Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

The aim of this essay is to investigate whether the role of the teacher and the teaching in the classroom is affected when the Ipad is introduced in an one-to-one situation, and if so how these effects occur. Previous research show that the introduction of new technology in education offers hope of a more effective way of learning but that this at the same time leads to challenges for traditional ways of teaching and traditional views on knowledge (Säljö & Linderoth (red.) 2009, Erixon (red.) 2014).The method used is a qualitative interview in combination with observations used as a complement to the interviews. Four teachers working on an upper secondary school have been interviewed and one lesson in English taught as a foreign language and one lesson in social science have been observed.The results show that the use of Ipad changes how the teachers relate to and use the teaching material, as all material can be gathered in the Ipad and accessed at all times and can also be shared with the pupils. The Ipad also makes it easier for the teachers to offer pupils individual instructions which the teachers view as positive. In addition, the Ipad enables a change in regards to the pupils as they switch from being users to becoming producers in the use of the Ipad which in the teachers? opinions offers more profound ways of learning..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan användas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger från fyra olika förskolor. Resultaten vi fått har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehåller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid är medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekräftar att musik och rytmik är ett utmärkt pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krävs kunskap om vad matematik för förskolebarn är, för att pedagogerna ska kunna upptäcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krävs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att använda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa.

Syftet med detta arbete är att studera vilken inverkan musiken kan ha på språkutveckling hos barn i förskoleåldern och att belysa fördelar med att använda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks också pedagogers kunskap och trygghet i att använda sig av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som användes var enkäter som delades ut till verksam personal på 2 skolor och 6 förskolor.Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan på barns språkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glädjeskapande uttrycksmedel. Musik används mer eller mindre på förskolor och i förskoleklasser. Däremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillräckliga kunskaper i användandet av musik som språkutvecklande verktyg.

Studiens syfte var att undersöka lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhållande till inkludering, uppfattningar om lärares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgått från en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna själva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Utifrån min ansats, att stor del av matematikundervisningen går att bedriva med hjälp av problembaserad undervisning. I sådan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i både individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjälp av variationsteorin ta tillvara på spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet är att identifiera de kritiska aspekterna utifrån lärandets objekt och tillrättalägga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förståelse för uträkningar inom de fyra räknesätten i textuppgifter som lärandets objekt.Tjugotvå elever har intervjuats utifrån ett problem taget från NCMs Känguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt och har använts för att analysera materialet.Studiens resultat har visat att eleverna får en ökad förståelse för lärandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna används i religionsundervisningen på gymnasiet. Dels av lärare och dels hur läromedlen handleder läraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslår som lämpliga arbetssätt för integrering av urkunder i undervisningen, men även vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel källmaterial, i jämförande analyser och förståelse för religionernas ursprung. Jag valde att använde mig av en kvalitativ studie eftersom den lämpade sig bäst för mitt syfte. För att få ett vidare perspektiv på min undersökning genomfördes både en litteraturstudie och en intervjustudie.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur barnen samtalade när de fått ta del av en och samma saga utifrån de tre medierande verktygen högläsning, activboard och CD-skiva. Vi har valt att lägga fokus på barn i förskolan eftersom vi utbildar oss till förskollärare. I bakgrunden gör vi en tillbakablick i sagans historia och belyser varför sagan är viktig i förskolan samt hur den är kopplad till styrdokumenten. Vi beskriver även språket, didaktiken och hur viktig fantasin är för barnens utveckling och hur den formar människans beteenden. Som teoretisk utgångspunkt för vårt arbete har vi valt sociokulturell teori.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som hände med strukturen i elevernas berättelser efter att de hade fått bygga berättelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en årskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev två berättelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berättelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis.

Noss AB i Norrköping specialiserar sig på att utveckla system och utrustning till pappersmassaindustrin. De vill med detta examensarbete få hjälp att ta fram ett verktyg för efterjustering av kraghålen på Radiclone AM80/BM80 för att förhindra att läckage uppstår om kraghålen blir ovala. Arbetet syftar till att ta fram en färdig prototyp som kan användas på levererade produkter. Framtagningen av lämplig princip kom att bli den stora utmaningen då verktygets storlek är begränsad till kraghålets dimensioner. På grund av kraghålets komplicerade geometri och varierande spänningstextur kunde inte teoretiska kunskaper ge svar på utformningen av verktyget.