Sökresultat:
3874 Uppsatser om Icke Dödliga Vapen - Sida 40 av 259
Optimering av Scanias specialaxelmontering i SödertÀlje genom eliminering av slöseri
Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.
Gymnasieungdomars attityder gÀllande lagstiftningen kring berusningspreparat -Ett diskursanalytiskt perspektiv
Denna studie grundar sig pÄ tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar pÄ en gymnasieskola i StockholmsomrÄdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick pÄ skolan och var 18-22 Är. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad pÄ narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som anvÀnds i berusningssyfte. De frÄgestÀllningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhÀllsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fÄtt argumentera, definiera och motivera hur dessa grÀnser görs.
Sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsÀttningar: en litteraturstudie
Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsÀttningar. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att arbetet kunde resultera i bÄde tillfredsstÀllelse och frustration, att skapande av goda relationer var grundlÀggande, att tid var viktig för att nÄ förstÄelse, att vilja skapa en god atmosfÀr samt att icke- verbal kommunikation kompletterade det verbala sprÄket. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde tillfredsstÀllelse nÀr patienter var tillfreds. Goda relationer förmedlade trygghet till patienter vilket underlÀttade ömsesidig förstÄelse.
De som inte löser nÄgot!
En undersökning av en nÄgot ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikÀmnet vÀljer bort genom att inte lÀmna svar pÄ problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..
Det spontana, dialogiska och ostandardiserade bloggspra?ket : En studie av spra?kanva?ndandet i na?gra av Sveriges sto?rsta bloggar
Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.
Motivationsarbete och överföring till beroendebehandling för patienter som drabbas av heroinöverdos
Bakgrund: SmÀrta Àr för intensivvÄrdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. IntensivvÄrdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smÀrta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale (NRS). PÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smÀrtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. IntensivvÄrdssjuksköterskorna pÄ NIVA anvÀnder CPOT dagligen i sitt arbete.
BenförbÀttrande ÄtgÀrder vid sinuslyft med lateral fönsterteknik - Utfall av implantatbehandling vid augmentation med benersÀttande material
Det finns ett stort utbud av benersÀttningsmaterial att anvÀnda vid sinuslyft i samband med implantatbehandling. Autogent bentransplantat har lÀnge varit ett populÀrt val trots nackdelar som t.ex. postoperativ smÀrta frÄn donationsomrÄdet och/eller eventuell sjukhusinlÀggning. AnvÀndning av substitut till autogent bentransplantat skulle kunna vara en lösning för att eliminera dessa problem. Vid utvÀrdering av implantatbehandling och tolkning av resultat anvÀnds olika mÀtparametrar som t.ex.
AkutsjukvÄrden inom polisutbildningen (UmeÄ, VÀxjö samt Stockholm) kontra verkligheten
Polisyrket innefattar mÄnga olika uppgifter. Allt frÄn taktik, vapenhantering, bilkörning, till akutsjukvÄrd och att vara en hjÀlpande och stödjande serviceperson. InstÀllningarna till den del som gÀller akutsjukvÄrden Àr mÄnga. Bland nÄgra anses den som en av de viktigaste uppgifterna till att det endast utgör ett svagt intresse hos ?vissa poliser?.
Chefskap eller inte : Om vad upplevelsen av socialt stöd i tonÄren har haft för betydelse för det framtida yrkeslivet
Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.
Icke-röjande kommunikation mellan fartyg
Ărlogsfartygens utveckling gĂ„r emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaĂ€r att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra mĂ„ldata, utan att den upptĂ€cks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som stĂ€lls pĂ„ den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremĂ„l (ett annat fartyg).
MotstÄnd som en del i organisationen : En studie om hur icke arbetsrelaterade aktiviteter kan utmynna i motstÄnd
Den hÀr uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstÄnd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta Àmne och genom vÄr studie ge en tydligare bild pÄ huruvida motstÄnd förekommer eller inte. Genom att detta Àmne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sÀtt att se pÄ motstÄndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen Àr genomförd med 76 enkÀter varav hÀlften hos anstÀllda pÄ ett produktionsföretag och hÀlften hos tjÀnstemÀn pÄ ett annat företag.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka utbredningen av anstÀlldas motstÄnd under arbetstid och att fÄ en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket mÄste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. UtifrÄn vÄrt syfte har vi tagit fram följande frÄgestÀllningar för att förtydliga meningen med studien:? Förekommer det nÄgot motstÄnd pÄ arbetstid och i sÄ fall hur ofta?? Vad gör anstÀllda pÄ sin arbetstid som kan definieras som motstÄnd?? Varför utför anstÀllda motstÄnd pÄ arbetstid?? Förekommer det skillnad pÄ hur mycket motstÄnd produktionsanstÀllda gör och hur mycket motstÄnd tjÀnstemÀn gör?Vi har i vÄr uppsats valt att koppla samman att anstÀllda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstÄnd.
Effekter av apnétrÀning pÄ andhÄllningskapacitet, mjÀlteskontraktion, dykrespons och simprestation hos simmare
Studien hade tvÄ huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjÀltesvolym, mjÀlteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnétrÀning kan sÀnka antalet andetag och förbÀttra simprestation, t.ex. genom att förbÀttra mjÀltesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnétrÀningspersoner. Dessa genomförde apnétrÀning med 2 serier å 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min.
"VÀgen till ett eget hem" : En socialpsykologisk studie om mötens betydelse för mÀn under den process dÄ de fick ett hem
Den hÀr studien avser att med en kvalitativ metod nÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa mÀn och icke hemlösa personer har haft för mÀnnen under den tid dÄ de fick ett hem. I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med sÀrskilt fokus pÄ intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har ocksÄ AnvÀnt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvÀrldsintervjuer med före detta hemlösa mÀn har vi insamlat vÄrt empiriska material frÄn tre olika lÀnder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid dÄ mÀnnen fick ett hem, och att de dÀr fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig sjÀlva, vilket underlÀttade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förÀndring av sina livssituationer.
"Den som kan arbeta ska arbeta" : Kravet pÄ motprestationer och andra skyldigheter för att beviljas ekonomiskt bistÄnd
Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.
KÀrlekens konstruktion ? En intervjustudie om att leva polyamoröst, relationsanarkistiskt eller icke-monogamt i ett samhÀlle med monogami som norm
Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.