Det övergripande syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och hur matematiklärandet kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt två metodologiska angreppssätt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det är till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen från schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska språket hos andraspråkselever i förberedelseklass. Några av våra viktiga slutsatser är att det är till andraspråkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara språkutvecklande samt att det är av största vikt att andraspråkselever får utveckla sitt modersmål samtidigt som de utvecklar andraspråket. En annan slutsats är att det inte är till samhällets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen från förberedelseklassens schema..

Den ökade tillgången till datorer samt den ökade enkelheten att använda datorer och internet har ökat mängden personer över 65 år som använder sociala nätverk. Tidigare forskning visar bland annat att personer över 65 känner sig i större utsträckning mer ensamma och isolerade. Annan tidigare forskning menar att internetanvändarna som är över 55 år ökar avsevärt och att detta beror på den ökade tillgängligheten samt kunskaperna rörande datorer och internet. I studien genomfördes 15 kvalitativa intervjuer, med respondenter som rekryterades genom en kombination av ett kriteriebaserat urval samt snöbollsurval. Resultatet visade att Facebook bland annat har bidragit till ett ökat kontaktnät samt ett förbättrat informationsflöde när det gäller familj och vänner.

Liveanalys är ett begrepp som i detta arbete innebär att man undersöker ett datorsystem under tiden det är igång. Detta kan göras av flera skäl, t.ex. när det är risk för att kryptering finns på systemet vilket kan aktiveras när det stängs ner. Annars är det vanligt om man vill undersöka nätverkskopplingar, aktiva processer eller andra företeelser som kan vara volatila, dvs. försvinner när systemet stängs ner.

Uppsatsen behandlar officersboställen i Skåne från indelningsverkets tid (1682-1901), med särskild inriktning på byggnadsvårds- och bevarandefrågor samt på tillämpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmässiga fokus ligger på 1850-talet. Den bygger på arkiv- och fältstudier kring det trettiotal av Skånes 50 officersboställen som har karaktärshus uppförda enligt de av militären fastställda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmätningar och foto­grafering har genomförts kring tre välbevarade boställen, Örsjö, Månstorp och Hjälmshult. Uppfölj­ningar har också gjorts kring fem boställen som har genomgått mer om­fattande och inte helt önskvärda förändringar. Sist i uppsatsen finns åtskilliga tips för den som är intresse­rad av att vårda militära boställen och andra byggnader på ett varsamt sätt..

Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrån frågan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprätta och vistas i etteget rum, en plats där man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet är en del av ensjälv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot något som man (ännu) inte vet vad det är.

Höglagret på Chassiverkstaden i Södertälje är i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under våren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. Här sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med låg tillgänglighet där kunskap om helheten saknas. Detta innebär att möjlighet till felsökning vid driftstopp är begränsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret beräknades kostnaden att uppgå till närmare 11 Mkr.

Informationskoncept om kommunikation och tjänster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk år 2010, året då Stockholm har som mål att varavärldens tillgängligaste stad. Konceptet består av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka på en dataskärm får information om hur man tarsig från en plats till en annan. Stationerna är placerade på frekvent besöktaplatser i staden, så som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. Påplatser där det inte rör sig folk i samma utsträckning finns det #mellanstationer#med karta och info om närliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns även markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strålar ljus.

I detta arbete undersökes främst gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning om rättvise- och rättsäkerhet gällande betygsättning inom matematik. Resultatet är att lärarna i sina uppfattningar bekräftar de i annan forskning nämnda orsakerna till orättvisor inom betygsättning, som: betygsinflation, att elever kan "utnyttja systemet", att vad lärarkonstruerade prov mäter kan variera mycket, nivågrupperingar och programtillhörighet, "luddiga" styrdokument, felaktigheter i betygsbedömningar, personkemi och sist men inte minst brist på kommunikation mellan lärare, ledning och olika skolor. Elever verkar dock uppfatta systemet som i stort rättvis, eller så rättvist det kan vara med tanke på att den mänskliga faktorn. De verkar dessutom främst fokusera sig på orättvisor på detaljnivå och inte på systemnivå. Varken elever eller lärare verkar finna några större problem angående rättsäkerheten gällande betygsättning..

För arbetsgivare är rekryterings- och urvalsprocessen viktig för att hitta kandidater till en ledig tjänst. Rekrytering är en tidskrävande process, som kräver både kunskap och tid hos den som rekryterar. Om kunskap eller tid inte finns inom organisationer kan rekryteringsföretag hjälpa till att sköta hela eller delar av rekryterings- och urvalsprocessen. Syftet med examensarbetet är att analysera och få en djupare kunskap om rekryteringsprocessen, med fokus på urval av kandidater. Frågeställningar är, hur urvalsprocessen fungerar, samt varför en kandidat får en tjänst framför en annan kandidat om de har samma meriter.

I arbetet undersöks hur olika animationstekniker på webben presterar utifrån mätningar av FPS och animeringstid. De tekniker som används är CSS3, jQuery och GreenSock Animation Platform. Arbetet är relevant då animationer på nätet blir allt vanligare och kraven på webbsidors snabbhet och respons samtidigt högre. Implementationen som mätningarna sker på består av en webbsida för varje animationsteknik innehållandes tre olika typer av animationer (övergångar, animationer av flera attribut och rotationer i 3D). Detta för att testa hur olika typer av animationer behandlas av de olika teknikerna.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll.

Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999.

Event marketing är en marknadsföringsform som har växt ordentligt under senare delen av 90-talet och det börjar bli ett naturligt inslag i företagens marknadskommunikation. Trots denna tillväxt har event marketing under en längre tid sammankopplats med brist på utvärderingsmetoder. En avsaknad av utvärderingsmetoder leder till svårigheter att avgöra vilka effekter en event marketing-satsning resulterar i, hur genomförandet kan förbättras samt huruvida event marketing är en lämplig form av marknadsföring i en given situation. En ökad förståelse för dessa eventuella utvärderingsproblem skapar även förutsättningar för utvecklandet av utvärderingsmetoder och därmed möjlighet att besvara liknande frågeställningar. Denna uppsats undersöker vad som skiljer event marketing från annan marknadsföring i en utvärderingssituation, vilka problem dessa skillnader kan medföra samt hur eventuella utvärderingsproblem kan hanteras.

Detta är en undersökningen om hur rektorer och lärare uppfattar läxor, vilka skäl det finns för att ge läxor och vilka effekter de förväntas ha. Studien undersöker också om skolor har något skrivet i lokala styrdokument om läxor.Fyra lärare och två rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning är att läxor tar för mycket tid från lärare och att elever behöver sin fritid. Lärare ger läxor i huvudsak för att föräldrar ska få insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de är överens om att eleverna behöver träna framförallt läsning hemma. Två av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med läxor.Läxor kan ha positiva effekter såsom till exempel ökat lärande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lärande beroende på hemförhållanden. En annan slutsats är att läxor bör problematiseras och diskuteras för att främja alla barns måluppfyllelse..

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.