingar och en grÄ (icke miljövÀnlig) livsstil ? hycklarna; individer med grÄa (icke miljövÀnliga) vÀrderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med grÄa vÀrderingar och en grÄ livsstil ? vÀgrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

Studiens syfte Àr att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vÄrd och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna pÄ arbetsplatsen? Vi speglar Àven den ordinarie personalens tankar och kÀnslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur pÄverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de pÄ vikarien och hur förÀndras deras arbetssituation?.

För att förvalta en Ă€lgstam pĂ„ ett bra sĂ€tt krĂ€vs information om Ă€lgstammens sammansĂ€ttning. År 2012 infördes en ny Ă€lgförvaltning som Ă€r ekosystembaserad och adaptiv. För att fĂ„ en överblick över Ă€lgstammens storlek finns olika metoder för basinventering, ex Ă€lgobservationer och spillningsinventering. Även utökad inventering som Ă„lderstruktur och reproduktion hos skjutna Ă€lgar kan anvĂ€ndas. Detta examensarbete Ă€r ett fördjupningsarbete om Ă€lgars reproduktion i den norra delen av SmĂ„land, fokuserat pĂ„ hondjuren (Ă€lgkor och ? kvigor).

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse, vilket innebÀr att mÀnniskors sÀtt att uttrycka upplevd smÀrta Àr individuellt. SmÀrtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll dÄ det mÄnga gÄnger Àr sjuksköterskan som tolkar patienters smÀrtuttryck och bedömer deras upplevda smÀrta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvÄrdnadsorienterad, dÀr sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhÄllningssÀtt..

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

The main purpose of this thesis has been to investigate librarians opinions about the need for and possibility to use non-roman script in library catalogues. We have also investigated the routines of handling materials in non-roman scripts in two Swedish libraries. The investigation was made in the light of the recent shift in character set in the Swedish National Library Catalogue Libris. This change will enable use of multiple writing systems in the future.Our findings are that a multicultural society requires special consideration to the needs of citizens who speak other languages than the majority of the population. This becomes difficult when the languages spoken have a different writing system than the one used by the majority.