Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert. Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

?Our common future? heter rapporten som skrevs av Världskommissionen (1987). Rapporten som senare lade grunden till begreppet hållbar utveckling. Utifrån hållbar utveckling så har begreppet CSR myntats. Ett begrepp som används bland företag för att beskriva arbetet utifrån ekonomiska sociala och miljömässiga aspekter.

Trots ett allt mer urbaniserat samhälle går tillväxten i Sveriges glesbygder framåt. Att näringslivets satsningar på mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig på dessa mindre orter. Detta utmynnande i vår problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering på mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering på en mindre ort, är IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har både uppmärksammats och ifrågasatts varför vi fann sakfrågan intressant och givande att utreda.Syftet med vår studie är att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till IKEAs etablering i Haparanda. Våra delsyften är att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position på marknaden har påverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bäst beskriver vår arbetsgång kallas för iterativ strategi.

Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning.Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse.

Trots ett allt mer urbaniserat samhälle går tillväxten i Sveriges glesbygder framåt. Att näringslivets satsningar på mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig på dessa mindre orter. Detta utmynnande i vår problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering på mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering på en mindre ort, är IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har både uppmärksammats och ifrågasatts varför vi fann sakfrågan intressant och givande att utreda.Syftet med vår studie är att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till IKEAs etablering i Haparanda. Våra delsyften är att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position på marknaden har påverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bäst beskriver vår arbetsgång kallas för iterativ strategi.

Rapporten beskriver examensarbetet Gamla idéer med nya lösningar utfört av Erik Björk,avgångsstudent från utbildningsprogrammet möbeldesign vid Carl Malmsten Centrum förTräteknik & Design vid Linköpings universitet. Examensarbetet är genomfört i samarbete medIKEA of Sweden.Syftet med det designuppdrag som jag har genomfört i samband med examensarbetet har varit attta fram fyra möbler utifrån givna förutsättningar i 7 olika möbelfabriker, som alla arbetar medmassivt trä som råvara. Utifrån dessa förutsättningar skulle jag dels skapa produkter somtillvaratar materialets unika egenskaper och därigenom ej är möjliga att imitera i andra material.Dels ge produkterna originalitet och personlighet genom att utforska den skandinaviskaidentiteten och mitt egna ursprung samt kommunicera detta genom produkterna. Var produktskall ha en historia att berätta.Att ta fram fyra möbler parallellt under 10 veckor har varit en utmaning. Stundvis har det käntssom att en produkt hade varit nog men i efterhand är jag glad att det var fyra.

Rent generellt gäller att en stor förståelse för Kinas affärskultur är av stor vikt för att ett svenskt företag ska kunna lyckas skapa en framgångsrik affärsrelation med kinesiska leverantörer. Men om kapitalet inte finns är det näst intill likgiltigt huruvida förståelsen för affärskulturen finns, då kapitalet är en av de viktigaste prioriteterna. Studiens resultat visar att IKEA genom att sikta på långsiktiga relationer kan följa sina leverantörers arbete och på längre sikt effektivisera produktionen. IKEA vill även genom relationerna skapa starka band till sina leverantörer. Vi har genom studien kommit fram till några specifika nyckelbegrepp som vi anser är av stor vikt för att kunna uppnå lyckade affärsrelationer vilka är: medvetenhet om Kinas kultur samt lagar, tålamod, kunskap inom sitt område, dubbelkontroller av överenskommelser och avtal, vara tillmötesgående angående aktiviteter utanför arbetet samt att ej göra handlingar som leder till att en kines tappar ansikte.

Bakgrund: Vi anser att en framtida utmaning är att bygga in en flexibilitet i den fysiska distributionen. Detta innebär att ett detaljhandelsföretag skall ha möjlighet att växla mellan att stundtals distribuera en och samma produkt via centrallager och stundtals direkt från producent till varuhus i förädlingskedjan, en flexibel fysisk distribution. Syfte: Syftet är att utröna förutsättningar för och konsekvenser av en flexibel fysisk distribution för de olika aktörerna i en förädlingskedja, i vilken detaljhandelsföretaget besitter en påtaglig maktposition. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom en fallstudie i IKEA:s förädlingskedja. Resultat: En integrerad förädlingskedja med ett tydligt supply chain synsätt, i vilken samtliga aktörer samarbetar och har incitament till medverkan, utgör en förutsättning för en flexibel fysisk distribution.

