Studien har ett lärarperspektiv och den teoretiska utgångspunkten är Vygotskij?s sociokulturella teori. Vårt gemensamma intresse för böcker och högläsning lade grunden för den här kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid högläsningen ur förskollärarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollärarna med sig fem favoritböcker.

AbstractMy study is about working memory and working memory abilities for children with concentration difficulties. I have looked at literature and current research. I have also done an interview study on three pedagogues who have experience of the problem area.The conclusion I can draw from my investigation is, when it comes to working memory and what children with concentration difficulties can have problem with, is often shown when instruction is given in several stages and when the child come to the last instruction they sometimes have forgotten what the first instruction was. Special questions, image, image schedules and written instruction can help the child to remember. I also found that the pedagogues not only looked at working memory, but they also examined how the child hear and see, therefore they look at the ability of how the child notice what they hear and see and how they use it in their every day living.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvårigheter i förskolan och skolans tidigare år. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där människan ses som oskiljbar från den kultur och det sociala sammanhang hon ingår i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, då människans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön påverkar möjligheterna till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollärare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lärande, bör utformas så att den är upptäckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhålls att tillgänglighet är en viktig aspekt som förskollärare tar hänsyn till och att den påverkas av en rad faktorer.

The purpose with my examination is to make a contribution to how, as a pedagogue, you can work to make it easier for pupils with Aspergers syndrome that are integrated in an ?average? class. I will concentrate my work to these questions: how pedagogues can work to make it easier for pupils with Asperger syndrome that are integrated in an ?average? class. If it affects the other pupils in the class when pupils with Asperger syndrome is integrated in the class and also if it affects the pedagogues work having these children integrated in their ?average? class.I have decided to study research and other literature and also to do two interviews to find out how pedagogues can make it easier for children with the diagnosis Asperger syndrome.

Sverige och Finland är två länder som ofta jämförs. Så även inom utbildning då media framställer finska barn som framgångsrika. Förutom hög status inom lärarprofessionen i Finland bekräftas framstegen i PISAs undersökningar där finska skolungdomar presterar höga resultat. För de små barnen går största delen av dagen ut på att leka och undersöka deras närmiljö. Genom leken skaffar sig barnet värdefulla färdigheter som gagnar barnet i det livslånga lärandet.

Syftet med den här uppsatsen är att visa olika perspektiv och åsikter om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frågeställningar: "Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan? Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?".  Ett tidigare experiment om ämnesintegration mellan engelska och estetisk läroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som användes för att uppnå syftet är kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkäter).

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.

Gender awareness is considered of absolute importance to Swedish school?s and preschool?s main mission ? equal opportunities for all children. Gender portrayal in childrens literature is now one subject of vast study, since literature often carry underlying messages of the perception of male and female. With this in mind, the purpose of this thesis was to analyse, mainly through Maria Nikolajeva?s scheme of gender ideal types, how the Swedish writer Per Gustavsson portrayed girls in four of his so called Prince- and princess books.

Med denna studie vill jag få en djupare förståelse i hur barn som har svårigheter i att uttrycka sig via tal, använder sig av olika kommunikationsformer för att skapa mening och integrera tillsammans. Den frågeställning som genomsyrar hela arbetet är: Hur kommunicerar barnen med varandra? Använder de sig av teckenspråk? Blir de förstådda? För att undersöka detta använde jag mig av kvalitativa observationer på en förskola där det vistades både barn som hade hörselskada och barn som kom från olika länder. Denna förskola använder sig av tecken som stöd i vardagen. Resultatet visade att det inte enbart var hörselskadade barn som använde sig av teckenspråket utan även de barnen som hade annat modersmål.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det är att arbeta integrerat med asylbarn i den allmänna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berättar om hur detta arbete organiseras.  För att få svar på studiens frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. Två forskningsfrågor skapades från vilka intervjufrågorna huvudsakligen formades. Forskningsfrågorna var: Vilka förutsättningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och på vilket sätt organiseras den allmänna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin använts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmänna förskolan innebär att pedagogerna har att förhålla sig till att arbeta med asylbarn och deras föräldrar utan att dela språk eller känna till mycket om deras bakgrund.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur pedagogerna arbetar inom området.

Det står i läroplanen för förskolan att verksamheten skall lägga grund för ett livslångt lärande. På sikt skall barnen även kunna tillägna sig den kunskap som utgör den gemensamma referensramen som alla i samhället behöver (Utbildningsdepartementet, 1998). Kan datorer kanske vara ett verktyg som kan hjälpa dem att få tillgång till kunskap? I denna uppsats är syftet att undersöka pedagogers och föräldrars syn på datorer i förskolan och hur barnen faktiskt använder datorn i vardagen. De vuxnas åsikter framställs genom intervjuer och enkäter.

AbstractThe background to this essay is previous experience in working in a preschool abroad. The teachers I met there did not relate to the children in the same way that I?m used to in Sweden. In my view, different expectations on the children, made them not make use of the children?s full potential to develop.The starting-point for this essay is the?life world perspective?.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med IKT, information- och kommunikations teknik, i förskolan. Syftet var även att undersöka om pedagogerna på något sätt skulle vilja utveckla arbetet med IKT. I denna studie riktas intresset in på surfplattor. Metoden som använts för att få svar på undersökningens frågeställningar är kvalitativa intervjuer, intervjuerna har genomförts med åtta pedagoger från två förskolor. I resultatet av studien blir det synligt att pedagogerna arbetar på olika sätt och att de har olika visioner om hur de vill utveckla arbetet med dessa surfplattor. Resultatet visar att alla medverkande pedagoger i studien använder surfplattan som ett verktyg för att utveckla barnens språk, det ser däremot olika ut bland pedagogerna hur den används till exempel för dokumentation och spel med mera.