För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden.

Bakgrund och problem: God jämförbarhet mellan företag är en förutsättning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen är ett viktigt verktyg för att jämföra företag. En harmoniserad redovisning är därmed en förutsättning för att uppnå god jämförbarhet mellan företag i olika länder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebär att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebär att jämförbarheten kan antas vara begränsad. Materiella anläggningstillgångar, som redovisas enligt IAS 16, är ett område där företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, då exempelvis nyttjandeperiod bestäms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska händelser kan därmed skilja sig åt mellan företag.

Bakgrund och problem: Från och med 1 januari 2005 så kan onoterade företag välja att följa IFRS och därmed redovisa sina förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Då uppstår en valmöjlighet där de får välja ifall de vill redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. De kan annars fortsätta att följa ÅRL och BFN, vilket leder till att de redovisar sina förvaltningsfastigheter till ett anskaffningsvärde enligt RR24. För att ta reda på hur företagen resonerar kring valet av värderingsmetod så är det intressant att ställa för ? och nackdelar med de olika värderingsmetoderna mot varandra.

Bakgrund och problem: Ett antal omfattande företagsskandaler under senare åt har ökat kravet bland intressenter att få bättre insyn i företagens verksamhet. IFRS syfte att tillfredställa intressenternas behov av information har ifrågasatts och krav på ytterligare revideringar har ställts, i synnerhet i frågan om IAS 1:s utformning. Då informationskravet inte uppfylls kan detta leda till ett antal problem, som diskuteras i studien. Syfte: Studien syftar till att undersöka eventuella samband mellan de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företagen presenterar och de upplysningar som krävs enligt IAS 1 punkt 125. Genom textanalys av finansiella rapporter granskas det eventuella sambandet, utifrån hur stort antal av upplysningarna om antaganden och väsentliga osäkerheter i uppskattningar som företagen upplever som risker och osäkerhetsfaktorer.Avgränsningar och begränsningar: Studien innefattar endast företag noterade på Stockholmsbörsens Small, Mid och Large Cap listor och endast bolag inom industrioch finansbranschen.

Aktier i prospekterings- och gruvbolag har under senare år ökat i omsättning. Att investera i prospekteringsbolag är ofta riskfyllt och investerarnas möjlighet att bilda sig en uppfattning om förtaget är värt att investera i består av den finansiella information som företaget ger ut. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka regler och rekommendationer som används i prospekteringsbolagen i fråga om utgifter förknippade med prospektering samt vilka faktorer som påverkar extern värdering av prospekteringsbolagen innan gruvverksamheten påbörjas.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i prospekteringsbolaget Lappland Goldminers AB. I uppsatsen kommer vi att studera värderings- och redovisningsproblematiken i prospekteringsbranschen. Uppsatsen baseras på intervjuer med styrelseordförande och ekonomichef i Lappland Goldminers samt en kapitalförvaltare från Catella Kapitalförvaltning AB.En övergripande presentation av prospektering och prospekteringstillstånd samt guldpris- och gruvindustrins utveckling presenteras i uppsatsen för att ge ökad förståelse var redovisnings- och värderingsproblematik kan uppstå i prospekteringsbolagen.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 har det varit lag på att börsnoterade företag ska tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. En av de största förändringarna efter införandet av IFRS- förordningen är att vissa tillgångar nu skall värderas till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. En av de berörda tillgångarna är goodwill där företagen ska testa goodwill för nedskrivningsbehov. Som marknaden är i nuläget kommer goodwillvärdena i många fall behöva skrivas ned, vilket skulle kunna innebära negativa effekter för marknadens förtroende för företaget. Nedskrivningsprövningen av goodwill är dock inte helt problemfri, utan reglerna lämnar utrymme för subjektiva bedömningar.

Bakgrund och problem: IAS 1 innehåller krav på att företag skall lämna upplysningar om deviktigaste bedömningar företag gör vid tillämpning av dess redovisningsprinciper samt viktigakällor till osäkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.Information av denna typ är för företag en balansgång mellan öppenhet och att kunna behållakonkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS år 2005 nytt för svenskanoterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankenbakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlägga vad som egentligenutgör ett osäkert antagande.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de områden gällande IAS 1 punkt 113 och 116 somföretag upplyser om.