This paper aims to study the Armenakis´ theory of readiness, "are they ready?", which consists of five key components affecting the outcome of an organizational change. In this case study, the intention is to investigate if any component is important; alternatively if it is possible to discern a pattern between components, i.e. how they correspond to each other. During the past 30 years have a research group lead by Armenakis has studied organizational change and how resistance to change can be avoided by preparing employees in the introductory phase of change. The main object for Armenakis is the question "what determines whether the employees (change recipients) adopt and support, or reject and resist a change".

Titel - Nyttan med RFID i IKEAs försörjningskedja - Ett sätt för IKEA att uppnå spårbarhet.Författare - Sven MorénJesper SamuelssonHandledare - Mats Johnsson, Universitetslektor vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Daniel Hellström, Doktorand vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen.Nyckelord - Spårbarhet, Märkningssystem, RadioFrekvent IDentifikation, Information.Problembakgrund - Informationsteknologin har medfört stora förändringar för dagens företag. Några av utvecklingarna inom IT är Automatic Identification and Data Collection, vilket har inneburit en avsevärd förbättring med avseende på mängden korrektöverförd data. Radio Frequency IDentification (RFID) är en teknologi inom AIDC-området som har börjat användas allt mer, vilket också IKEA uppmärksammat. IKEA är ett multinationellt företag som expanderar kraftigt samtidigt som distributionen blir allt mer komplex, vilket ställer höga krav på ett effektivt och lättöverskådligt flöde. Det förekommer idag många och tidsödande mänskliga fel vid hanteringen av gods vid distributionscentralerna, vilket till stor del beror på olika standards och rutiner för de olika sändningarna.

Syfte ? Syftet med denna uppsats är att få ökad förståelse över varför kunder väljer att använda självbetjäningstjänster (SBTs) och vilken påverkan detta har på kundens roll i användandet.Design/metod/tillvägagångssätt ? Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt har 31 kunder intervjuats på IKEA i Kungens Kurva, Stockholm angående deras användning och upplevelse av SBTs.Slutsats ? Studien visar flera olika faktorer som påverkar kundernas användning av SBTs till exempel dess tillgänglighet och enkelhet. Kunderna upplever deras förändrade kundroll som tyngre än tidigare och deras inställning till företaget förändras på grund av SBTs.Studiens begränsningar ? Studien har för få antal respondenter för att generalisera resultaten och vi har enbart studerat en bransch och ett företag.

Den tredje september 2013 vann beslutet om Entré Syd laga kraft och det stod således klart att IKEA med tillhörande köpcentrum kommer att etablera sig på Söderslätts handelsområde. Detta har bidragit till att handlare och politiker i Umeå känner sig oroliga för hur övrig handel kommer att påverkas, där oron för centrumhandeln är framträdande.Historiskt sett har lokalisering varit huvudsakligt fokus för forskning inom detaljhandeln där senare forskning snarare sett andra aspekter som påverkar en konsument. Med detta som utgångspunkt har vi, på uppdrag av Visit Umeå, genomfört en studie där fokus har varit att undersöka om attributen: lokalisering, tillgänglighet, butiksutbud, service och övriga aktiviteter samt de bakomliggande faktorerna ålder, kön, inkomst, utbildning och bilinnehav påverkar en konsument i valet mellan externhandeln med tillhörande IKEA-varuhus och centrumhandeln. Uppsatsen utgår från Falk och Julanders modell för hur kunder väljer inköpsställe. Vidare bygger den teoretiska referensramen på teorier om konsumentbeteende. Detta för att förstå vad som påverkar konsumenter.

Det här examensarbetet handlar om olika flätningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hållbar kombination som går att använda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltså abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögräs. Till detta har jag valt att jämföra olika typer av glesa flätningar, dels på grund av att många sittmöbler idag är tätt flätade, och att jag vill hitta ett annat uttryck än det. Dels för att glesa flätningar innebär en mindre materialåtgång och ger möbeln en lätt och luftig karaktär.Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, där jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fåtölj i flätad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gå vidare med hampa, sjögräs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flätningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjärt.Till sist har jag kommit fram till att många fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och så även många olika flätningar.

Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyrånsinkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syftevar att besvara:Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseendeersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förväntansteorin.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.