Sök:

Sökresultat:

3874 Uppsatser om Icke Dödliga Vapen - Sida 41 av 259

Perfektionism, emotion och kreativ problemlösning

Kreativiteten Ă€r mĂ„ngfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen Ă€r ett personlighetsdrag som pĂ„verkar alla omrĂ„den i individernas liv. ÄndĂ„ Ă€r perfektionismens pĂ„verkan över kreativ problemlösning otillrĂ€ckligt utforskat. DĂ€rför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med kĂ€nslor pĂ„verkar förmĂ„gan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkĂ€t samlades data in frĂ„n 96 deltagare genom sjĂ€lvskattningsinstrument för perfektionism och för kĂ€nslotillstĂ„nd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem dĂ€r svarstiderna registrerades.

VarumÀrkets betydelse för en organisation : En varumÀrkesundersökning av Handelskammaren VÀrmland

Dagligen kommer vi i kontakt med olika varumÀrken som alla har olika betydelse och med en uppgift att fylla. Avsikten med ett varumÀrke för en organisation Àr att ladda det med en egenskap som skapar ett vÀrde för kunden och en kvalitet som fÄr kunden att Äterkomma till just det varumÀrket gÄng pÄ gÄng.IstÀllet för att anvÀnda varumÀrket som endast en del av marknadsföringsprocessen har det av mÄnga organisationer börjat anvÀndas mer och mer som en strategisk resurs för hela organisationen att pÄ ett bÀttre sÀtt stÀrka sin konkurrenskraft och stÀrka skapa en stabil framtid.PÄ uppdrag av Handelskammaren VÀrmland var syftet att ta reda pÄ, via en kvantitativ studie, vad Handelskammaren VÀrmlands medlemmar, icke-medlemmar och VÀrmlands politiker anser om organisationens varumÀrke och organisation. Studien genomfördes via en enkÀtundersökning i alla urvalsgrupper.Resultatet av enkÀtundersökningen visar att det finns ett förtroende för Handelskammaren VÀrmland som nÀringslivsorganisation hos dess medlemsföretag och politikerna i VÀrmland. Undersökningen visar Àven att de företag som ses som potentiella medlemmar, icke-medlemmarna, har i dagslÀget inte sÄ stor erfarenhet eller kunskap om Handelskammaren VÀrmland.Resultatet av undersökningen Àr ett hjÀlpmedel för Handelskammaren VÀrmland att fÄ en uppfattning om hur omvÀrlden har för intryck av organisationen för att kunna utveckla ett framtida arbete mot dessa urvalsgrupper..

Diskriminerande Offentlig Upphandling och den Inre Marknaden

Diskriminerande offentlig upphandling har lÀnge utgjort ett problem inom EU nÄgot man försökt ÄtgÀrda genom fullbordandet av den inre marknaden i början pÄ 1990-talet. Detta icke-tariffÀra handelshinder kan jÀmföras med en subvention och innebÀr högre inhemska priser och minskad import och dÀrmed snedvridningar pÄ marknaden. De förvÀntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling Àr dÀrför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemslÀnderna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft pÄ den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förÀndringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 Är efter den inre marknadens skapande och faststÀller att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgrÀnserna.

? Hej och hjÀrtligt vÀlkomna hit! : En studie om programledarens retoriska roll i svenska talkshows

Uppsatsen Àr ett försök till att belysa programledarens roll i tvÄ svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow Àr att den Àr ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhÄllande. Syftet med uppsatsen Àr att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvÀrd för en talkshow anvÀnder sig av för sÀtt att kommunicera pÄ samt att se hur programledarna ifrÄga agerar under sjÀlva samtalet.   Jag har analyserat dessa tvÄ talkshows genom samtalsanalys och gÀsterna genom att anvÀnda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmÀrksamma de tillvÀgagÄngssÀtt programledarna anvÀnder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har ocksÄ undersökt programledarnas roller utifrÄn Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet bestÄr av ungefÀr 30 minuters speltid frÄn vardera talkshow, det vill sÀga ungefÀr ett halvt avsnitt av varje program.

Att fÄ plats i samma lilla kostym : tvÄ muslimska församlingars arbete för att förmedla bilden av islam som en fredens religion

VĂ€sterlĂ€ndska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fĂ„tt en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. PĂ„ grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare Ă€n en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa dĂ€r alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten Ă€r för lĂ„ng eller kort. Även i Sverige mĂ€rks den allt mer pĂ„tagliga och inte sĂ€llan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan Ă€ven genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos sĂ„ vĂ€l skolungdomar som hos den röstberĂ€ttigade befolkningen. Den hĂ€r uppsatsen har som syfte att ta reda pĂ„ hur tvĂ„ lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhĂ€llet.

