Syftet med detta arbete har varit att undersöka ungdomars användning av digitala medier och hur de ser ut på användningen av dessa i sina respektive skolgång. Med en bredare kunskap på området är förhoppningen att lärare ska kunna bedriva undervisning som inkluderar datorer och tillgången till digitala medier på ett mer effektivt och utvecklande sätt. För att närma mig till ämnet har jag genomfört kvalitativa intervjuer med elever i olika program på gymnasienivå. Resultatet av undersökningen visar att formerna för lärande har förändrats de senaste åren på grund av den explosion av digitala verktyg som blivit en del av vår vardag och att det därför krävs nya färdigheter för att kunna navigera i det överflöd av information som finns på nätet. Undersökningen visar också att bild kan ha blivit viktigare än text för att förstå, tolka och förmedla mening och att sociala medier eller datorspel används väldigt sällan i undervisningen. Elever uttrycker en tydlig vilja att i större utsträckning få använda datorer i undervisningen och anser att lärarna än så länge inte har tillräcklig kunskap för att bedriva den typen av undervisning..

Syftet med examensarbetet var att undersöka i vilken utsträckning so-lärare använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt vilka problem och möjligheter de finner med detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som skickades ut till so-lärare runt om i Sverige samt intervjuer med två so-lärare på en skola i Luleå kommun. Vi har även studerat litteratur. Genom undersökningarna och litteraturen har vi fått fram ett resultat som visar att so-lärare ser positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling, genom att integrera skönlitteratur i undervisningen. Trots detta används inte skönlitteratur i någon större utsträckning.

Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVåra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer änVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det.

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning. Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning. Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om och hur dator/IT användes i andraspråksundervisning på gymnasienivå. Ambition var även att undersöka om lärarnas formella utbildningspoäng i ämnet svenska som andraspråk har någon inverkan på användandet. De mätmetoder vi använde var enkät och intervju av andraspråkspedagoger på gymnasienivå. Enkäten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lärarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belägna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrågade lärarna nyttjade dator/IT i sin undervisning främst till textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning på Internet samt språkträning.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie vars syfte är att ge en inblick i läroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur mycket och på vilket sätt läroboken används i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skäl som lyfts fram i litteraturen för att använda lärobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lärobokstyrd undervisning är mycket vanlig undervisningsmetod som används i matematikundervisningen i grundskolan. Läroboken används för att enkelt kunna nivågruppera eleverna, för att underlätta för lärarens planering, som en lärare, som en garanti att läro- och kursplanens mål uppnås, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta självständigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för läroboksstyrd undervisning är att den undervisningsformen har en tradition, är tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lärare samt att matematikämnet är hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lärobokstyrd undervisning är att den ger undervisningen struktur, läroboken innehåller differentierade uppgifter samt är en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med läroboksstyrd undervisning.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället..

Det här arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda på vad en grupp elever med svenska som andraspråk skulle vilja arbeta med i ämnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med påverkan från litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom ämnet svenska som andraspråk. Utgångspunkten i undervisningsmaterialet är tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

I detta arbete har vi undersökt hur lärare på musikskolan använder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta påverkar elevernas lust och motivation att fortsätta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lärare anställda på en musikskola i Norrland och två anställda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga Lärare var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning men att det var få som använde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna på bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. På frågan om hur gehörsbaserad undervisning påverkar eleverna fick vi dock inte fram några tydliga resultat.

 The purpose of this study is to investigate the attitude to and experience of information and communication technology (ICT) in teachers teaching and what motivates them. The study is qualitative and its research material is based on interviews. There are eight interviews and they where carried out at one school with a stated IT profile and at another school without a stated IT profile. The two schools are located in different municipalities, but both are secondary schools. The result shows that there are differences in attitude between the two schools. The school with a stated IT profile seems to have a more open mind of using ICT when teaching, but both schools sees the lack of availability as one of the main hindrance for using it. None of the participating teachers saw themselves as controlled to use ICT in their teaching.

Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturellundervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på enmångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvåra intervjuer.

Patienter med kronisk njursvikt är beroende av sjukvården och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvård. Patientundervisning är en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvårdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet är till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades på sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

Arbetet är en studie kring hur några lärare i årskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier påvisar att teorier och forskning om lärande och undervisning endast når fram till lärarna i begränsad utsträckning. Learning study är en metod för forskning och syftet med denna studie är att undersöka hur några lärares sätt att undervisa förändras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda på hur lärare arbetar med learning study så har lärare från olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet från intervjuerna är att lärarna i studien idag oftare använder variation och skillnader i sin undervisning samt att lärarna i första hand fokuserar på vad som ska läras..