Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka idrottslärares inställning till, samt erfarenheter av åldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun.? Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?? Vilka begränsningar och möjligheter upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?? Hur är förutsättningarna för idrottslärare att lyckas få till en god undervisning för samtliga elever om man jämför åldersintegrerad undervisning med åldershomogen undervisning?MetodI studien deltog fem idrottslärare som alla är eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av både åldersintegrerad och åldershomogen undervisning i årskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning.ResultatEnligt intervjuade personer är åldersintegrering är en ramfaktor som främst ger begränsningar, de var sparsamma med att påvisa möjligheter med undervisningsformen.

Syftet med arbetet är att visa hur lärare karaktäriserar individanpassad undervisning. I detta ingår deras definition av begreppet och hur de går tillväga i det praktiska arbetet. Vår undersökningsgrupp består av sex gymnasielärare eftersom vi själv vill få influenser till vårt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen är av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgått ifrån är fyra frågeställningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Detta är ett forskningsarbete där jag har undersökt elevernas upplevelser av en läroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas åsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör på matematiklektionerna och att de har svårt att uttrycka och beskriva vad matematikämnet innebär. Eleverna uttrycker en önskan om att få en variation i undervisningen, där de får arbeta både individuellt och i grupp och med en mängd olika material och matematiska områden.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning på området.  Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning.

Detta arbete är resultatet av en undersökning på en grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar..

Syftet med studien är att synliggöra lärarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frågeställningar är: Hur talar lärarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lärarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utsträckning och på vilket sätt tar lärarna hänsyn till varje elevs behov och förutsättningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande. Examensarbetet tar avstamp ifrån de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lärarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lärarna anser att individanpassad undervisning är av betydelse för elevers lärande.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil..

Föreliggande undersökning fokuserar på bildlärare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrån digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju där det empiriska materialet är insamlat från tre bildlärare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del både för process och produktion inom bildämnet, både för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhållning. Resultatet visar även att när elever under bildarbeten använder traditionella verktyg, ger det en synligare process.

Vi vill med denna studie undersöka hur några pedagoger i förskoleklassen använder IKT(Informations- och kommunikationsteknologi) som ett verktyg i undervisningen. Vårt intresse ligger även i att undersöka pedagogernas inställning till IKT som pedagogiskt verktyg. Likaså vill vi undersöka vilka utbildningar i IKT som de har fått på sina arbetsplatser. Tillundersökningen används både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.Vår utgångspunkt är att dagens teknologi alltmer tar över barnens vardag och att det därför är viktigt för dem att få tillgång till dessa verktyg i skolan. Detta kan underlätta undervisningen för både pedagogerna och eleverna.

Information och kommunikationsteknologin i vårt samhälle är i ständig utveckling och allt eftersom takten ökar, växer kunskapsbehovet hos befolkningen allt mer. Detta ställer krav på dagens pedagoger. De blir tvungna att ändra sitt förhållningssätt och sina metoder för att anpassa sig efter elevernas kunskapsbehov.Syftet med studien är att studera några lärares attityder till och de möjligheter de anser sig ha att använda datorn i sin undervisning. Undersökningen genomfördes på fyra skolor genom ett elektroniskt enkätutskick. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till da-torn som ett mångfacetterat verktyg i undervisningen, trots hinder som bristande utbildning i ämnet och den knappa tillgängligheten av datorer i skolan..

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielärare i historia ser på IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lärare använder IT i sin undervisning, hur ofta de använder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gå en kortare utbildning för att få kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. Tillgången till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansåg att det fanns fördelar med att använda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lärare använder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom området.