2005 års årsredovisningar är de första som är anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 är utvecklad av IASB och har bl a medfört en förändring i redovisningen av goodwill.Författarna ämnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft på redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som går att utläsa i 2005 års årsredovisningar i jämförelse med år 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners årsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har två personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag används teorin om informationsasymmetri, den Föreställningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som används av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat väsentligt 2005 jämfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas då goodwill värderas enligt de nya reglerna, vilket är i konflikt med IAS 38..

Abstract Title:                               Goodwill ? differences and similarities between how IFRS and U.S. GAAP treats goodwill Level:                              One year master, 15 credits Author:                           Oscar Larsen and Thomas Karlsson Supervisor:                     Leif Carlsson Examiner:                      Cecilia Lindh Year of publication:      2011 The main issue:              What are the differences and similarities of the treatment of goodwill between the U.S. GAAP and IFRS? What can the transition from U.S.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

IASB har presenterat en ny redovisningsstandard för rörelseförvärv som heter IFRS 3(R) som ett steg i arbetet att ersätta IAS 22. Arbetet med standarden påbörjades år 2001och är ett steg i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB och för att förbättra dekvalitativa egenskaperna vid redovisning enligt IFRS. Studien syftar till att kartläggaskillnader som finns mellan IAS 22 och IFRS 3 (R). Med hjälp av egna exempelpresenteras och analyseras skillnaderna som kartlagts för att förklara eventuellaeffekter på de finansiella rapporterna, både i balansräkningen och på de kvalitativaegenskaperna. För att avgöra om IFRS 3 (R) har närmat sig föreställningsramen användsockså teorier om ägar- och enhetsperspektiv.Studien visar att det har genomförts många förändringar.

Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 är det obligatoriskt för samtliga EU-länderatt tillämpa IFRS-regelverket vid upprättande av koncernredovisning. I samband medinförandet av IFRS togs möjligheten att skriva av goodwillposten bort till förmån förobligatoriska nedskrivningstester. Ett flertal studier visar dock att användningen avIFRS-regelverket inte är homogent mellan IFRS-länderna, vilket får till följd attjämförbarheten mellan europeiska företag kan ifrågasättas.Syfte: Vi avser i denna uppsats att undersöka utvecklingen av goodwillposten iEuropa sedan införandet av IFRS. Uppsatsen diskuterar också olika faktorer sompåverkar företagens val att genomföra en nedskrivning av goodwillposten.Avgränsningar: I studien har vi enbart valt att arbeta med företag inom sex styckenIFRS-länder i Europa under åren 2006-2013. För att få ingå i vår studie krävs attföretagen har haft en redovisad goodwillpost i balansräkningen under något av destuderade åren.Metod: Vi har använt en kvantitativ undersökningsmetod där insamlad data studerasmed hjälp av nyckeltal, en multipel linjär regression samt en logistisk regression.Resultat och slutsatser: I studien kan vi visa att det finns skillnader avseendegoodwillpostens utveckling mellan olika länder för branscherna informationsteknologioch industri.

The implementation of IFRS 2 led to significant changes in the accounting practices for corporations regarding stock related compensation. The new regulations required firms to account for the stock based compensation as an expense in the financial statements, rather than merely disclosing the information in the notes section to the statements. Following prior research on the area; specifically studies made in the U.S., where researchers find that companies change their use of stock based compensation due to the increased accounted expenses, this study hypothesizes that the same pattern may be found among companies listed on the Swedish stock market. The results of this study show that the use of option incentives has decreased during the studied period 2001-2008 and that the decrease in part can be derived from IFRS 2 and in part from other factors. The results are useful to future research, as they provide an overview of the effects that IFRS 2 had on companies, and various factors that influence the behavior of corporations, as well as in a larger perspective be a factor to take into account for future modifications of the IFRS..

Sedan den 1 januari 2005 har svenska onoterade koncerner haft möjligheten att välja mellan att redovisa enligt inhemska regler eller internationella standarder utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). En tillämpning av IASB:s standarder innebär möjligheter till att redovisa ett högre resultat men samtidigt ett utökat upplysningskrav i koncernredovisningen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om onoterade koncernmoderbolag valt att tillämpa IASB:s standarder i sin koncernredovisning samt utreda huruvida faktorerna antal ägare, ägarstruktur, belöningssystem för företagsledningen samt förekomsten av goodwill påverkat valet eller inte. Utifrån befintliga teorier och regelverk har fyra påståenden rörande faktorerna utformats och testats. Resultaten visar på ett svagt intresse för IASB:s standarder då endast tre av 57 företag som besvarat den enkät som sänts ut valt att tillämpa regelverket.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012.Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning.Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab.Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för användning och tillämpning av Event Marketing. Varför företag använder sig av det samt vad eventbyråer tror är företagens motiv. Event Marketing innebär helt enkel att marknadsföra en produkt eller en tjänst genom ett evenemang. Eventet samlar en viss målgrupp i både tid och rum men är på så sätt även begränsad i antalet kontakter som den skapar.Metoden som har använts för denna uppsats är av kvalitativ karaktär. Under arbetets gång har vi genomfört fyra intervjuer som flerfallsstudier.

Background: The last few years a globalization of the capital market has occurred. This have led to that it is more important for the companies that their financial information can be compared with other companies in order to compete on same grounds. In order to fa-cilitate for the companies within EU to compete with other companies and in order to strive for an internal market EU decided that IFRS should be used by all listed companies within the union.Problem: In 2006 the first financial reports according to IFRS will be published, and then it will be interesting to investigate how the companies have chosen to communicate the transition to its stakeholders. According to IFRS some information is compulsive but the companies have chosen to disclose voluntary information to a different degree.Purpose: The purpose of this study is to describe to what extent the Swedish listed com-panies have reported the transition to IFRS in their consolidated financial statements.Method: In this essay a quantitative method have been chosen in order to find general re-lations. The data collection is done with help of an evaluation model that have been devel-oped for this study.

Titel: IFRS / IAS ?bättre redovisningsrekommendationer? Ur finansanalytikernas synvinkel.Ämne: FöretagsekonomiFörfattare: Ann Berner, Therése HenningssonHandledare: Fredrik LjungdahlProblemformulering: Anser finansanalytikerna att det är lättare att bedöma ett företag nu jämfört med tidigare redovisningsrekommendationer?Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om finansanalytikerna anser att de finansiella rapporterna, för börsnoterade företag, har blivit mer användbara efter övergången till IFRS/IAS regelverk. Metod: Arbetet utgår från IASB:s kvalitativa egenskaper och finansanalytikers åsikter om införandet av IFRS/IAS regelverk, nu två år senare via e-postenkäter. Dessa enkäter undersöks statistiskt för att kunna presentera kvalitet.Nyckelord: IFRS/IAS, Finansanalytiker, Jämförbarhet, Tillförlitlighet samt Trueblood-rapporten. Resultat: På grund av den låga svarsfrekvensen är det ej möjligt att generalisera och varken bekräfta eller förkasta våra hypoteser..