With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values.

Studien ämnar undersöka värderelevansen för goodwill-nedskrivningar beträffande företag noterade på Stockholmsbörsen. Studien är en återupprepning av en tidigare studie utförd på den brittiska marknaden. Goodwill har länge varit ett kontroversiellt ämne och reglerna för hur goodwill ska hanteras i redovisningen har tvingats genomgå förändringar i och med att IFRS 3 infördes. Företagen som ingår i studien är noterade på OMX NASDAQ Large, Mid och Small Cap och undersökningen avser åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012.Från årsredovisningar har data gällande eget kapital, resultat innan skatt, goodwill samt antal utestående aktier samlats in. I studien används associationstest med hjälp av mulitivariat regressionsanalys.

Immateriella tillgångar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgång som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stått i centrum av denna debatt är goodwill. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag som är i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvärde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin årsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats där företag noterade på Stockholmsbörsen åren 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts på urvalet. Vi förväntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sämre på att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 än företag som inte är i ett nedskrivningsbehov.

Bakgrund och problemdiskussion: Trots IASBs arbete med att harmoniseraredovisningen förekommer fortfarande skillnader i redovisningen mellan företag och vadgäller utvinningsindustrin har det förts diskussioner om att skillnaderna i redovisningenblivit allt större, framförallt i områden där industrin dominerar. I arbetet med framtagandeav nya redovisningsregler för industrin har det förekommit lobbyverksamhet frånföretagen som motsatt sig inskränkningar i det nuvarande tolkningsutrymmet inom detprincipbaserade regelverket. Omsättningen inom utvinningsindustrin är enorm och dettolkningsutrymme som finns kan medföra stora skillnader i resultatet. Vi ville därförundersöka ett företag inom gruvindustrin och identifiera vilka värderingsfrågor som ärbetydande för företaget och vidare undersöka om vi kan identifiera en styrfilosofi och i såfall ta reda på vad som vill uppnås med styrfilosofin.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett tolkningsutrymme kan tas sig iuttryck i redovisningen och hur dess redovisningsval påverkats av en eventuellstyrfilosofi.Avgränsning: Avgränsningen i vår uppsats är att den är skriven ur ettanvändarperspektiv för de grupper som de finansiella rapporterna riktar sig till. Vårundersökning behandlar de regler som är rådande för den tid vår undersökning omfattar,varför vi inte fokuserat på nya rekommendationer som utkommit efter den undersöktaperioden.Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i vår undersökning där vi gjort en beskrivandestudie av en gruva i en viss fas i gruvans livslängd.

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

The aim of our master thesis is to study the way valuation of real estate is conducted by real estate companies. Furthermore we want to identify the factors that affect the relevance and reliability of the valuation. The reason for this is the introduction of IFRS, in 2005, and the application of the IAS 40 rules stating that real estate are to be recognized at fair value on the balance sheet. To do this we have performed a case study on 10 Swedish real estate compa-nies listed on the Stockholm stock exchange, OMX, Large Cap and Mid Cap list to see how the share value has performed in relation to the reported net asset value since 2005 and how they value their collection of properties. We also studied the assumptions made by real estate company analysts.

Bakgrund och problem: De noterade finska och svenska företagen har sedan redovisningsår2005 varit tvungna enligt IFRS-regelverket att utsätta sina goodwillposter för årliganedskrivningsprövningar. Förfarandet har förväntats öka på redovisningens relevans mensamtidigt har den också kritiserats för att öppna ett fönster för manipulation och bias. Problemetmed förfarandet är att det innefattar en hel del personlig bedömning och är för allmänheten enrelativt ogenomskinlig händelse. Den tidigare forskningen har för mestadels koncentrerat sig påden amerikanska marknaden och varit oense ifall den nya kutymen är lyckad eller inte. Diverseundersökningar har lett till olika resultat angående bias inflytande över nedskrivningsprövningar.Tillsvidare har IFRS-hemisfärens norra del (Nord Europa) dock inte berörts i denna forskning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta del i den tidigare diskussionen med att undersöka ifallde i Finland och i Sverige utförda nedskrivningarna varit igenomsnitt befogade och ifallberättigade ekvivalenta skjutits upp.