Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.

USA:s vara eller icke varaEn svensk tidningsstudie om instÀllningen till USA:s medverkan i vietnamkriget.Studien Àmnar att undersöka hur de tre tidningarna DN, Arbetet och Svd stÀllde sig till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien utgÄr frÄn tvÄ olika tidsperioder en frÄn 1965 och en frÄn 1972 för att utskönja i fall nÄgon förÀndring sker med instÀllningen över tid. Som teori anvÀndes Herman & Chomskys propagandamodell och som metod anvÀndes en kvalitativ komparativ textanalys.Analysen visar att DN och Arbetet var de tvÄ tidningar som var mest kritiska till USA:s nÀrvaro medan Svd intog en mer USA-vÀnlig hÄllning. Det sker ingen större förÀndring över tid. Kritiken Àr dock nÄgot hÄrdare och mer rÀtt fram under den andra perioden..

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Bakgrund; MÄnga patienter inom palliativ vÄrd lider av svÄr smÀrta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillrÀklig smÀrtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Syfte; Att beskriva effekten av komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras pÄ tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats dÄ dessa behandlingar Àr godkÀnda i Sverige.

IntensivvÄrdspatientens utsatthet Àr vÀldokumenterad. Deras livsvÀrld prÀglas bland annat av stress, maktlöshet, brist pÄ kunskap och kommunikation, sÄrbarhet och inre kaos. Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrden befinner sig i ett rum dÀr det finns mycket avancerad teknisk apparatur och mÄnga stimuli frÄn omgivningen. Detta kan upplevas som en trygghet men ocksÄ som skrÀmmande och livshotande. VÄrdpersonalen har olika arbetsuppgifter och vad de gör i periferin uppmÀrksammas av patienten, dÀrför Àr det av intresse att undersöka vad vÄrdpersonalen arbetar med inne pÄ patientrummet vid icke patientnÀra kontakt samt hur de arbetar.

Neuropati och angiopati Àr de frÀmsta orsakerna till att fotkomplikationer uppstÄr hos diabetiker och flertalet fotsÄr som uppkommer leder till amputation. I S:t Vincentdeklarationen som tagits fram av vÀrldshÀlsoorganisationen finns ett mÄl att antalet amputationer som orsakas av diabetesfot ska halveras. Att praktisera en god behandlingsregim kan förhindra progression av sÄr och dÀrmed en minskad risk för amputation. Denna litteraturöversikt syftar till att utreda vilka icke konventionella behandlingsmetoder och preventionsÄtgÀrder som finns för sÄr pÄ diabetesfot. Resultatets elva artiklar behandlar dessa omrÄden och visar pÄ olika metoder som kan vidtas, sÄsom NpHSS, Tretinoin, Citoprot- PŸ, elektrisk stimulering, larvterapi, vacuum kompression, hyperbariskt syre, tryckavlastande förband, C- peptid, temperaturmÀtning och PFC- strumpa.

I denna uppsats undersöks rÀntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den lÄngarÀntan)och aktieavkastningars prognosvÀrde för framtida real BNP tillvÀxt för 29 OECDlÀnder med en dynamisk icke-linjÀr paneldatamodell. Denna icke-linjÀra specifikation tillÄterför eventuella asymmetrier beroende pÄ om ekonomin befinner sig i recession eller ej.Resultaten tyder pÄ att bÄde aktieavkastningar och rÀntedifferensen, mellan tremÄnaders- ochtioÄrsrÀntan, har prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt. Sambanden Àr i linje med ekonomiskteori som förutsÀger att en minskad rÀntedifferens och/eller stigande aktieavkastningarsignalerar en kommande högkonjunktur. Skattningarna tyder vidare pÄ att aktieavkastningarhar högre prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt dÄ modellen med denna variabel förklararmer av variationen i tillvÀxttakt. Slutligen indikerar resultaten att rÀntedifferensen ochaktieavkastningar till stor del innehÄller olika information gÀllande framtida tillvÀxttakt..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att synliggöra vad pedagogens agerande i frÄga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger pÄ observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi sÄg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtÀnkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi tvÄ underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi sÄg ocksÄ skillnad pÄ vem reglerna egentligen utgick frÄn, om de utgick frÄn elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhÄllningssÀttet till de regler som finns i ett klassrum Àr nÀst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsstÀllande..

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, dÀr litteraturgenomgÄngen lyfter fram miljöns pÄverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk trÀning samt motorisk utveckling utifrÄn ett holistiskt (utveckling utifrÄn helheten) synsÀtt. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, dÄ vi stÀller icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar pÄ profilerade förskolor inom friskvÄrd, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger dÀr undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser pÄ grovmotoriken och hur de lÀgger upp verksamheten för att frÀmja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lÀrandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som Àr intagna i fÀngelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begÄtt nÄgot brott. Personlighetsundersökning baserades pÄ femfaktorsmodell och en enkÀt som bestod av 50 frÄgor. Samtliga faktorer jÀmfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jÀmförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begÄtt, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begÄ brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten.

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Detta examensarbete har skett i samarbete med Stadsmuseet i Skövde inför en utstÀllning under sommaren och hösten 2013 om staden Skövdes skyddshelgon S:ta Elin. Arbetet innehÄller en undersökning om hur en 3D-animerad karaktÀrs icke-verbala uppförande tillsammans med dess ikonografiska attribut kan fungera engagerande för publiken pÄ ett sÀtt som stödjer syfte och mÄl med utstÀllningen. För utstÀllningen var mÄlet att göra besökarna intresserade av vad som ligger bakom legenden. För utvÀrderingen skapades en prototyp i form av animerad 3D-karaktÀr som ingick i en kortfilm till utstÀllningen om Elinlegenden. KaraktÀren Elin var i filmen "stum", i betydelsen att hon inte talade sjÀlv, dÀrför var det viktigt att hennes karaktÀr ÀndÄ klarade att uttrycka personlighetsdrag.