Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att försöka besvara ett antal frågeställningar: ? Vad är ekologisk landskapsplanering? ? Hur har framväxten av ekologisk landskapsplanering skett? ? Varifrån kom ideerna? ? Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering? ? Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer miljöanpassatsvenskt skogsbruk? Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för storskogsbruket och representanter från övriga skogssektorn. ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter vissa uppställda mål.

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Följande är en studie som tar sin utgångspunkt i ett förändringsarbete som pågår på Abba Seafood. Initiativet till en förändring har tagits på ledningsnivå där målet är få till stånd en förändring inom kulturen, genom att ta avstamp från ett mer problemorienterat förhållningssätt till ett mer lösningsorienterat. Syftet med uppsatsen är att undersöka de föreställningar som ledningsgruppen respektive produktionspersonalen har gällande den pågående förändringsprocessen och att ställa dessa i förhållande till varandra. Studien avgränsas till att fokusera på hur förändringsarbetet tagit sig uttryck inom produktionen i Kungshamn samt på en ledningsnivå, övriga delar av företaget är således inte inkluderade i denna studie. För att uppnå studiens syfte användes följande forskningsfrågor: ?Hur uppkom förändringsinitiativet och vilka uttryck har det tagit sig inom ledningen respektive produktionen??, ? Hur kan Abba Seafoods förändringsprocess beskrivas utifrån olika förändringsstrategier? ?Vad krävs för att implementeringen av ett förändringsarbete skall nå samtliga led inom en organisation??.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

I den här undersökningen har tre förskolepedagogers språkutvecklande arbete i grupper med flerspråkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfället är att det enligt skolverket räknas som undervisning - inlärning under systematiska former. Med andra ord förutsätts i läroplanen att barn endast lär sig språk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna särskilt uppmärksammar samt vilka strategier de använder sig av för att stimulera barnen i deras språkutveckling, med fokus på ordförståelse och ordförråd. Ett analysschema har använts för ändamålet och informationen har därefter analyserats enligt detta.

I den här undersökningen har tre förskolepedagogers språkutvecklande arbete i grupper med flerspråkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfället är att det enligt skolverket räknas som undervisning - inlärning under systematiska former. Med andra ord förutsätts i läroplanen att barn endast lär sig språk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremål, en händelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna särskilt uppmärksammar samt vilka strategier de använder sig av för att stimulera barnen i deras språkutveckling, med fokus på ordförståelse och ordförråd. Ett analysschema har använts för ändamålet och informationen har därefter analyserats enligt detta.

Problemformulering: Kan underåriga ingå rättsligt bindande kreditavtal?Syfte: Med denna uppsats avser jag att undersöka och diskutera huruvida underåriga kan ingå rättsligt bindande kreditavtal, i synnerhet när det handlar om kreditavtal avseende mobiltelefoniabonnemang. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida Kronofogdemyndigheten respektive inkassobolag kan företa indrivningsåtgärder mot en underårig gäldenär.Avgränsning: I denna uppsats kommer jag endast att undersöka avtal som den underårige ingår som konsument och som inte rör fast egendom. Undersökningen omfattar endast situationer där den underårige själv tar initiativet till att ingå ett avtal i sitt eget namn. Jag kommer alltså inte att ta hänsyn till situationer där förmyndaren ingår avtal i barnets namn utan att barnet är delaktigt i eller medvetet om rättshandlingen.

I takt med att städer runt om i världen växer ökar fokuseringen på miljöproblemen och därmed höjs kraven på ett välfungerande distributionssystem för olika typer av gods. Ett sätt att försöka lösa denna problematik är att samdistribuera gods, vilket har undersökts i olika internationella och nationella projekt. I det nationella projektet SAMLIC, samordnad varudistribution till Linköpings city, har liknande problematik dryftats men med den skillnaden att fokus ligger på att skapa ett ekonomisk och logistiskt effektivt distributionssystem för alla inblandade parter. Bieffekterna av en sådan fokusering blir särskilt positiva eftersom även bättre miljö och service uppnås.En viktig aspekt då det gäller SAMLIC-projektet är att initiativet till att starta ett projekt inom ramen för samdistribution av varor i Linköpings city ursprungligen kommer från näringslivet. Anledningen till att ett initiativ till ett samdistributionsprojekt togs under år 2000 var att näringslivet insett att mängden leveranser in i och ut ur Linköpings innerstad gav upphov till trängsel och därmed stora trängselkostnader.

Initiativet till detta examensarbete kom från Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö där vi blev intresserade av att titta närmare på Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mål är att undersöka hur järnvägen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna på att verksamheten på Arlanda kommer att kunna hålla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem år till (runt år 2010) utan att behöva begränsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur mycket längre LFV eller Arlanda kan hålla sig under detta tak genom effektivare användning av tågtrafik på Arlandabanan och andra förbättringsåtgärder inom kollektivtrafiken, men utan att begränsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt då staten lovade bort trafikeringsrättigheten på sträckan till de entreprenörer som hjälpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge där privata intressenter och staten hjälptes åt med finansieringen.

Bland det första man ser när man kommer in i det lilla inlandssamhället Dorotea i södra Lappland, är en husvagnsfabrik som funnits där så länge jag levt. Hur stor arbetsplats och hur bra det gått för fabriken har varierat över tid. En sak som är säker är att fabriken är starkt sammanbunden med hela kommunen. I dagsläget är företaget AB Polarvagnen, eller som det numera heter SoliferPolar AB, återigen på uppgång och den största privata arbetsgivaren i kommunen. I dag finns till och med ett nybyggt museum över företagets utveckling.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.