Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ?Publicly Consolidated Entities? abide by the ?International Financial Reporting Standards? (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ?Disclosure Requirements for Goodwill? specified in ?IAS 36 p 134?.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

A1194I strävan efter en gemensam redovisningsstandard i hela världen har en rad standarder utarbetats. Det senaste tillskottet inom området är International Financial Reporting Standards (IFRS) 3, Business Combinations. Införandet av IFRS 3 innebär stora förändringar gällande koncernredovisning. En av dessa är att de gamla redovisningsreglerna angående goodwill, det vill säga avskrivningar i kombination med nedskrivningstest, inte längre är tillämpliga då avskrivningar på goodwill förbjuds. I stället skall goodwill nedskrivningsprövas minst en gång om året.Syftet med uppsatsen är att undersöka om övergången från avskrivningar i kombination med nedskrivningar till renodlade nedskrivningar kommer att påverka revisorernas arbete och om så är fallet, hur förändringen praktiskt kommer att se ut.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Erfarenheter av IFRS i Sverige ? vad innebär IFRS för företagen? Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Afrodita D. Coku, Samet Elezi, Sebastian Klarås Handledare: Carl-Michael Unger, Erling Green Fem nyckelord: Utbildning, Organisering, IFRS, Koncern, Revisionsbyrå Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera ett antal företags och revisionsbyråers erfarenheter av IFRS. Metod: Undersökningen har genomförts enligt den kvalitativa metoden genom såväl personliga intervjuer som utskickande av frågeformulär. Referensram: Vår referensram består av att beskriva vilka erfarenheter svenska företag och revisionsbyråer har av IFRS, samt vilken organisering och utbildning har krävts att implementera IFRS.

This report describes the process of translating Russian financial information in accordance with Russian Accounting Standards to IFRS, International Financial Reporting Standards. The author describes the two regulatory frameworks and reveals a number of risk factors in the process. These risk factors may affect the reliability of figures from Russian companies. The conclusion states some recommendations on how these risk factors can be managed..

Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda.Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.

The study describes the problems with analysis of real estate companies after the introduction of IFRS. With the introduction of IFRS (2005) and specially IAS 40 the real estate companies get the ability to appreciate its real estates to real value. With the difference in the accounting, grows the question if it has become some differences for analysts with analysis and valuation of real estate companies. We also look into how well this new standard effect the real estate companies from the view of the accounting quality and its characteristics..

Från och med årsskiftet år 2005 skall samtliga noterade företag i Sverige redovisa efter IFRS. Syftet med uppsatsen är att undersöka om införandet av IFRS påverkar analytikers prognoser. Vi har med hjälp av statistiska tester dels undersökt om införandet har bidragit till större prognosavvikelser och dels studerat tre av oss utvalda faktorers påverkan på storleken på analytikers prognosavvikelser. Vi har även genom telefonintervjuer med analytiker undersökt hur de har uppfattat införandet av IFRS. Med hjälp av de statistiska testerna har vi inte kunnat påvisa att analytiker prognosavvikelser har ökat.

Det finns många åsikter om hur det går med implementeringen av IFRS 3. Analysen av empirin visade att åsikterna skiljer sig åt mellan olika respondenter. Vi har sett att det fortfarande går att tillämpa Jönssons teorier. Även Puxty och Willmotts teorier går att använda än idag. Implementeringsarbetet är en process och redovisningsutvecklingen är i ständig förändring..

Från och med i år (2005) ska alla noterade koncernföretag tillämpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte längre ska skrivas av utan årligen nedskrivningstesta. Syftet med vår uppsats är att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fått..

Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3..

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för koncernredovisning. Den nya plattformen, IFRS, är ett steg mot en internationell harmonisering på redovisningsområdet. En av de nya standarder som ingår i IFRS är IFRS 3 Rörelseförvärv. Standarden reglerar hur noterade koncernföretag inom EU skall redovisa förvärv av andra företag. Nya reglementet skapar alltid anpassningsvårigheter.

Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från redovisningsprofessionen tydliggöra skillnader mellan nuvarande redovisningsstandard och den kommande IFRS-standarden. Utifrån vårt syfte kan frågan ställas om hur implementeringen av IFRS kommer att ske? För att lösa detta problem har vi valt att strukturera upp uppsatsen utifrån ett internationellt, nationellt och ett företagsperspektiv. Vi har grundat våra analyser på intervjuer genomförda med revisionsbolag. Utifrån dessa analyser har vi sedan kommit fram till att professionen ser på internationaliseringen som en naturlig process i positiv riktning.

Övergången från att redovisa enligt Redovisningsrådets rekommendationer till att redovisa enligt IFRS/IAS har föranlett stora förändringar i de redovisade siffrorna för många noterade företag. Därför vill vi undersöka hur övergången till IFRS har förändrat redovisningspraxis för noterade svenska företag, samt hur representanter för dessa företag anser att redovisningens kvalitet har påverkats..