Sök:

Sökresultat:

5502 Uppsatser om I en annan del av Köping - Sida 12 av 367

ErsÀttning för sakskada i följd av trafik, annan Àn skada pÄ fordon : -sÀrskilt om NJA 2004 s. 566 och NJA 2004 s. 609

BestÀmmelserna om trafikförsÀkring och ersÀttning i följd av motortrafik finns i trafikskadelagen (TSL). TrafikförsÀkring Àr i allmÀnhet obligatorisk, d.v.s. det mÄste finnas försÀkring för varje motordrivet fordon som brukas i trafik. Olika ersÀttningsregler gÀller för personskada respektive sakskada i följd av trafik. FörsÀkringsskyddet för sakskada gÄr inte lika lÄngt som vid personskada.

TrÄdlös, beröringsfri temperatursensor med insamlingssystem: FörbÀttring/vidareutveckling av prototyp

Mitt uppdrag var att undersöka om det fanns potential att förbÀttra en befintlig prototyp som Actegra AB hade utvecklat. Prototypen Àr ett system för att övervaka delar i konstruktioner, t.ex. takstolar, broar med mera. Detta sker genom avlÀsning av en rad trÄdlösa givare som sedan skickar data till en gateway som Àr ansluten till Internet. Gatewayen har i sin tur en websida dÀr anvÀndaren enkelt kan lÀsa av datat via dator eller t.ex.

NÀr kroppen förÀndras och hoppet om en framtid sviktar. : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser i samband med att leva med diagnostiserad bröstcancer.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Det som inte syns, finns inte : En kvalitativ studie om kunskap, heteronormativitet och diskriminering av HBT-personer pÄ Àldreboenden

Syftet var att studera vilka kunskaper enhetschefer och personal inom Àldreomsorgen har om Àldre personer med en annan sexuell lÀggning Àn den rÄdande heteronormativa. Syftet var Àven att förstÄ hur heteronormativitet ser ut inom Àldreomsorgen samt att undersöka om diskriminering sker. I studien har en kvalitativ metod i form av fallstudie anvÀnts. Intervjuer med sex enhetschefer pÄ Àldreboenden har genomförts. Som teoretisk tolkningsram har heteronormativitet samt diskriminering anvÀnts.

ATT VARA NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED CANCER : En litteraturöversikt

 Var tredje person i Sverige kan under sin livstid drabbas av en cancersjukdom. NÀr en familjmedlem fÄr diagnosen cancer pÄverkar detta oftast livet för dem som Àr nÀrstÄende. Forskning visar att de nÀrstÄende upplever olika förÀndringar i livet. Det uppstÄr oftast kÀnslor som Ängest, hjÀlplöshet och maktlöshet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur nÀrstÄende till personer med cancer upplever sin förÀndrade livssituation.

Det Àr lÀttare att fÄ G pÄ fordon : betyg, kunskapsformer och lÀrares bedömning

En intervjustudie har genomförts med gymnasielÀrare som undervisar i Matematik A och Svenska A. Syftet Àr att undersöka vilka kunskapsformer de fokuserar vid bedömningen av elevers kunnande. Faktakunskaper betonas inte av lÀrarna i nÄgon högre grad. För de lÀgre betygsstegen Àr tillÀmpning den kunskapsform som lÀrarna huvudsakligen tar fasta pÄ. För de högre betygsstegen fokuseras förstÄelse och sammanhang.

Samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt relation till ungdomars levnadsvanor. Resultat gÀllande 2009 Ärs levnadsvaneundersökning bland Malmöelever i Ärskurs 9 respektive 2:a Äret pÄ gymnasiet

Föreliggande undersökning Àr en levnadsvaneundersökning dÀr samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie Àr att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och hÀrigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i Ärskurs 9 (grundskola) samt Ärskurs 2 (gymnasium). Centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur utbrett Àr narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer pÄverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man anvÀnt narkotika nÄgon gÄng Àn uppgav att man begÄtt mer allvarligt brott.

FrÄn Boomerang till Frisbee: En studie om hur klienter skall kunna lÀmna boomerangeffekten och tillsammasn med socialsekreterare finna frisbeeffekten

Syftet med denna studie Àr att belysa hur socialarbetare inom försörjningsstöd arbetar. Fokus har lagts pÄ de metoder som socialarbetarna brukar anvÀnda, om dessa metoder innebÀr en delaktighet för klienten. Hypotesen för uppsatsen Àr att delaktighet skulle vara önskvÀrd för att fÄ klienten att stanna i annan varaktig försörjning. Jag ville ocksÄ undersöka om ett tydligt uppdrag frÄn organisationens ledning kan innebÀr att klienten och socialsekreteraren lÀttare uppnÄr delaktighet och med det finna en individanpassad lösning.Underlaget som har kommit fram i denna studie visar pÄ att det behövs gemensamma krafter i samhÀllet om detta fenomen skall minska. Delaktighet behövs inte bara frÄn klienter utan frÄn politiker som stiftar lagar och har visioner, kommunala och privata arbetsgivare som erbjuder arbetstillfÀllen och samarbetar med handlÀggare pÄ Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan som samverkar med socialsekreterare och klient.

