Bakgrund/problem:          Doft används i liten utsträckning inom marknadsföring trots att det bevisligen är ett sinne som är starkt kopplat till människans känslor.Syfte:                                  Att redogöra för doftens betydelse i kundens sätt att uppfatta och intressera sig för produkterna.Metod:                               En kvantitativ forskning har tillämpats där ansatsen har varit deduktiv. Undersökningen som utfördes för denna uppsats genomfördes på IKEA i Kalmar.Teori:                                 Den teori vi använt oss av tar upp ämnesområden som människans fem olika sinnen, doftkänslighet, perception, kundbeteende, varumärkets själ, servicelandskap och upplevelsevärld.Empirisk Analysoch Diskussion:                 Vi redovisar i detta kapitel de observationer som gjorts samt en analys av dessa. Vi kommer även att diskutera analysen där vi tar stöd av teorin.Slutsats:                             Genom sammanställningen av de hypoteser vi ställt upp kan vi inte konstatera att doft har någon betydelse för kundbeteendet på IKEA i Kalmar.Förslag till fortsatt forskning:                          Vi har i slutet av denna uppsats presenterat de rekommendationer för vad vi anser fortsatt forskning borde ta hänsyn till.  .

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på 20 poäng vid avdelningen för Industriell logistik vid Luleå tekniska universitet. Bakgrunden till arbetet är att IKEA beslutat att etablera sin verksamhet i Haparanda och att etableringen skapar ett intresse hos andra näringsidkare. Tekniska förvaltningen är intressenter vid den nybyggda kombiterminalen i Luleå, vilket genererar ett intresse från deras sida för den ökade transportvolym som kommer i och med de nya etableringarna. Syftet till arbetet är att undersöka de konsekvenser företagsetableringar, relaterade till IKEA:s etablering i Haparanda, har på volymtillväxten av kommande godstransporter samt att undersöka hur detta kan komma att påverka kombiterminalen i Luleå kommun. Målet är att ge en bild av hur stora transportflödena kan bli under de närmaste åren, ge svar på vilka transportsätt som kan komma att användas och varför de skall användas.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

It gets more and more important for companies to get involved in Corporate Social Responsibility, CSR, when stakeholders now are more aware of the responsibility companies should take. Through their communication companies show how they take responsibility. Reflected by their goals by which they want to achieve acceptance and understanding through an open dialogue. The paper examines this issue. CSR is an abbreviation for Corporate Social Responsibility which is engagement in responsibility for companies and organisations.

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting.In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school.My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power.

SyfteMitt syfte med denna uppsat's är att skapa en förståelse för begreppet personalidé och des's användbarhet genom att studera och analysera hur design och implementering av personalidé, utifrån en given affärsidé, kan utforma's på ett framgångsrikt sätt. MetodDet empiriska materialet bygger på en fallstudie av IKEA Kundservice Center i Älmhult. Insamlandet av data har skett främst genom intervjuer med personer i chefspositioner i fallföretaget, medarbetare på personalavdelningen, facklig klubbordföranden, arbetsförmedlare samt personalarbetare på koncernnivå. Data har även samlat's in genom en enkätundersökning till de anställda i fallföretaget. I analysen placera's begreppet personalidé in i det sammanhang fallföretaget utgör.

Det finns risken att varje företag drabbas av någon typ av kris någon gång och i samband med denna kris kan verksamheten påverkas i form av minskning av företagets affärsmässiga handlingsutrymme. Kris definieras som ?en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra situationen? (Skoglund & Olsson 1995, s. 14). När en kris uppkommer i ett företag drabbas både enskilda och grupper i företaget.

Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida.I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar IKEA studiens undersökningsobjekt.

Food consumption generates externalities such as carbon dioxide emissions, which contribute to global warming. The principal issue is that emissions are not covered by the "polluter pays principle". For this reason, new policy instruments need to be tested and implemented to correct the externalities. In food production, beef and dairy production has the largest environmental impact in terms of carbon emissions. As food is a necessity, simply reducing production will not solve the problem.

