Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Då vi i vår omgivning uppmärksammat en viss okunskap angående alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollärares uppfattning om ämnet. Avsikten var även att studien skulle ha en informativ substans och därav bidra med mer kunskap inom detta område. Syftet med studien blev därmed att undersöka hur förskollärare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var även att belysa förskollärarnas relation till ämnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar på en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall är alternativ kommunikation.

Ett av förskolans vanligaste material är byggklossar i trä. I denna studie undersökte vi hur barnen i den fria byggleken gick tillväga då de löste uppkomna problem, samt vilka matematiska aspekter de erfor i leken med klossarna. Barnens lek observerades med hjälp av videokamera, och det resultat som erhölls härur kopplas i studien till teorier kring matematik och barns lärande. De slutsatser som drogs då observationsmaterialet analyserades är att förskolebarn i byggleken får rika tillfällen att erfara olika matematiska områden. Dessutom möter barnen för dem relevanta problem, vilka de behandlar, och i vissa fall löser, på skilda sätt.

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Very often we are likely to hear how important it is as adults to help small children and pupils out of bullying situations, both for the bullied one and the bully. What we often tend to forget is that bullying situations among adults are as common as the ones children put up with. The only difference is that the ones adults go through is a much more silent one, and the bullies often have a better strategy on how to beat down their victims slowly. Some of the cases also show that the bullying that is happening among adults is similar to the one between children. The risks in the bullying that occurs in the work environment are such as: bad self-esteem, doubting in their roles as professionals, anger, depression, anxiety and in some cases can be so dangerous that the suffered one eventually commits suicide.

Syftet med denna undersökning är att undersökaPedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen.Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen.

Scheduled time for reflective work is common at many Swedish preschools. Reflection is a complex concept that is being used with many different purposes in preschools. The reflective work in Swedish preschools today has its roots in the theories from Vygotskij about how children learn by watching and cooperating with others. Also, many Swedish preschools have taken inspiration from the preschools in Reggio Emilia in Italy, who see the reflective work as something necessary in their work around children?s learning processes.

According to the national curriculum guidelines for elementary school, preschool and after-school 2011, (i.e. Lgr11), the Swedish school is based on a democratic foundation. Schools should prepare students to develop an understanding and acceptance of cultural diversity not only in the society as a whole but also how this should be reflected in the morals and ethics between us. The purpose of this study was to describe how teachers in multicultural schools perceptions and experiences on teaching pupils with diverse immigrant origin, and how they apply these cultural expression in practice.In particular, I focus on four teachers in multicultural schools and how they reason about applying cultural expressions that are transmitted at these schools and by them. Explicitly, I review how from policy documents and their own personal pedagogic are reflected in the actual teaching.

This essay aims to investigate the affects of interaction between different professions ina municipal project. In the project, professional representatives from the social servicesand schools have collaborated with staff in preschool/school and exchanged knowledgeto improve the work around children with antisocial behavior. It is in this essaysambition to create an understanding of how professional practitioners, with a monopolyon certain knowledge, influences the possibilities and limitations of cooperation in amunicipal project. This is examined through six qualitative interviews with members ofan municipal project. By using theories about professionalization, social closure,alliance strategy and social control it is possible to understand how division intoprofessions creates opportunities and limitations of interaction exchange incollaborative projects.

Problem statement: Nowadays, women have a greater place in literature, both as a writer but also the role of the book and that is why I have chosen to examine how educators reason about their use of literature in preschool to combat the stereotype of gender roles.Motivation: An earlier survey shows that women now have a greater place in the recently released children's literature and, therefore, it is interesting to see how educators see their work on countering gender patterns using picture books. It is also interesting to examine whether the female roles in the books are consistent with the research I've used.Approach: I chose to use qualitative interviews with teachers in two preschools and also examined the recently released children?s books they worked with.Results: The results of my survey shows that teachers thoughts about their work on combating gender pattern occurs on an individual plan and depend on how the teacher interprets the guidelines. My survey also shows that the gender roles in the newly released picture books are consistent with earlier research I?ve used.Conclusion: It is therefore important that educators are aware of how easily gender patterns are induced, it happens on a daily basis through words and expectations that educators have on children..

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Syftet med min studie är att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs i den barnlitteratur som presenteras för barn genom högläsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till de böcker jag väljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar på hur manliga och kvinnliga karaktärer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekräftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har närmat mig mitt material utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag har även använt mig av analysmetoder, vilka har hjälpt mig att hålla mig inom ramen för det jag ville undersöka. Två olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstå de resultat som mitt material visat.

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

Vi har valt att ge vårt examensarbete namnet ?Dramatiska sångfåglar?. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola. ?Dramatic songbirds?.

SAMMANFATTNINGEva Fritz HaddBarnlitteratur   - men hur och varför? En studie om lärares syn på lärande genom barnlitteratur i   förskoleklass och år 1-2Children's   Literature - but   how and why?  A study of teachers'   views on learning through children's literature in preschool and primary school grade 1-2Antal sidor: 32Barnlitteratur är av tradition en naturlig del av barnens   uppväxt och lärandemiljö i hemmen, förskoleklassen och skolan.Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur några   lärare i förskoleklass och år 1-2 beskriver barnlitteraturen som ett   didaktiskt redskap i undervisningen. Frågeställningarna utifrån detta är:  Hur   använder lärare barnlitteratur i verksamheten?  Vilken betydelse anser lärare att barnlitteratur har för barnens   lärande?Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att samtliga lärare   anser att barnlitteraturen har en stor betydelse för barnens lärande. Lärarna   beskriver att de använder sig av barnlitteratur främst för högläsning.