F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Föreliggande rapport behandlar Äsikter och instÀllningar om ackordslön pÄ Peab AnlÀggningRegion Syd, Projekt/Infra. Synpunkter frÄn hantverkare och tjÀnstemÀn har stÀllts motvarandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om ackordslön.En förÀndring i anlÀggningsavtalet med SBAF, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, harmedfört att den nya huvudlöneformen för anlÀggare ska vara ackord. DÀrför görs dennaundersökning för att ansvariga pÄ personalavdelningen pÄ Peab AnlÀggning Region Syd,Projekt/Infra, ska fÄ en inblick i hur de anstÀllda, som Àr involverade i produktionsfasen,uppfattar ackordslön.Undersökningen har gjorts genom enkÀter och intervjuer med ett antal frÄgor gÀllandeackordslön. FrÄgorna har ett brett spektra och behandlar sÄvÀl arbetsförhÄllanden somlöneuppfattningar. De som medverkat i undersökningen har varierande erfarenheter omackord.SBAF menar att ett prestationslönesystem som ackord Àr det mest rÀttvisande och utvecklandeför hantverkarna.

Syftet Àr att studera produktutvecklingsprocessen hos Findus Sverige AB, för att utreda vilken roll marknadsföraren har och hur detta pÄverkar projektets resultat..

Compared to all existing ethnic groups in Sweden, the integration of Somali women has failed the most within the aspect of employment. This bachelor?s thesis investigates the obstacles in the integration of Somali women by focusing on one case, a project named ?Kvinnokraft?, partly financed by the European Socialfund.By interviewing eight key actors, opinions about obstacles in the project have been identified. A theoretical framework that incorporates integration, project research, multi-level governance and intersectionality contributes to explaining difficulties in integrating Somali women.The empirical findings show that there are individual, social and institutional holdbacks. Stereotypical perceptions were common amongst officials, which contributes to a creation of an inferior position in the structures of the society for Somali women.

SammanfattningDetta projekt har genomförts i samarbete med Volvo Construction Equipment (VCE), enav de ledande tillverkarna av anlÀggningsmaskiner. Syftet med detta projekt var attundersöka om huruvida det Àr möjligt att estimera lastande moment pÄ motorn i enhybridhjullastare som orsakas av dem sekundÀra hydrauliska pumpar som Àr anslutnatill den, detta med hjÀlp av dem tillgÀngliga sensorer som Àr monterade pÄ maskinen.Der estimerade momentet skulle sedan anvÀndas för att förbÀttra motornsvarvtalsregulator och för att för ge en bÀttre arbetspunktreferens för motorn som skötsav ett energi manegement system.Projektet kan delas upp i tre delar. Den första delen var att ta fram en matematiskmodell som beskriver sambandet mellan pumpens lastande moment och demtillgÀngliga sensorn signaler. Andra delen bestÄr av att vÀlja och implementera enlÀmplig skattningsmetod för att estimera det lastande moment. Och slutligen enimplementerings del dÀr man tillÀmpar det skattade momentet för att förbÀttra motornshastighetsreglering.En estimeringsalgoritm har utvecklats och testats i hjullastaren som har visat enförbÀttring av motorns varvtalsreglering.

Syfte ? Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ytterligare förstÄelse för och kartlÀgga de utmaningar som projektorganisationen stÀlls inför nÀr brukarnas och slutanvÀndarnas behov skall fÄngas, tillvaratas och föras vidare via kravspecifikationen i det tidiga projektskedet.Metod ? Examensarbetet Àr utfört i form av en explorativ, abduktiv, kvalitativ inbÀddad fallstudie. Data kommer frÄn insamlad dokumentation och explorativa samt semi-strukturerade intervjuer. Tre olika projekt har undersökts och totalt genomfördes ca 15 intervjuer. Insamlad data kodades, tematiserades och kategoriserades genom s.k.

Denna C-uppsats behandlar omrÄdet fotorealism i datorgenererade bilder. FrÄgestÀllningen och grundpelaren i min rapport har varit ? Vilka tekniker finns för att vid rendering uppnÄ fotorealism i datorgenererade bilder och hur anvÀnder man sig av dessa tekniker? Jag har undersökt och testat pÄ ett flertal olika tekniker och metoder för att rendera fotorealistiska bilder. Rapporten grundar sig i ett antal testprojekt dÀr jag uteslutit olika delar av en förenklad produktionspipeline. I varje projekt har jag flyttat fokus frÄn helheten till specifika delar av processen och genererat en kort film och/eller ett antal bilder.

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

Sverige och EU har man som mÄl att halvera energianvÀndningen fram till 2050 och det arbetet mÄste starta nu. Det Àr 15 miljoner kvm byggyta som mÄste halvera sin energianvÀndning varje Är och i 40 Är framÄt. Redan idag Àr 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebÀr att Àven om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte rÀcka för att nÄ mÄlet. Det Àr alltsÄ en stor utmaning att halvera energianvÀndningen till 2050. En jÀmförelsestudie har genomförts mellan tvÄ vÀrmeÄtervinningssystem.

