Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.

Bakgrund och problem: Genom införandet av IFRS förändrades hanteringen av goodwill påså sätt att goodwill numer skall nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen baseras påföretagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att detdärigenom finns utrymme för subjektivitet. De senaste åren har präglats av kraftigakonjunkturförändringar och aktuella studier kring svenska företag har visat attnedskrivningarna inte har ökat i den grad som förväntades.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida storleken på företags nedskrivningarsamt antaganden vid nedskrivningsprövningen har förändrats under åren 2007-2009. Vidareundersöks bakomliggande faktorer i form av ett antal finansiella mått för att se om det finnsskillnader mellan de företag som skrivit ner respektive inte skrivit ner.Avgränsningar: I uppsatsen studeras endast företag noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-, Mid Cap- och Small Cap-listor. Företag som inte följt IFRS eller haft goodwill irapporten över finansiell ställning under de undersökta åren samt företag med bruteträkenskapsår exkluderades i studien.Metod: Genom en kvantitativ studie granskades 166 börsnoterade företags årsredovisningarför åren 2007-2009.

The purpose of this thesis is to investigate the status of Swedish real estate companies in terms of financial health and risk of financial distress. The background is the ongoing financial crisis, which partly can be derived from the American real estate sector. Publicly available accounting information from 16 listed real estate companies has been analyzed for a period of one year using financial ratios covering both the operational and financial activities. We find that the deceleration in the economy and in the real estate sector have forced the real estate companies to make large write downs, in line with the relatively new accounting rules, IFRS. Write downs are likely to reoccur during the following periods and real estate companies will therefore probably be forced to continue to show negative results.

Redovisning är ett ämne under konstant förändring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förändring på det svenska redovisningsområdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, K3. Reglerna ska tillämpas av onoterade större företag från och med redovisningsår 2014. Regelverket K3 är principbaserat och därmed lämnas det stort utrymme för det professionella omdömet.

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk.

Bakgrund och problem: Från år 2005 har reglerna avseende goodwill förändrats för de svenska noterade företagen, genom införandet av IFRS. Regelverket har tidigare inneburit årliga avskrivningar av goodwill, vilket inte är tillåtet längre, utan numera ska årliga nedskrivningsprövningar av goodwill göras. De nya reglerna har resulterat i att goodwill har blivit ett omdebatterat ämne på grund av de få nedskrivningar som görs och som inte anses spegla de förändringar i konjunkturen som finanskrisen har gett upphov till de senaste åren. Tvärtom ses allt högre goodwillposter redovisas i de svenska företagen.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det i finanskrisens spår går att urskilja några mönster avseende Large Cap-företagens nedskrivningar av goodwill, samt undersöka förhållanden mellan goodwill och utvalda poster från företagens balans- och resultaträkningar.Avgränsningar: I uppsatsen undersöks företagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vissa företag från listan finns inte representerade i undersökningen på grund av att de under undersökningsperioden inte haft redovisad goodwill, inte följt IFRS eller haft brutet räkenskapsår.Metod: Genom en kvantitativ metod granskades 42 företags årsredovisningar under de undersökta åren 2007-2010.

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant.Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden.

Bakgrund och problem: EU har sedan år 2005 beslutat att alla noterade företag inom unionen ska tillämpa IASBs regelverk i koncernredovisning för att öka jämförbarheten i de finansiella rapporterna. IASB syftar till att harmonisera den internationella redovisningen men flera forskare bland annat D?Arcy (2006) menar att ett gemensamt regelverk inte är tillräckligt eftersom det är många faktorer som påverkar ett lands redovisning, bland annat den kulturella, politiska och ekonomiska miljön (Ball, Kothari & Ashok, 2000). La Porta et. al (1998) har gjort en omfattande klassificering av länders historiska ursprung med beaktande för vilken rättstradition ett land härstammar ifrån, samt vilket skydd som ges till investerarna.

Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagsläget och sedan år 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gånger och rekommendationen om inkomstskatter är inte ett undantag. Särskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svårt att greppa, då dessa endast ska redovisas om företag kan visa på att de i framtiden kommer att gå med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebär starkare krav på årsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag många gånger inte uppfyller kraven som ställts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgång. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vår problemformulering som lyder:Vilken effekt har 2001 års rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft på redovisningen i börsnoterade mindre företag?Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga förekomsten samt förändringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen.

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant.Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas åsikter och även ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergången till K3 och göra en sammanställning i form av en manual.Frågor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att påverkas vid tidpunkten för övergången?  Metod: Studien är mestadels baserad på primärdata där befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen är bland annat hämtad från lagtexter, artiklar och elektroniska källor. Uppsatsen är byggd på en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, där informationen har analyserats, diskuterats och sammanställts. Slutsats: K3 är ett regelverk som ger en vägledning i form av allmänna råd inom redovisning, men de är inte helt tvingande.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.