Purpose ? The purpose with this thesis is to examine how items can be distributed between stores inventory and an external warehouse. To achieve the purpose criteria that should be considered, how these can be prioritized and used when distributing items between stores inventory and an external warehouse will be examined.Method ? The study started by an examination of the theory that already exists within the subject. The already existing theory has then been examined in reality, on the furniture company IKEA Jönköping, where a case study with one channel has been performed.

Denna uppsats kretsar kring två företags återhämtningsarbete vid uppkomsten av respektive skandal. Vidare skapas en djupare förståelse för teorin Service Recovery's betydelse och användning i praktiken. De två fallen där skandaler inträffat är grundade dels i ICA:s köttfärsskandal och dels i IKEA:s fjäderplockningsskandal. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket innebär att uppsatsen utgår från befintliga teorier som sedan testas med det insamlade empiriska materialet. Den teoretiska referensramen innefattar främst Grönroos teorier kring Service Recovery och kompletteras med teorier så som Service Recovery Paradox, kundförväntningar, sociala medier och immateriell påverkan.Uppsatsens forskningsfrågor besvaras främst med hjälp av en fallstudie med två företagsanalyser samt med en enkätundersökning. Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär där kvalitativ data samlats in via en e-mail intervju med Ylva Magnusson vid IKEA, och kvantitativt via en enkätundersökning.Uppsatsen har resulterat i kännedom om hur de två företagen arbetat med att återfå kundförtroende.

Rent generellt gäller att en stor förståelse för Kinas affärskultur är av stor vikt för att ett svenskt företag ska kunna lyckas skapa en framgångsrik affärsrelation med kinesiska leverantörer. Men om kapitalet inte finns är det näst intill likgiltigt huruvida förståelsen för affärskulturen finns, då kapitalet är en av de viktigaste prioriteterna. Studiens resultat visar att IKEA genom att sikta på långsiktiga relationer kan följa sina leverantörers arbete och på längre sikt effektivisera produktionen. IKEA vill även genom relationerna skapa starka band till sina leverantörer. Vi har genom studien kommit fram till några specifika nyckelbegrepp som vi anser är av stor vikt för att kunna uppnå lyckade affärsrelationer vilka är: medvetenhet om Kinas kultur samt lagar, tålamod, kunskap inom sitt område, dubbelkontroller av överenskommelser och avtal, vara tillmötesgående angående aktiviteter utanför arbetet samt att ej göra handlingar som leder till att en kines tappar ansikte. Vi har funnit att teorin till största del överensstämmer med insamlad empiri, det finns dock några aspekter som inte överensstämmer.

På IKEA går produktionsflödet för en produktbild i dagsläget från konstruktionsritning till fotografering via tillverkning och montering. En produkt som är färdig för tillverkning definieras av sin mekaniska konstruktion och sina ytegenskaper. Ledtiden och kostnaden för bildproduktionen skulle kunna minskas betydligt om produkten kunde avbildas redan i detta stadium, utan att finnas tillverkad. För detta ändamål såg IKEA en möjlighet i att introducera ett nytt produktionsflöde där avancerad datorgrafik, grafisk teknik och bildbehandling omvandlar konstruktionsritningen till produktbild. Ambitionen är att från ritningen ta ut en 3D-modell, placera den i en omgivning, ljussätta och belägga den med material och av detta skapa en tryckbar produktbild som uppfyller företagets höga kvalitetskrav.Syftet med examensarbetet var att ta fram förslag på ett konkret sådant flöde genom att undersöka olika programvaror som skulle kunna användas samt att identifiera problemområden och komma med lösningsförslag på dessa.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av när de söker expandera till en övergångsmarknad. Dessa etableringshinder härrör allt som oftast från den speciella institutionella strukturen på den nya marknaden. För att få en djupare förståelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten måste först en bakgrund till dessa redogöras för. Därför baseras det teoretiska stycket på främst institutionell teori. Uppsatsen söker även skapa en förståelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.