Bakgrund och problem: År 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard för noteradebolag inom EU. Svenska bolag med frivilliga upplysningar i sina kvartals och delårsrapporter kom attpåverkas genom införandet av IAS 34. Standarden tillkom som ett svar på kapitalmarknadens ökadekrav på bättre information, men också investerares önskan om tätare frekvens iinformationsgivningen. Uppsatsens problemformulering har sin utgångspunkt i frivilligaupplysningars relevans för investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur bolagen valt att redovisa frivilliga upplysningar utöverde uppställda krav som IAS 34 Delårsrapporter och övrig reglering föreskriver. Ämnet frivilligaupplysningar är relativt outforskat i Sverige och på grund av detta är det extra intressant att försökaförstå hur svenska noterade bolag tillämpar frivilliga upplysningar i kvartalsrapporter.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna från 28 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten är i teorin. Forskningsansatsen är deskriptiv då vårt syfte är att beskriva och analysera den information som lämnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

Från och med den 1 januari 2005 skall svenska noterade bolag utforma sin redovisning efter International Accounting Standards (IAS). För värderingen av förvaltningsfastigheter är det IAS 40 (Investment property) som nu mera gäller. Denna ger möjlighet att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde, men att värdera till verkligt värde förespråkas. Att värdera till verkligt värde innebär en principförändring för svenska bolag som tidigare har varit tvingade att göra sina värderingar till anskaffningsvärdet, trots att man inte har tvingats att byta princip har samtliga bolag valt att göra detta. Avsikten med studien är att undersöka hur denna förändring av värderingar kommer att påverka bolagen ur ett finansiellt perspektiv.

Uppsatsen syftar till att besvara vilka de värdedrivande faktorerna är inom onlinespelbranschen, samt att undersöka om onlinespelbolagen är övervärderade. Den empiriska studien omfattar tre bolag; Sportingbet, Betandwin och Unibet. Avgränsningen till dessa bolag motiveras med att de är vägledande företag som bra skildrar utvecklingen och därmed får representera branschen. Det är framförallt två parametrar som författarna finner extra viktiga för att skapa värde i onlinespelbolag, det är spelöverskott och antalet aktiva kunder. För att jämföra bolag inom onlinespelbranschen har författarna därför komponerat två nya relativvärderingsmått; Price/Gross Profit och Price/Active Customer.

Ett mycket debatterat ämne är pensionsområdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta område, trots detta uppkommer det nationella så väl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag är att framställa en rättvis diskonteringsränta vid nuvärdesberäkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, på grund av kunskapsbrist i ämnet, valt att hyra in denna expertis från en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats är att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie är teori och regler utifrån IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrån beslutsteori varit i fokus.För att få svar på vår frågeställning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och två med redovisningsansvariga på börsnoterade bolag. Utgångspunkten för ansatsen har tagits från det abduktiva synsättet eftersom en växelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har påvisat att konsulterna inte såg sig själva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

Bakgrund och problem: I takt med att företag växer och blir större växer också skaran avaktieägare. Det stora antalet ägare och spridningen av ägandeskapet får konsekvenser för ägarnasförmåga att kontrollera företagen. När en investerare placerar tillgångar i ett företag är denfrämsta anledningen att få avkastning på sitt kapital. En aspekt som påverkar utdelningsnivåernaär intressekonflikter: dels den mellan majoritets- och minoritetsägare och den mellan ägarna ochföretagets ledning.Syfte: Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan ägarkoncentration och utdelningsnivåeri svenska noterade bolag på Large och Small Cap under åren 2005 till 2011.Metod: För att genomföra denna studies syfte har en kvantitativ metod används. Data harinsamlats från olika källor för företags ägarkoncentration och utdelningsnivåer.

Noterade bolag som står inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall väljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lägre kapitalkostnad, en bättre ägarstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovärdighet och lägre räntor. Å andra sidan kan ett sämre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovärdighet ifrågasätts. Studien har avgränsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvärde, exkluderat banker och finansinstitut.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Ekonomiska nackdelar som uppstår till följd av att en verksamhet bedrivs genom flera självständiga dotterbolag istället för under ett bolag med flera driftställen avhjälps normalt med lagregler om koncernbidrag. Dessa regler är emellertid endast tillämplig på nationella koncerner, dvs. koncerner där samtliga bolag har säte i ett och samma land. Problem uppstår emellertid när de olika dotterbolagen är belägna i olika länder. Denna uppsats behandlar problematiken kring gränsöverskridande förlustutjämningar inom EU.

Syftet med uppsatsen är dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som ägare, dels att beskriva hur staten har organiserat ägandet. Vidare analyseras statens ägarstyrning som definierats som alla åtgärder, både före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. Utifrån agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som används för att studera hur staten utövar ägande över sina helägda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. Särskild vikt läggs vid styrelsesammansättning, kompensationsprogram, särskilda samhällsuppdrag och utvärderingsmått.

Bakgrund: Styrelsens sammansättning är en viktig del av ett bolags ledning inte minst sagt inför en börsnotering då uppmärksamheten från omgivningen ökar. Vilka individer är det som då sitter i styrelsen och kan ta sig an ett arbete som inte endast granskas av aktieägarna utan även av omvärlden? Det finns ett flertal teorier som förklarar styrelsers sammansättningar men har varit centrerad på amerikanska och brittiska bolag. Vi kommer i denna studie använda dessa teorier för en förklaring av svenska börsnoterade bolags styrelser istället.Syfte: Vi vill genom vår studie både teoretiskt och empiriskt bidra med en förklaring till styrelsens sammansättning i svenska företag inför en börsnotering.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med ett deduktivt tillvägagångssätt. Vi har således först sammanställt teori för att få utforma ett väl planerat tillvägagångssätt mot anskaffningen av det empiriska materialet.Resultat: Resultatet av denna studie indikerar ett samband mellan styrelsens sammansättning och vilket livscykelstadium bolaget befinner sig i samt beroende på om ägarna eller VD har den dominerande makten för svenska bolag som står inför en börsnotering.

I uppsatsen behandlas styrelsejäv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen är att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillämpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rättsdogmatiska arbetsmetoden.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången.Syfte:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

Titel:En studie om styrelsens oberoendeProblem:Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.Syfte:Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.Resultat:Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen..