Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur lÀrare resonerar om flersprÄkighet och hjÀlp och stöd för de elever som Àr flersprÄkiga i en skola dÀr nÀstan alla andra elever Àr ensprÄkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer dÀr alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola. Av de tvÄ övriga informanterna, arbetar den ena pÄ en mÄngkulturell skola och den andra som modersmÄlslÀrare pÄ bÄde mÄngkulturella och icke mÄngkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie Àr att de lÀrare som arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola, inte Àr sÄ insatta i vad begreppet flersprÄkighet, enligt forskningen, innebÀr.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att titta pÄ metoderna för avtalstolkning och se i vad mÄn de skiljer sig Ät mellan kommersiella och icke kommersiella avtal. Jag kan nu konstatera att det finns mÄnga olika sÀtt att tolka avtal pÄ men utgÄngspunkten Àr alltid en gemensam partsavsikt som i bÄda förhÄllandena Àr svÄr att finna, och som nÀsta steg en tolkning baserad pÄ lydelsen. Utöver dessa finns en rad principer som tas upp i arbetet som ocksÄ har betydelse för tolkningen i och med att ett avtal alltid skall tolkas i sin helhet. Skillnaderna mellan kommersiella och icke kommersiella förhÄllanden Àr betydande och en av de klaraste skillnaderna Àr kravet pÄ tydlighet och information som ökar i och med snedvridna förhÄllanden. Detta och mycket mer behandlas i arbetet..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssÀtt inom matematik i skolÄr 1 kan se ut samt ta reda pÄ huruvida arbetssÀttet pÄverkar elevernas attityder till Àmnet. För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer i tvÄ klasser i skolÄr 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssÀtt samt intervjuat lÀrarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna fÄr undersöka och prova sig fram, ofta med hjÀlp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna fÄr möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna ges redan fÀrdiga generaliseringar av lÀraren och/eller matematiklÀroboken och att de dÀrefter fÄr öva pÄ att tillÀmpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gÀller elevernas attityder sÄ relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen sÄsom lÀsa, skriva och rÀkna medan andra hÀrleder matematik till matematiklektionerna och deras innehÄll.

Locus of control och sjÀlvkÀnslaEn jÀmförelse mellan elit- och icke elitidrottareHelén BlomstrandBesitter individen en hög inre locus of control anser denne attindividen sjÀlv Àr ansvarig för valen denne gör i livet, medan en högyttre locus of control innebÀr det motsatta. Syftet med studien varbland annat att se om elit- och icke elitidrottare skiljde sig gÀllandelocus of control; fÄr elitidrottarna högre förvÀrvade Àn traitbaseradeinre attityder gÀllande sjÀlvkÀnsla och locus of control, Àn ickeelitidrottare, har locus of control samband med sjÀlvkÀnsla. EnenkÀtundersökning genomfördes pÄ 82 idrottare varav 42elitidrottare. Resultatet visade att elitidrottarna uppvisade signifikanthögre resultat gÀllande inre locus of control Àn icke elitidrottarnasamt att det fanns könsskillnader dÄ mÀnnen uppvisade högre vÀrdengÀllande en inre work locus of control. Resultatet indikerar Àven attbassjÀlvkÀnsla har ett positivt samband med locus of control.Diskussionen fördes kring om en högre inre locus of control ledertill bÀttre idrottsliga resultat samt kritisk granskning av gÀllandeuppsats.Keywords: locus of control, external and internal, athletes, self-esteem.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella lÀggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lÀrarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i tvÄ delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lÀrarestuderandes Äsikter om utbildningen som de fÄr om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan pÄ lÀrareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lÀrarestuderande, alla var kvinnor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska texter i svenskundervisningen pÄ en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda pÄ hur fyra svensk-lÀrare resonerar kring sina litteraturval i förhÄllande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-vÀsterlÀndska litteraturens plats i svenskÀmnet. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn olika bakgrunder. VÄrt resultat visar att vÄra informanter ser olika pÄ svenskÀmnets huvudsyfte och att detta pÄverkar deras undervisning, men inte i nÄgon större utstrÀckning deras litteraturval och att icke-vÀsterlÀndska texter dÀri Àr underrepresenterade. Slutsatsen som följer Àr att det för vÄra informanter inte finns nÄgra direkta officiella krav frÄn styrdokumenten att anvÀnda sig av icke- vÀsterlÀndsk litteratur, inte heller nÄgra uppenbara vinster utifrÄn de informella strukturerna - alltsÄ det som kan karaktÀriseras som skolkulturen, lÀrarkollegiet och den enskilde lÀrarens utbildning och intressen. LÀrares litteraturval i förhÄllande till kanontanken Àr dÀrmed, som vi velat pÄvisa, ett komplext och mÄngfacetterat system som av förklarliga skÀl tar tid att förÀndra..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur riktlinjer inom traditionella open source-projekt beskriver att anvÀndare utan programmeringskunskaper, icke-utvecklare, kan delta i utvecklingsprocessen. Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie av projektet Freeplane, ett projekt som har för avsikt att göra alla röster hörda i utvecklingsprocessen samt öka anvÀndbarheten hos den mjukvara projektet utvecklar. Den metod som valts Àr kvalitativ textanalys av projektets wiki.Studien kommer fram till att projektet har för avsikt att göra icke-utvecklarna delaktiga i utvecklingsprocessen och att öka anvÀndbarheten i projektets mjukvara, men att det i projektet finns ett utvecklarperspektiv dÀr utvecklaren ges större utrymme i utvecklingsprocessen. Inom traditionell open source-utveckling har utvecklaren ofta varit central och de mjukvaror som utvecklats pÄbörjats som lösningar av utvecklarnas egna problem. Studien föreslÄr dÀrför att icke-utvecklarna inkluderas tidigare i utvecklingsprocessen..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska texter i svenskundervisningen pÄ tvÄ olika gymnasieskolor samt att ta reda pÄ hur de fem svensklÀrare vi intervjuar med hjÀlp av texter arbetar för att vidga elevers perspektiv. Empirin i uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare med olika bakgrunder. VÄrt resultat visar att de flesta av informanterna motiverar sina textval med att undervisningen ska vara engagerande för eleverna. Begreppet icke-vÀsterlÀndska texter nÀmns endast sjÀlvmant av en av informanterna medan tre av dem visar intresse inför att lÀra sig mer om Àmnet i syfte att vidga sina egna och elevernas perspektiv. VÄr slutsats Àr att flera av informanterna aktivt arbetar för att hos eleverna frÀmja en förstÄelse för mÀnniskor med olika bakgrund.

