MÄltidskunskap Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄdet. Forskare menar att mÄltiden Àr en diffus sak att undersöka och att det krÀvs mer djupgÄende forskning kring Àmnet. Den nordiska forskning som gjorts delar upp mÄltiden i fem aspekter. En av dessa aspekter Àr mötet. Mötet Àr en stor del i gÀstens helhetsupplevelse dÄ det Àr dÀr all kontakt med personalen sker.

Denna aktionsforskningsstudies syfte Àr att fÄ kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikÀmnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, dÀr eleverna ges möjlighetatt lÀra av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen Àrviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik Àr viktig för att eleverna ska fÄ en begreppsförstÄelse. PÄ deberörda skolorna i studien var detta nÄgot som behövde utvecklas.UtgÄngspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fÄtt arbeta med laborativt material i matematik inomomrÄdena problemlösning samt lÀngd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys dÀr den sociala interaktionen i förhÄllande tillkommunikationen studerats.

En chef anvÀnder olika fÀrdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. LikvÀl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrÄn kontexten och medarbetarna. Kvaliteten pÄ chefensfÀrdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkÀt dÀrmedarbetaren Àven bedömer sitt och gruppens vÀlbefinnande. EnmedarbetarenkÀt ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bÀsta och de tio sÀmstaenheterna frÄn en medarbetarenkÀt i ett landsting.

I dagslÀget saknas det erforderlig mÀngd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och mÀnniskor som inte Àr bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer, sammanstÀlla information om hundsprÄk och hundars beteende pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehÄllet. Rapporten innehÄller Àven en fördjupning som erbjuder lÀsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som pÄverkar hundars beteende. Rapportens bygger pÄ en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, dÀr lÀsaren sjÀlv kan styra sin egen kunskapsinhÀmtning..

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gÀllande ebolautbrottet i VÀstafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhÄller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta pÄ Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta omrÄden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men ocksÄ förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehÄllsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta pÄ vad som kommuniceras men ocksÄ hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 pÄ tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmÄnefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgÄr i det hÀr lÀget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Det balanserade styrkortet Àr ett redskap som har anvÀnts av organisationer vÀrlden över. Ett av de syften styrkortet har Àr att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anstÀllda, vilket innebÀr att det ska göras över mÄnga organisatoriska grÀnser. Dessa organisatoriska grÀnser skiljer sÄ kallade sociala vÀrldar Ät. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera grÀnsobjekt mellan sociala vÀrldar, det vill sÀga om styrkortet kan finnas i och tillfredsstÀlla informationsbehoven av dessa vÀrldar. GrÀnser mellan sociala vÀrldar Àr dessutom av olika typer som stÀller olika krav pÄ kommunikation.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns negativa konsekvenser av att anvÀnda sig för mycket av email istÀllet för av andra typer av kommunikation inom organisationen.Det skickas stora mÀngder email varje dag inom organisationer, men mÄnga organisationer saknar policy för att styra denna kommunikation. DÀrför genomförs denna undersökning av emailvanor och hur email upplevs pÄ Sörman Information AB.För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod anvÀnts. Vi har genomfört tio intervjuer pÄ en av avdelningarna pÄ fallföretaget Sörman Information AB.Undersökningen har visat att email Àr den vanligaste kommunikationsvÀgen för arbetsrelaterad kommunikation mellan anstÀllda pÄ det undersökta företaget.Slutsatsen blir dÀrmed att email till viss del har negativa konsekvenser för en organisation men de flesta problem gÄr att minimera genom att behandla email pÄ rÀtt sÀtt. Som ett hjÀlpmedel för detta har vi utformat ett utkast till en emailpolicy..

Syftet var att utreda omvÄrdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att faststÀlla demografiska faktorer som kan pÄverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, dÀr relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som anvÀndes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvÄrdnad. Det finns en allmÀnt negativ attityd bland omvÄrdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk.

Titel:"Kommunikation Àr ju allt" ? en kvalitativ studie om relationen mellan vÀrdet av att mÀta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer.Författare:Emilia Dahlqvist och Daniela LundqvistKurs, termin och Är:Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013Antal ord i uppsatsen:17 009 ordProblemformulering och syfte:Strategisk kommunikation har under de senaste 25 Ären haft svÄrigheter att utveckla mÀtmetoder som visar pÄ dess vÀrde. Strategisk kommunikation kÀmpar för akademisk prestige, vilket Àr en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svÄrt att argumentera för vilket vÀrde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mÀtbara resultat. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mÀtning av kommunikation och yrkets legitimitet.

I denna studie behandlas vidareutvecklingen en sport-bh för kvinnor med stor byst. Forskning inom relaterade omrÄden, sÄsom begreppen ?encapsulation? och ?compression?, studier av bröstens rörelsemönster under fysisk aktivitet, storlekssystem och bröstens anatomiska förutsÀttningar, har studerats för att ytterligare hjÀlpa utvecklingen av denna produkt. En mindre enkÀt utfördes bland vanliga, pÄ olika sÀtt, fysiskt aktiva, kvinnor för att avgöra vilka preferenser dessa hade gÀllande sport-bh. Denna information har sedan tillÀmpats, i möjlig mÄn, pÄ produktutvecklingen.

Bakgrund: Tidigare studier har visat pÄ betydelsen av kommunikation, bÄde verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmÀnsklig relation bygger pÄ ett möte mellan mÀnniskor som inte Àr fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det Àr bara genom mötet sjuksköterskan kan fÄ tillgÄng till patientens egentliga lidande, detta Àr nödvÀndigt för att kunna vÄrda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande mÀnniskan/patienten pÄ sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehÄllsanalysen har gjorts med hjÀlp av Graneheim och Lundman (2004).

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och visualisera hur all medveten kommunikationen av arbetsgivarvarumÀrket sker internt i företag idag. PrimÀr data har samlats in via tio stycken intervjuer. Samtliga intervjuer har skett semistrukturerat med öppna frÄgor. SekundÀr data har samlats in via tidigare studier inom uppsatsens huvudomrÄden, arbetsgivarvarumÀrket och intern kommunikation i syfte att skapa ett teoretiskt ramverk för att analysera primÀrdata. Kommunikationen av ett arbetsgivarvarumÀrke Àr en process som bestÄr i att i första hand sÀtta förvÀntningar hos arbetstagarna och i andra hand leverera de vÀrden som utlovats.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.