Användarmedverkan inom systemutveckling står för att användaren av olika artefakter antas medverka i utvecklingen av dessa artefakter och interaktionen mellan artefakten och människan. Begreppet systemutveckling syftar på utveckling av datorsystem.Vissa vetenskapsmän och forskare hävdar att användare och systemutvecklare inte förstår varandra och att det fokuseras enbart på artefakten (datorn) och inte på människan. Detta faktum skulle medföra att användare av olika artefakter inte medverkar på ett genuint sätt i utvecklingen av dessa system.Vilka orsakerna är till att det ser ut som det gör enligt källorna i ovanstående stycke är svårt att spekulera i. Men tre områden har studerats översiktligt och dessa områden är kommunikationsprocessen, attityder, syften och mål.Antagandet som gjorts är att kunna påvisa att det existerar en förhållandevis bättre förståelse, än vad källorna hävdar, mellan användare och systemutvecklare tack vare att de befinner sig i en och samma organisation och på så vis erhållit en bättre förståelse för varandras verksamhetsområde.Undersökningen har utförts på Volvo Östra Fabriken. Försökspersonerna består av hela avdelning M3 Lager Hög/Låd.

En mängd slutprodukter kan fås med hjälp av olika ihopsättningar av olika komponenter, vilket görs för att tillfredställa kunders unika behov. Det är väldigt riskabelt och kostsamt för företagen att lagerföra alla dessa olika varianter av produkter i ett färdigvarulager eftersom det kanske inte blir någon större efterfrågan på alla dessa olika varianter. Det är därför många företag väljer att montera mot kundorder.I detta examensarbete sammanställs vad litteraturen tar upp om montering mot kundorder och utifrån detta presenteras de riktlinjer företag kan använda sig av när de vill montera mot kundorder. Utifrån litteraturstudierna, som har används som en referensmodell, har en undersökning gjorts på företaget Forbo Forshaga för att se hur de ligger till utifrån modellen. I nuläget tillverkar företaget mot lager men funderar på att börja montera mot kundorder i stället vilket de verkar ligga bra till för att kunna göra inom den närmsta framtiden..

Rapporten beskriver konstruktionsarbetet av det vertikala vindkraftverket V3 från prototyp till produkt. Det är det nystartade företaget Windforce som arbetar med att ta fram smarta hybridsystem där V3 är en del i konceptet. En serieproduktion av V3 är planerad till hösten 2010. V3 är klassat som ett litet vindkraftverk, har en rotordiameter på 3 meter och en kapacitet på 5 kW. Vindkraftverket kräver inget bygglov i Sverige och ska säljas till gemene man som vill bli självförsörjande på el.

I detta arbete så skapades fyra stycken spelbossar i konceptgrafik som utgår ifrån att testa teorier inom Socialpsykologin och för att undersöka ifall tematiseringen av bossen kan tydliggöra dess svaghet som annars brukar synliggöras genom färgkodning. Slutbossarna har gestaltats i tre olika nivåer där syftet är att via en kvalitativ intervju testa bossarna gradvis, i gråskala, tematisering och till sist färgkodning. Den centrala frågan undersöktes med en kvalitativ intervju som var utformad för att efterlikna de korta sekvenserna som spelbossar presenteras med innan spelaren blir satt i en konfrontation. Undersökningen tog plats på IT-Gymnasiet i Skövde och visade att det överliggande temat som bossen blir utformad efter påverkar uppfattningen av bossen genom av att det lägger till ett ytterligare lager på de stereotyper som bossarna utgick ifrån. Arbetet avslutas med förslag om möjliga fördjupningar inom detta ämne..