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.

Syftet med denna studie var att analysera lÀrares hur lÀrare förhÄller sig till den icke-vÀsterlÀndska historians plats i det gymnasiala klassrummet. FrÄgestÀllningen delades upp i fyra frÄgor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielÀrare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lÀrarens syn pÄ icke-vÀsterlÀndsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvÀndes i studien var en meningskoncentrerad analys, med sjÀlvförstÄelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-vÀsterlÀndska historian som inte lika viktig som den vÀsterlÀndska.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare Är genomgÄtt vissa förÀndringar med anledning av de finansiella mÄttens begrÀnsningar. Att styra med hjÀlp av enbart dessa mÄtt anses i den alltmer globala företagsvÀrlden ofta inte tillrÀckligt. Icke-finansiella mÄtt med möjlighet till fÀrsk omvÀrldsinformation har gjort entré för att underlÀtta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgÄng i tjÀnsteföretag torde enligt vÄr mening bidra till att stor betydelse lÀggs vid icke-finansiella mÀtningar i denna företagstyp. ForskningsfrÄga Hur anvÀnds icke-finansiella prestationsmÄtt i tjÀnsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mÄtt anvÀnds inom tjÀnsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förÀndringar har genomförts? VÄr mening Àr ocksÄ att undersöka hur icke-finansiella mÀtresultat sprids samt hur de anstÀllda deltar i mÀtprocesserna.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och sjÀlvförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i Äldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma omrÄde. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfÀlle i enkÀterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt sjÀlvförtroende.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsÀttning som reglerar nÀr, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förstÄelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar utifrÄn en intersektionell förstÄelse av funktion, kön och genus. Med hjÀlp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfÀllen till passering skapas och förstÄs hos personer med funktionsnedsÀttningar och transpersoner bÄde i en social och medicinsk kontext..

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Syftet med studien Àr att belysa pÄ vilket sÀtt lÀrares icke - verbala ledarskap kan pÄverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med tvÄ erfarna pedagoger. För att lÀraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och fÄ med sig eleverna i undervisningen krÀvs att lÀraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. LÀrarens engagemang, skicklighet i att anvÀnda sitt kroppsprÄk och planering av miljön i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar elevers lÀrande. Om eleverna kÀnner förtroende i sin lÀrandemiljö, att de Àr en del i den ökar förtroendet för lÀraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..