Upplevelsen av att som anhörig stÀllas inför ett beslut gÀllande organdonation

Vad anhöriga har för syn pÄ organdonation pÄverkar deras beslut, i en situation dÀr den anhörige tvingas fatta ett för nÄgon annan. Familjerelationer och bemötandet av vÄrdpersonal samt tidigare erfarenheter av sjukvÄrden Àr ytterligare faktorer som pÄverkar nÀrstÄendes instÀllning till donation. Detta stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan. BÄde vad gÀller att identifiera de anhörigas behov och tillfredsstÀlla dem, samt att förhÄlla sig neutral och stöttande i donationsfrÄgan sÄ att de anhörigas beslut inte heller blir pÄverkat av nÄgon annan. Det Àr Àven betydande att vÄrdpersonal Àr införstÄdda med att det endast Àr de anhöriga som kan och ska fatta detta beslut och att beslutet mÄste respekteras oavsett utgÄng.

Naturalförloppet av dysfagi hos nyinsjuknade strokepatienter

Bakgrund: I samband med en pÄgÄende studie vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) har det framkommit att patienter med dysfagi har varit svÄra att rekrytera. Upplevelsen Àr sÄledes att fÀrre patienter har dysfagi eller att sjukdomsförloppet Àr kort. FÄ nyare studier gÀllande naturalförloppet av dysfagi i den akuta fasen hos nyinsjuknade strokepatienter finns att tillgÄ och den forskning som gjorts visar pÄ varierade resultat med olika metoder som utgÄngspunkt.  Syfte: Studiens syfte var att belysa naturalförloppet under slutenvÄrdtiden hos akuta strokepatienter med pÄvisad dysfagi samt bidra med ny data.Metod: Inneliggande patienter pÄ Strokecenter vid NUS rekryterades och följdes upp mÄndagar, onsdagar och fredagar under tvÄ tidsperioder innefattande totalt 8 veckor. Samtliga patienter testades, men endast de med slutgiltig diagnostiserad stroke och patologiskt vÀrde pÄ ett eller flera av bedömningsmaterialen Standarardized Swallowing Assessment (SSA-S), Lipforce 100 (LF100) och Swallowing Capacity Test (SCT) inkluderades.

Valfrihet -Hur vÀljer mödrar skola till sina barn?

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde dÄ de valde grundskola till sina barn. Syftet var att fÄ mer kunskap angÄende förÀldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte nÄgra specifika skolor ut, utan undersökningen Àr gjord i sydöstra SkÄne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptÀcka förÀldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras Àr att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. AlltsÄ att de sÄg en chans att komma bort frÄn det som inte fungerade.

Stalkning, Ett gammalt fenomen, ett nytt brott?

Stalkning Àr paradoxalt nog bÄde ett gammalt och ett nytt fenomen i vÄrt samhÀlle. Fenomenet kan ses som en konstellation av olika beteenden som involverar upprepade och ihÀrdiga försök till att pÄverka en annan person genom kommunikation och/eller kontakt. Hur de enskilda handlingarna sker Àr dock av mindre intresse. Stalkning har frÀmst blivit uppmÀrksammat i media och hos allmÀnheten genom alla de kÀndisar som drabbas av s.k. celebrity stalking.

Barns lek utifrÄn ett genus och kulturell perspektiv

Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.

Diskriminering i förskolan : Likabehandlingsplanen - ett effektivt redskap?

Att slippa diskriminering Àr en mÀnsklig rÀttighet. För den som utsÀtts, finns vÀl dokumente-rade psykiska och fysiska hÀlsorisker. DÀrför mÄste varje form av negativ sÀrbehandling i samhÀllet bekÀmpas. Ett aktivt arbete för en ökad förstÄelse mÀnniskor emellan har sedan lÀnge varit en av förskolans frÀmsta uppgifter. Hur förskolor förhÄller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete Àr dock ett tidigare outforskat Àmne.I denna studie görs en text- och innehÄllsanalys av 14 likabehandlingsplaner frÄn sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund Àr upplagd.

Skatterevisorns informationsinsamlande vid en skattebrottsutredning

Skattebrott stÄr för den största delen av den ekonomiska brottsligheten. Det finns ett samband mellan antalet anmÀlda skattebrott och antalet skatterevisioner pÄ grund av att upptÀcktsrisken i huvudsak Àr beroende av myndigheternas insatser. Vilken typ av brott som upptÀcks beror pÄ vad revisorerna inriktar kontrollen pÄ. Det som gör skattebrotten speciella i jÀmförelse med annan brottslighet Àr generellt sett deras komplexitet. Brottsutredandet krÀver god kunskap om de materiella skattereglerna som inte alltid Àr lÀttillgÀngliga eller lÀttolkade.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->