Kundrelationerna i svenska B2C-företag är inte lika goda som de var för 60 år sedan och de är inte lika goda som företagen skulle önska att de var. Forskningsfrågan och syftet med uppsatsen var därför att förklara vad som påverkar svenska B2C-företags beslut att utnyttja Radio Frequency Identification (RFID) som identifieringsteknik för att personliggöra kundrelationer inom sina lojalitetsprogram. Studien utfördes som en fallstudie då vi undersökte hur två stora svenska B2C-företag, IKEA Family och ICA, arbetade med lojalitetsprogram, identifieringstekniker och hur de ställde sig till alternativa identifieringstekniker gestaltat genom RFID. Studien utfördes med deduktiv ansats genom inledande teoriinsamling och därefter genom intervjuer med en intervjuperson på vardera företag. De slutsatser som sedermera kunde dras var att tillräcklig kunskap saknas kring RFID och dess potential, att det är en ekonomisk fråga och en stor investering för företag som inte brukar vara först att ta till sig ny teknik som dessutom inte är standardiserad samt att det skulle kunna kränka kundernas integritet och därmed ha motsatt effekt till lojalitetsprogrammens syfte..

CSR, Corporate Social Responsibility, has become increasingly important in a globalised world where the responsibilities of companies and governments are somewhat blurry. The textile industry is an industry where long supply chains and raw material production in developing countries are factors adding to the complexity and difficulties of solving ethical issues. Cotton production faces many environmental, social and financial challenges in the value chain. Therefore this case study takes a closer look at five Nordic home textile companies, Ikea, Hemtex, S Group, Moko and Finlayson, and how these companies choose their cotton related CSR tools and communicate their work on this area. These companies are of various sizes and therefore the resources for CSR work are also different, as well as the perceived values for working with CSR.

Ericsson AB har en produktionsenhet i Gävle (Sverige), CDC Gävle. Denna enhet är indelad i två fabriker, Skolgången och Avaström. På Skolgången monteras WCDMA radiobasstationer (3G) och på Avaström GSM radiobasstationer (2G).CDC Gävle har idag ett stort returflöde av emballage från inkommande monteringsmaterial. Det förekommer också många störningar i materialförsörjningen till monteringen. CDC Gävle har beslutat att på sikt ska allt material som idag finns på lager befinna sig på hubbar.Syftet med examensarbetet var att undersöka påfyllnaden av monteringsmaterial till linan.

Ericsson AB har en produktionsenhet i Gävle (Sverige), CDC Gävle. Denna enhet är indelad i två fabriker, Skolgången och Avaström. På Skolgången monteras WCDMA radiobasstationer (3G) och på Avaström GSM radiobasstationer (2G).CDC Gävle har idag ett stort returflöde av emballage från inkommande monteringsmaterial. Det förekommer också många störningar i materialförsörjningen till monteringen. CDC Gävle har beslutat att på sikt ska allt material som idag finns på lager befinna sig på hubbar.Syftet med examensarbetet var att undersöka påfyllnaden av monteringsmaterial till linan.

Studien behandlar medias roll i vårt samhälle samt granskar lokala mediers framställning av Ikeas etablering i Haparanda. Fokus har legat på två frågeställningar: 1. Vilken roll spelar media i dagens samhälle? och 2. Hur används media av samhället? Den första besvaras genom att kommunikationsteorier, medieteorier och sociologiska medieteorier används, detta för att få en grund till varför media är viktigt och senare kunna svara på vilken roll media har i samhället.

Vi byggde och utvärderade en artefakt. Artefakten är ett lager i 3D som vi utvecklade åt ett IT-företag. Vi använde oss av teorier om lagerhantering, visualisering och prototyping vid utvecklingen av artefakten. Vi utförde kvalitativa intervjuer för att utvärdera den. Men framförallt använde vi oss av designforskningsteorier.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det genom en övergång från erfarenhetsbaserade arbetssätt till användning av vedertagna optimeringsmetoder finns möjlighet till kostnadsbesparingar för ingående lager i O-fabriken på Volvo Cars motorfabrik i Skövde (SkEP).SkEP dimensionerar idag sina lagernivåer på erfarenhetsmässiga grunder, vilket enligt teorierna inte är helt optimalt ur ett kostnadsperspektiv. Det antas därför att det kan finnas en stor förbättringspotential om SkEP istället börjar använda optimeringsmetoder för att beräkna lager- och orderstorlekar. SkEP upplever i dagsläget inte några större problem, däremot villde veta hur pass bra deras lagernivåer egentligen är. Motiveringen till varför just O-fabriken är intressant är att cylinderhuvudena som tillverkas där är de enda komponenterna som påverkas av den aggregerade slutkundsefterfrågan och därför även kan tillämpas som typexempel vid optimering av andra komponentlager.Metoden som används i uppsatsen är i första hand kvalitativ primärdata i form av intervjuer och observationer samt till viss del sekundärdata, i form av kvantitativ information från SkEPs interna datasystem, CDEC, och en teoretisk studie i ämnet lagerstyrning.Uppsatsen börjar med en teoretisk genomgång av ämnet, vilken till största del bygger på professor Stig-Arne Mattssons publikationer. Där tas de beräkningsmetoder som används i arbetet upp, så som Kapitalbindning, EOQ, SERV2 och beräkning av säkerhetslager.

