Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Läroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och föräldrar. Pedagogerna ska dels föra samtal med föräldrarna om barnets trivsel, utveckling, lärande samt genomföra utvecklingssamtal. Målet med undersökningen var att belysa pedagoger samt invandrarföräldrars syn på kommunikation. Hur specialpedagogen kan fungera som ett stöd tas även upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna som användes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka och få kunskap om vilka faktorer som inverkar på ett medvetet förhållningssätt när det gäller arbetet med matematiken på en förskola. Frågeställningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebär matematikdidaktisk medvetenhet hos lärare i förskolan samt på vilket sätt kommer ett matematiskt medvetet arbetssätt till uttryck i förskolans vardag.För att ta reda på förskollärarnas matematikdidaktiska medvetenhet användes en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer gjordes med fem pedagoger på en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats då den främst fokuserar på hur människor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollärarna finns en stark medvetenhet om att matematik är någonting viktigt. De menar även att matematiken finns överallt i vardagen och att den på olika sätt bör ha en framträdande roll i förskolans verksamhet.

SammanfattningAlla barn i förskolan har rätt till en stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, känner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. Utifrån tidigare erfarenheter har vi oftast stött på pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. Istället är pedagogerna fokuserade på att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras på förskolans läroplan. Utifrån tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmärksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hänsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter på i vardagen.

The aim with this thesis is to highlight components regarding small children?s reading environment in preschool and see how these affect their meeting with literature. The study is based on J. A. Appleyard?s theory on man?s development as a reader.

Håkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras föräldrar den skriftspråkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus på ett tidsperspektiv som sträcker sig från förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning är att beskriva hur elever som går i förskoleklass och deras föräldrar och pedagoger skildrar den skriftspråkliga utvecklingen. Likaså vill jag undersöka om föräldrarnas egna läsvanor hänger samman med barnets läsintresse och behållning av olika läsupplevelser. Undersökningen är kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig på tretton halvstrukturerade intervjuer.

In this thesis I investigate what librarians working with children do for six-year-olds at the libraries in order to stimulate them to read. I also investigate how children of this age read and what books are like for these beginners. The background for the thesis is that reading decreased a lot in ages three to eight during the 1980s and 1990s. My aim is to see what projects, methods and other strategies there are to get children to read. The method used is case study.

Lilja, Jane och Polverari, Monica. (2008). Vem vinner på integrering? Integrerade språkavdelningar ? ett föräldrarperspektiv. (Who Gains from Integration? Inclusive Language Preschool Units ? from the Parent´s Point of view.

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators.Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school.Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible.The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background].

Abstract Kokot, Maria. & Ljunghäger, Marie. (2007). Lekmiljön i förskolan ? möjlighet eller hinder? (Playground-environment in preschool ? possibility or obstacle?).

I denna uppsats har jag valt att studera självstärkande inslag i förskoleverksamhetens vardag och knyta an dessa till teoretiker som Erikson, Maslow samt Sommer. Undersökningen är baserad på tidigare forskning, ovan nämnda teoretiker samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes på en förskola med 16 pedagoger och kan därför ses som en grund för ett vidare forskningsarbete. Studien visade att det vanligaste sättet att stärka barnens självkänsla var att låta dem försöka själva innan de fick hjälp av någon vuxen, uppmuntra dem att försöka på nytt samt att ge positiv respons när de lyckades. Jag fann av svaren flest anknytningar till Maslow samt Sommer, endast några inslag kunde knytas till Erikson.In this examination I?ve chosen to look at educationalists work procedures around children?s self-esteem and how to connect those procedures with theorists as Erikson, Maslow and Sommer.