Etisk redovisning : En jÀmförande litteraturstudie mellan tre olika branscher

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Yrkesförarutbildningens, vara eller icke vara! : Kritiskt granskad kritik

Kritik, ett kĂ€nsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen frĂ„n branschen gav mig inspiration att försöka ta reda pĂ„ substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att nĂ€rma mig kĂ€rnan pĂ„ ett tvĂ€rvetenskapligt sĂ€tt, vilket i sin tur ger ett trovĂ€rdigare resultat. Jag har valt att stĂ€lla tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma sĂ„ nĂ€ra som möjligt.Mitt huvudsyfte var att ta reda pĂ„; hur Ă„keribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se pĂ„; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföretrĂ€dare, verksam personal i skolan och Ă„keriĂ€gare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i lĂ€ngden försĂ€mrar individens sjĂ€lvförtroende. Vidare har branschen höga förvĂ€ntningar pĂ„ nyckelfĂ€rdiga förare, trots att de kommer frĂ„n en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare..

Identifiering av behov och produktutveckling för framtidens elanvÀndare

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.

Vem ska tolka? En litteraturstudie om olika sÀtt att tolka i omvÄrdnadssituationer.

The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff..

Familjeföretag och anvÀndningen av finansiell information vid beslutsfattande

Familjeföretag Àr en stÀndigt vÀxande företagsform och stÄr idag för hÀlften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig frÄn icke-familjeföretag i olika hÀnseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad anvÀnder sig av finansiell information vid beslutsfattande Àn icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bÀttre Àn dem. Detta trots att finansiell information har pÄstÄtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta vÀcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare anvÀnder sig av finansiell information nÀr de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagarens perspektiv utforska anvÀndningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid lÄngsiktiga och Äterkommande satsningar som familjeföretagare stÀlls inför.

Synen pÄ revision i icke revisionspliktiga handels- och kommanditbolag: revisionens vara eller icke vara

För handels- och kommanditbolag krÀvs inte alltid revision. Det finns dock företag som vÀljer att anvÀnda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. VÄrt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot anvÀndandet av revision som tjÀnst och revisorn som person i smÄ handels- och kommanditbolag som inte Àr revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkÀt med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i SkellefteÄ stad. Vi utförde Àven personliga intervjuer med tre företag som antingen anvÀnde sig av revision, revisor eller inget av dem.

HR, blodlaktatkoncentration och uppskattad VO2 under tÀvlingsbugg och dess implikationer pÄ trÀning

Vid palliativ vÄrd bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas nÀrstÄende sÄvÀl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mÀta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vÄrdats hemma med hjÀlp av en palliativ enhet fick svara pÄ enkÀtfrÄgor av likert-typ som mÀter sorg, nedstÀmdhet och depression. MÀtningarna skedde vid tvÄ tillfÀllen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lÀmnades av 75 personer vid första mÀttillfÀllet och 61 vid det andra.

FörÀldradelaktighet i ÄtgÀrdsprogram : en dokumentanalys

Under de senaste decennierna har förÀldrar blivit allt mer delaktiga i sina barns skolgÄng (Erikson 2004), vi har intresserat oss för om detta fenomen gör sig gÀllande Àven dÄ ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att studera förÀldrars delaktighet i utformande och genomförande av ÄtgÀrdsprogram. UtifrÄn detta syfte har följande forskningsfrÄgor formulerats: a) I vilken utstrÀckning Àr förÀldrar nÀrvarande dÄ ÄtgÀrdsprogram utformas? b) Vilken position tilldelas förÀldrar i ÄtgÀrdsprogram? c) Vad sÀger denna position om förÀldrars delaktighet i utformande och genomförande av ÄtgÀrdsprogram? Studien har utförts som en fallstudie vid en grundskola. Huvudmetoden har varit dokumentanalys och analysmaterialet bestod av ÄtgÀrdsprogram för elever i Är 8 och 9, vilka avslutats mellan Är 2000 och 2006.

"Termostat eller soptunna?" En fallstudie av ekonomistyrning i en icke-vinstmaximerande organisation

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning kan definieras som de medel som organisationen har tillhands för att planera, koordinera, kommunicera och utvÀrdera det arbete som syftar till att realiserade strategier som organisationen stÀllt upp för sin verksamhet. DÄ individens mÄl inte alltidstÀmmer överens med organisationens Àr det av betydelse att styrningen verkar för att förena dessa.Denna problematik Àr för den icke-vinstmaximerande organisationen, till skillnad frÄn dessvinstdrivande like, ett relativt outforskat omrÄde. DÄ det existerar grundlÀggande skillnaderangÄende primÀra mÄl har de icke-vinstmaximerande organisationerna inte samma möjlighet attanvÀnda sig utav resultatmÄttet för att utvÀrdera sitt arbete. IstÀllet Àr mÄl ofta uttryckta i kvalitativatermer, nÄgot som gör dem mer tvetydiga. Styrutmaningen blir sÄledes att lösa en situation dÀr mÄlÀr tvetydiga, vilket medför att det Àr svÄrt att veta vad som krÀvs för att realisera dem samt omverksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg.

Boksamtal : -En studie av en lÀrares arbete med skönlitteratur i en sfi-klass

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->