Volvo Powertrain AB är den del av Volvokoncernen som ansvarar för utveckling och tillverkning av tunga motorer, växellådor och drivaxlar. Vid tillverkning av vevaxlar används en metod som heter superfinering för att ge vevaxlarnas lager önskad ytfinhet. Företag har i dagsläget två olika superfineringsmaskiner som arbetar parallellt i samma processteg. Problemet som uppstått är att de båda maskinerna avverkar olika mycket material under processen vilket ställer till problem då det föreliggande processteget är gemensamt.Syftet med detta examensarbete är att försöka likställa avverkningen i de båda superfineringsmaskinerna genom en omkonstruktion av verktygshållarna (skorna) i den äldre av superfineringsmaskinerna. För att kunna likställa avverkningen krävs god förståelse för processen, de båda maskinerna och de krafter som verkar i skorna.

Projektet har bedrivits på GE Healthcares fabrik i Umeå där system för främst proteinrening/kromatografi tillverkas. Fabriken monterar en rad olika modeller tillverkningsmetoden är i första hand manuell montering. Syftet med examensarbetet är att kartlägga och optimera produktionsflöden i fabriken samt ta fram förslag på ny produktionslayout för hela fabriken samt en mer detaljerad layout för produktionsgruppen StandardÄKTA. Projektet har bedrivits enligt principen för Ranhagens (1995) projektspiral där samtliga faser arbetas igenom ett antal gånger men fokus flyttas för varje varv. Vidare har stort fokus legat på beskrivningen av nuläget, noggranna tidsstudier har utförts vilket både gav underlag för analyser såväl som skapade en större förståelse för arbetet och var den största utvecklingspotentialen finns.

Att minimera kapitalbindning är något önskvärt inom alla företag, det gäller även för Volvo Aero Corporation, VAC. För att kunna minska kapitalbindningen vill avdelningen för materialstyrning öka förståelsen för deras varulager före produktion, VLFP, med avseende på mätetal och ABC-klasser. Mätetalen är kapitalbindning/varulager, omsättningshastighet, leveransprecision och servicenivå. Huvudsyftet för examensarbetet är att öka förståelsen kring varulager före produktion, på VAC i Trollhättan med avseende på mätetal och ABC-klassificering. Utöver detta syftar arbetet till att ge förslag för hur VAC skall arbeta för att minska kapitalbindningen.

Atlas Copco Craelius är en del av Atlas Copcos division Geotechnical Drilling and Exploration inom affärsområdet anläggnings- och gruvteknik. Atlas Copco Craelius som är beläget i Märsta utanför Stockholm utvecklar, tillverkar och marknadsför utrustning för undersöksborrning, grundläggning och markförstärkning.Detta examensarbete syftar till att identifiera möjliga förbättringsområden i materialhanteringen och effektivisering av materialflöden. Fokus för examensarbetet har riktats mot vilken strategi och principer som används för lagerhållningen och utformning av lagerlayouten. Examensarbetet är också en del av Atlas Copco Craelius kontinuerliga verksamhet om att ständigt utveckla och förbättra verksamheten och arbetsmetoder.I examensarbetet har en organisationsjämförelse gjorts mot både Scania och Öhlins för att nyansera infallsvinklarna och bidra med ett annat perspektiv på verksamheten.Slutligen har denna rapport författats innehållande förbättrings- och utvecklingsområden med förslag på hur materialhanteringen kan förbättras samt materialflöden effektiviseras, med reducerade ledtider och transporter samt förbättrad arbetsmiljö som positiva effekter..