Denna uppsats handlar om integration och integrationsarbetet pÄ landsbygden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur aktörer i tre olika integrationsprojekt har upplevt samarbetet. Detta för att sedan se om det Àr möjligt att skapa en metod för hur man kan arbeta med integrationsprojekt i framtiden. Studien har sin utgÄngspunkt i en sammanstÀllning av lyckade integrationsprojekt som finansierats av landsbygdsprogrammet. Tre projekt valdes ut för en djupare studie dÀr kvalitativa intervjuer genomfördes med berörda aktörer. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild av hur de har uppfattat arbetet i de olika projekten. Resultatet av studien visar att man i ett tidigt skede identifierat vika kompetenser som behövs i projekten och dÀrefter upprÀttat samarbeten med aktörer som besitter de kompetenserna.

Projektformen blir allt vanligare i dagens utvecklingsarbete inom företag och dess verksamheter. Med fler projekt uppstÄr dock nya problem som exempelvis beroenden och resurskonflikter, det handlar inte lÀngre bara om att genomföra ett projekt till utsatt tid och budget, utan Àven om att genomföra den rÀtta mix av projekt. PÄ nÄgot sÀtt sÄ vill man fÄ kontroll pÄ det kaos som uppstÄr i en multiprojektmiljö och det Àr hÀr projektportföljstyrning, Project Portfolio Management (PPM), kommer in i bilden dÄ detta Àr ett arbetssÀtt som underlÀttar prioriteringar och det löpande arbetet med flera projekt samtidigt.Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad projektportföljstyrning innebÀr och vad den innehÄller. Studien syftar Àven till att visa pÄ de viktigaste delomrÄdena och faktorerna man bör fokusera pÄ för att portföljstyrningen ska bli framgÄngsrik inom den verksamhet som Àmnar anvÀnda sig av arbetsÀttet. Studien Àr dock avgrÀnsad till vad projektportföljstyrning Àr, dels genom teori, men Àven enligt portföljchefer, konsulter och projektledare dÄ det Àr dessa typer av aktörer som vi genom bekvÀmlighets och kedjeurval har intervjuat.

Projekt har blivit en allt vanligare arbetsform i dagens organisationer, men trots arbetsformens ökande popularitet inom flera olika sektorer sÄ Àr det inte ovanligt att problem uppstÄr i samband med ett projekt. För att erhÄlla en ökad kontroll över ett projekt har dÀrför sofistikerade projektstyrningsmetoder utvecklats, frÀmst av militÀra myndigheter i USA. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur en av de framtagna metoderna, EVM, kan vara ett verktyg för projektstyrning och hur metoden bör implementeras. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som kan uppstÄ vid ett byte av projekstyrningsmetod. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har vi genomfört en omfattande litteraturstudie samt en fallstudie pÄ SSAB TunnplÄt i LuleÄ.

Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag pÄ en mobilapp tÀnkt att anvÀndas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden Àr ett kommunalt projekt dÀr invÄnare har möjlighet att pÄverka smÄskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. MÄlet med min gestaltning Àr att lÀgga fram ett förslag pÄ ett lÀttanvÀnt, intuitivt verktyg som medborgare kan anvÀnda sig av för att lÀmna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemÀrkelse att invÄnare kan lÀmna synpunkter ?ute i fÀlt?, pÄ den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak anvÀnt mig av textdesign för att ge exempel pÄ hur information kan presenteras och utformas i appen.

Den allt snabbare vÀxande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering pÄ produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mÄl var att utveckla ekologiska desserter med bÀr som huvudrÄvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin fÀrdiga desserter med fokus pÄ bÀr och ekologi. Vi har anvÀnt oss av ett kvalitativt angreppssÀtt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en fokusgrupp för att fÄ förstÄelse för förutsÀttningarna att utveckla ekologiska desserter med bÀr. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att fÄ ett förhÄllningssÀtt till desserter, ekologi, mervÀrden och bÀr, dessutom en produktutveckling.

 Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av arbetssÀtten i byggprojektet Norrortsledenoch genomfördes pÄ Trafikverket i Solna under hösten 2010 och början av 2011.Norrortsleden Àr en tvÀrförbindelse mellan E4 och E18 norr om Stockholm.Byggprojektet Àr tvÄ-delat dÀr ena halvan genomfördes i en traditionell entreprenadformoch den andra i en sÄ kallad funktionsentreprenad med helhetsÄtagande. Denna rapportfokuserar pÄ den senare av dessa tvÄ. Examensarbetet Àmnar finna, genom att anvÀndaNorrortsleden som exempel, vilka för- och nackdelar som funktionsentreprenad medhelhetsÄtagande för med sig. Detta görs utifrÄn tre olika aspekter: organisatoriskt,ekonomiskt och kvalitetsmÀssigt. För att Ästadkomma detta har intervjuer medbestÀllarorganisationen (Trafikverket) och entreprenören (NCC), ekonomiskkalkyl ochen upplevelseenkÀt genomförts.