Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet där medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både I arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem..

Uppsatsens syfta är att förmedla den syn på farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjänstgjort på apotek i mer än 25 år. Metoden som jag använt vid mina intervjuer består av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter är apotekare och två är receptarier. Fyra påbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i många år som apotekstekniker innan hon blev receptarie.För tre av mina informanter som är pensionärer började arbetslivet på apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid då apotekaryrket fortfarande hade karaktären av ett skrå. De två andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fått nya arbetsuppgifter.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling.Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer..

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell roll där fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov av varandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft en stark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.

Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska känslor och att detta medför en positiv utvärdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter från en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkät innehållandes vinjetter om diskriminering I arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. Mätinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar användes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gällande de empatiska känslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna.

Sjukskrivning kan drabba alla människor och vägen tillbaka till sysselsättning ser olika ut beroende på sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till både positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjälper långtidssjukskrivna att slussas ut I arbetslivet, upplevt processen (från sjukskrivning till ny sysselsättning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger på fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad förståelse för hur arbetstagare styrs i en organisation där de har stort eget ansvar och frihet. Häri vill vi synliggöra vad som, i brist på tydliga riktlinjer och direktiv från en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga på Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i Stockholmsområdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrån Governmentality som teori samt tidigare forskning.Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde på eget ansvar och frihet var de ändå styrda. De styrmedel som var mest framträdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mål, företagets tre värdeord, kunden samt möten och uppföljningar.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars föreställningar om manligt och kvinnligt I arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begränsande. De ungdomar som undersökts kan med lätthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med genus låg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framträder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tänka att det inte gäller dem själva. Dessa unga människors starka föreställningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vågar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vägledningen skulle kunna uppmärksamma vad som bidrar till att en människa hindras från att förverkliga sina drömmar.

Kontroll och övervakning I arbetslivet har ökat i samband med utvecklingen av informationsteknologin. Tidigare forskning om kontroll och övervakning visar att en för påträngande övervakning kan leda till motstånd. Det finns även forskning som visar att det går inte att på förhand avgöra hur de anställda kommer att påverkas av kontroll och övervakning.Den här studien kommer att undersöka och beskriva teknologiska kontroll- och övervakningssystem ur de anställdas perspektiv på en hemtjänst och en kundtjänst. Två olika arbetsplatser och branscher har att studerats för att få ett bredare empiriskt underlag. Genom intervjuer med de anställda undersöks upplevelserna av kontroll och övervakning, samt hur det påverkar arbetet.

Ökande organisationsförändringar, då anställdas förväntningar inte uppfylls och orättvisa upplevs, är en av faktorerna bakom den ökande ohälsan I arbetslivet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan psykologiska kontrakt, upplevd organisationsrättvisa och hälsa hos anställda efter en omfattande organisationsförändring. Vidare undersöktes om det fanns något ytterligare samband med kön, ålder eller anställningstid samt om hälsa kunde prediceras med de uppmätta variablerna. Enkäter skickades ut till 236 anställda som arbetade kvar på en svensk myndighet efter en omorganisation och nedskärning. Pearsons korrelationsberäkningar visade signifikanta samband mellan hälsa och olika dimensioner av upplevd organisationsrättvisa.

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vårdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka färgar individens syn på sig själv och sin omgivning. Dessa synsätt tenderar även att vara stabila längs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, ålder, utbildning och/eller civilstånd på denna relation.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande ochpositiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjälp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer,dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt högspridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det ärviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.

Sweden is a member of the European Union (EU) since 1995. The association results in considerable proportions of the European law, also called EC-law, for Sweden. The legal system has precedence above Swedish law, which forces our national court to take consideration into and interpret the law in the light of EC-law.Sweden doesn?t possess a general legislation of discrimination. An appointed committee investigates the matter and the requirement of a common law, including all discrimination prohibits.