Uppsatsen tar sin utgångspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS år 2005. Studien fokuserar på redovisningen av förvärvade immateriella tillgångar enligt IFRS 3 eftersom övergången till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krävande förändringarna beroende på standardens komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS på företagens redovisning av immateriella tillgångar har vi valt att studera hur förändringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgångar och dels förändringen i de upplysningar som företagen lämnar om immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för åren 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utsträckning tagit till sig den nya standarden och därmed bidrar till ökad jämförbarhet på den inre marknaden..

Titel Goodwillnedskrivningars värderelevans: en studie på svensk marknadDatum 2012-05-25Författare Anna Fredrikson Finn och Therese van BerlekomUtbildning Ekonomprogrammet ? redovisning och ekonomistyrningKurs 2FE40E ? Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng Inledning: Utvecklingen går mot en mer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat. Sedan 2005 tillämpar samtliga bolag inom EU IFRS vid upprättandet av koncernredovisning. Detta har påverkat redovisningen av goodwill som numera ska testas för nedskrivning istället för att årligen skrivas av. IFRS öppnar upp för tolkningsutrymme vid redovisning av goodwill och åsikterna går isär gällande hur väl regleringen efterlevs.Forskningsfråga: Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden?Syfte: Syftet är att ta reda på om goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige samt huruvida relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet har förbättras genom IFRS 3.Referensram: Utgångspunkten tas i tidigare forskning på andra marknader och teorier som behandlar ägarstruktur, kapitalmarknadsperspektiv, redovisningens kvalitativa egenskaper, värderelevans samt agentteorin. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod har tillämpats.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Som ett led i den internationella harmoniseringsprocessen inom redovisningen ska alla noterade bolag i Sverige från och med 1 januari, 2005 följa de Europeiska redovisningsstandarderna IFRS på koncernnivå. För svenska företag innebär detta stora förändringar för redovisningen eftersom att IFRS skiljer sig mot tidigare inhemska rekommendationer. Historiskt sett har ett av de mest kontroversiella områdena inom redovisningen varit goodwill och frågan om dess värdering. Den 31 mars 2004 publicerade IASB standarden IFRS 3 som behandlar redovisning av företagsförvärv. Denna rekommendation innebär att Europeiska företag för första gången följer gemensamma regler kring goodwill.

Throughout many years there have been discussions within the European Union (EU) regarding harmonization and improvement of accounting rules for companies with listed shares or other securities. The ambition exists to adopt, the within the union applied accounting standards, to those applied globally. These discussions lead the year 2002 to adoption by the council and parliament of international accounting standards (IFRS). The ordinance meant that all listed European companies have to adopt international accounting standards, accepted for application within the EU, for their consolidated accounts.During July 2003 the Swedish Government Official Reports issued a report (SOU 2003:71) stating, among other things, the differences and oppositions of implementing IFRS on a corporate level in Sweden, since corporate disclosure is regulated in Swedish law by Bokföringslagen (BFL) and Årsredovisningslagen (ÅRL). One of the main obstacles for the full implementation of IFRS is that a company?s annual report underlies the governmental taxation and an implementation of IFRS would affect this balance.

Since January 1st 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS). The intention of the introduction of IFRS is to achieve international harmonization of accounting rules in order to make financial reports more comparable between companies from different countries. The purpose of financial reports presented in accordance with IFRS is to provide information that is useful to the users of the information. The aim of this paper is to investigate whether the information regarding goodwill and the goodwill impairment test, presented in accordance with IFRS, in fact is useful to a specific group of accounting information users, namely equity analysts. An empirical study is conducted, based on interviews with seven Swedish equity analysts.

Denna uppsats har behandlat ämnet valutasäkringar samt de svenska normer och internationella standarder som finns för redovisning av dessa. Den första januari 2005 övergick samtliga svenska börsnoterade koncernbolag från att vid koncernredovisning använda svenska standarder till att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS, utfärdade av IASB. Övergången har inneburit ett byte av redovisningsstandarder och en förändrad syn på värdering och klassificering av valutasäkringar.Problem uppstår vid övergången dels till följd av den ändrade synen på redovisning och även tolkning av redovisningsprinciper. Författarna upplever att standarderna för valutasäkringar vållat ytterliggare problem då de har varit komplexa och föränderliga. Syftet med uppsatsen har varit att uppmärksamma de skillnader som finns gällande klassificering, värdering och redovisning av valutasäkringar samt vilka anpassningar som gjorts av företagen och vilka svårigheter som övergången medfört.För att uppnå syftet med uppsatsen har svensk och internationell normgivning för valutasäkringar studerats.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig.

Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwillSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Redovisningen av värdet på förvärvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten är en post som inte går att härleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istället för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgångar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvärvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gällande redovisning av förvärvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har två hypoteser ställts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvärvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav på identifiering förenklar redovisningen av förvärvad goodwillSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvärvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgått från revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson från Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats på Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera faktorer i samband med uppskjutandet av RR 1:00, Koncernredovisning. Metod: Vi har använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår uppsats. Den kvalitativa metoden representeras av intervjuer med två auktoriserade revisorer och den kvantitativa av en e-postenkät ställd till 50 slumpmässigt utvalda börsnoterade företag. I analysen har vi sedan jämfört våra undersökningsresultat med befintliga rekommendationer och artiklar. Slutsatser: De företag som väntat med tillämpningen av RR 1:00 vann tid att anpassa sig och hade möjlighet att påverka sitt resultat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förekomsten av aktierelaterade ersättningar har förändrats för svenska företag efter införandet av IFRS 2.Studien utgår från en tidigare studie gjord år 2000 av Rolf Rundfelt som visade att 80 % av Sveriges 30 största börsbolag hade aktierelaterade ersättningar till sina anställda. Innan år 2005 var det inte obligatoriskt för företag att kostnadsföra sina aktierelaterade ersättningar men från och med år 2005 och införandet av IFRS 2 blev det obligatoriskt. Det innebär att företagen, enligt IFRS 2, är tvungna att ta upp de aktierelaterade ersättningarna som en kostnad i de finansiella rapporterna. Inför införandet av IFRS 2 befarades det att antalet aktierelaterade ersättningar skulle minska.Metoden som använts i studien är en dokumentstudie och det material som använts är årsredovisningar. Data och information har plockats från årsredovisningar för att ge underlag till studien.Resultatet av studien visade att en minskning av antalet program inte skett efter IFRS 2 införande, utan snarare en ökning efter år 2005.

This study investigates the value relevance of goodwill impairments for equity investors in Swedish listed companies. We provide insight on whether goodwill impairments are value relevant before as well as after the implementation of IFRS 3 and IAS 36. We express market value of equity as a function of book value of equity; net income excluding goodwill impairments and goodwill impairments, using the Ohlson valuation model and Hellström's price regression. Our findings suggest that goodwill impairments are statistically value relevant for equity investors. Prior to the implementation of IFRS 3 and IAS 36, our findings imply that equity investors respond negatively to goodwill impairments.

Från att linjärt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vår undersökning är att kvantitativt illustrera förändringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen och som återfinns på den nordiska Large-cap listan. Enligt vår undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit från 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen på 74 653,0 msek för de undersökande bolagen är 31,82 % direkt hänförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehållet i IFRS for SMEs.Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och är av fenomenografisk karaktär. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys.Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror på förenkling och laganpassning. De undersökta företagen är mer nöjda de förändringar som beror på laganpassning än de som beror på förenkling. De företag som har minst internationell koppling väljer i större utsträckning K3.