Efterföljs handbokens riktlinjer vid kateterspolning? En observationsstudie om följsamheten kring Handbokens riktlinjer och Hygienrutiner vid kateterspolning. Patienter med urinkatetrar är frekvent förekommande inom stora delar av vården och är därför något som vårdpersonalen kommer i kontakt med. Momentet då katetern spolas är förenat med komplikationer och därför har en jämförande kvalitativ studie här genomförts utifrån Handbokens riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal gällande Hygien, material och tillvägagångssätt för att säkerställa en god och säker omvårdnad. Föreliggande studie syftar till att beskriva överensstämmelsen mellan hur kateterspolningar genomförs i praktiken och de riktlinjer som ges i Handboken avseende kateterspolning. Observationerna genomfördes på en vårdavdelning och deltagarna i studien bestod av undersköterskor samt patienter som bar kvarliggande katetrar.

Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala Hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala Hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal Hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala Hygienen..

Flera stora utbrott med kontaminerade grönsaker har skett under de senaste åren, många människor har blivit sjuka och till och med dött efter att ha ätit färska grönsaker. Denna studie undersöker bevattningsvattnet som en faktor till dessa utbrott. Det finns olika bakterier som kan förekomma i bevattningsvattnet Campylobacter, Salmonella spp, Shigella spp, Escherichia coli (E.coli) och Listeria är exempel som behandlas i detta arbete. Litteraturundersökningen fokuserar på hur bakterier kan spridas, olika kontamineringsrisker, rekommenderade gränsvärden för hur mycket bakterier det får finnas i bevattningsvattnet samt produkter som kan vara särskilt utsatta för en kontamination. I den experimentella delen undersöks hur mängden E.coli förändras med tiden på spenat.

Bakgrund: Universitet och högskolor har utvecklat kliniska träningscentrum (KTC) där sjuksköterskestudenterna får integrera kliniska och teoretiska kunskaper. Scenarioträningar innebär att ett antal färdigheter läggs samman till ett autentiskt patientfall och färdighetsträning innebär att lära sig tekniken eller handling med upprepningsmöjligheter. Tekniken har utvecklats i takt med att sjukvården blivit allt mer komplex. Syftet: Syftet med denna studie var att jämföra två olika inlärningsmetoder i att koppla en infusion till en perifer venkateter bland sjuksköterskestudenter. Jämförelsen var mellan färdighetsträning och en kombination av färdighetsträning och scenarioträning.

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal Hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur Hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av Hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till Hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar på högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av ungdomars relationer.

När en gård drabbas av salmonella innebär detta en stor arbetsinsats. Både vad gäller saneringoch när det gäller andra åtgärder. Saneringsplanen, som är individuell på varje gård, läggerstor fokus på Hygien. Detta kan innebära åtgärder som tvätt av skor samt ändrade vägar förtraktorer och annat som kan vara en risk för god Hygien. Man kan kontrollera människansHygien samt rörelsemönster, men de vilda djuren såsom fåglar och gnagare kan vi varkenkontrollera eller hålla bakteriefria.

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om Hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

Introduktion: Förskolan är en plats där infektionssjukdomar sprids. Skärpt Hygien och ökadkunskap om de vanligaste infektionssjukdomarna och deras smittvägar har visat sig minskasjukfrånvaron och öka följsamheten till Hygienrutinerna i förskolan. Syfte: Syftet med dennalitteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskans kompetens kan öka medvetenheten kringHygienrutiner och smitta och smittspridning hos förskolepersonalen och därmed minskabarnens infektionssjukdomar i förskolan. Metod: Artikelsökningen genomfördes viadatabaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och manuell sökning på författarnamn. Resultatenbaseras på 18 vetenskapliga artiklar.

Elektrotermo AB tillverkar storköksutrustning så som kokerier, spisar och arbetsbänkar. Företaget jobbar aktivt med att utöka sitt sortiment och på initiativ av Cedervall Arkitekter AB beslutade de sig för att satsa på en kantinlyft till kokerier. En liknande produkt har företaget inte tidigare haft i sitt sortiment. Målet med projektet är att utforma en kantinlyft som uppfyller företagets och användarnas önskemål och presentera produktionsunderlag till en funktionsduglig prototyp. Särskild hänsyn till storkökens krav på Hygien och säkerhet skall tas.För att uppnå målen har information insamlats från olika källor och problemet analyserats noggrant.

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den Hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala Hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande Hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala Hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress.

Bakgrund: Elever i grundskolan ska utveckla sina kunskaper om Hygien hem- och konsumentkunskapslektionerna. Kunskaperna eleverna får är viktiga ur perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Studier visar på att antalet livsmedelsburna infektioner är ett ökande problem i samhället, därför är det viktigt att lära barn om Hygien från en tidig ålder.Syfte: Att skapa en uppfattning om hur handHygienen sköts av elever i Hem- och konsumentkunskap (Hkk) under undervisningen.Metod: Fyra skolor valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval för strukturerad observation. Ett observationsschema användes där man observerade vilken typ av handtvätt deltagarna utförde efter fem olika typer av kontamination. Totalt observerades 45 deltagare från årskurs 5, 6, 8 och 9.Resultat: Deltagarna i årskurs 8-9 kontaminerades vid färre tillfällen i jämförelse med årskurs 5-6 samt var bättre på att utföra handtvätt efter dessa två kontaminationstillfällen:?tar i disktrasa/disksvamp? och ?byte mellan livsmedelsgrupper?.

Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala Hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala Hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala Hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät.

Statistik visar att personalomsättningen i hotell- och restaurangbranschen är högst av alla branscher i landet. En hög personalomsättning påverkar branschen i stort, företagen, och personalen som jobbar inom den. För företagen orsakar personalomsättningen problem såsom kompetensförluster, kostnad för rekrytering och försäljningsförluster. Dessutom sliter en hög personalomsättning på den befintliga personalen och därmed sjunker produktiviteten och motivationen på företagen. Denna uppsats ska öka förståelsen för de faktorer som ligger bakom den höga personalomsättningen i branschen.