Hydraulisk spräckning ? i debatten omnämnd som fracking ? är en kontroversiell energiteknik som väckt starka känslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan påföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt bränsle i en tid när världen står i behov av att lämna den fossila eran. Tekniken har mellan åren 2010-2013 påverkat den globala energisituationen i allmänhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Studien inriktar sig på att inventera vilka olika metoder som i dag finns på marknaden för hantering av skut. Utöver detta så har även en idéstudie gjorts för att ta fram förslag på hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanläggning. Idag hanteras skuten på produktionsområden på skutgaller som är beläget ovanför slasen och med en fjärrstyrd skutknackare på sidan. Gallret består av två öppningar med en balk mellan, måtten på vardera öppningen är 1,1x1,2 meter. För att ta reda på om potential finns för att ändra skuthanteringen i LKAB har data samlats in från fjärrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhållande till gråberg.

Outotec är världsledande inom mineral- och metallprocessteknologi och har genom åren utvecklat flertalet banbrytande teknologier för detta. Förutom teknologier inom mineral- och metallprocesser utvecklar också företaget innovativa lösningar för industriell vattenrening, användning av alternativa energikällor och teknologi för den kemiska industrin.I en av teknologierna, en rostugnsanläggning, används ett inmatningssystem för matning av kopparslig. Kopparsligen är nötande och fuktig som tillsammans med processgas, som innehåller arsenik, ställer höga krav på inmatningslösningen vad gäller funktionalitet och säkerhet. Inmatningen som används idag är, på grund av de höga kraven, en dyr lösning. Ingenjörer på Outotec misstänkte att en billigare lösning med liknande funktionalitet och driftsäkerhet kunde finnas på marknaden alternativt designas.

De återstående två tredjedelar av tunnlarna igenom Hallandsåsen kommer att slutföras med hjälp av fullortsborrningsteknik. Tunnelborrmaskinen (TBM) är en sköldad maskin som har möjlighet att gå i öppet så väl som slutet läge. Slutet läge innebär att utrymmet framför borrhuvudet trycksätts av en slurryblandning med åtta bars mottryck som begränsar vatteninläckaget samt stabiliserar fronten. Även förbehandling av bergmassan genom skölden eller genom borrhuvudet är möjlig för att begränsa vatteninläckaget och stabilisera bergmassan framför fronten. TBM:en är utrustad med borriggar från Atlas Copco som har möjlighet att använda sig av MWD-teknik (measure while drilling).

Detta examensarbete är utfört på uppdrag från AVL Södertälje Powertrain Engineering AB.Målet med arbetet har varit att utveckla ett styrsystem för ett elektroniskt styrt pneumatiskhydraulisktventilsystem på en encylindrig förbränningsmotor i en testcell. AVL är enoberoende firma som utvecklar drivlinor med förbränningsmotorer samt instrumenterings- ochtestsystem. Ventilsystemet, med ett fungerande styrsystem, ska användas i AVLs utvecklingsochforskningsarbete på förbränningsmotorer.Ventilsystemet,Free Valve Technology, är utvecklat av Cargine Engineering AB och består avelektroniskt styrda pneumatisk-hydrauliska aktivatorer som opererar en motorventil individuellt.Aktivatorernas styrsystem har utvecklats helt iSimulink och implementerats som en integreraddel i det av AVL utvecklade motorstyrsystemet Raptor. Hårdvaran och plattformen är ett rapidprototyping system från dSPACE GmbH. Systemet har visat sig fungera tillfredsställande i entestcellmiljö vid lyfthöjder större än 3 mm och varvtal lägre än 2500 rpm, även underförbränning.

Växande städer leder till att naturmark omvandlas till stadsmiljöer. Det skapar mer hårdgjorda ytor och därmed ökade volymer dagvatten som behöver hanteras. Modellering av dagvattennätet används ofta för att bedöma kapaciteten och risk för översvämningar. Avrinningsområdets storlek är en avgörande parameter för att bedöma hur mycket vatten som kommer till en viss ledning. Traditionellt har automatisk bestämning av avrinningsområden gjorts enbart utifrån topografin.

Skyfall kan leda till stora konsekvenser för samhället, framförallt i en stad då den urbana miljön är känslig för extrema händelser. Västerås stad har tidigare drabbats av skyfall där följderna har varit kostsamma. Den senaste forskningen pekar på att intensiva regnhändelser kommer bli allt mer vanligt förekommande, därför är det intressant att undersöka vilka konsekvenser dessa regn kan leda till.En analys har gjorts med utgångspunkt från SMHI:s lågpunktskartering över Västerås. Utifrån denna kartering undersöktes vilka förorenade områden, bostadsområden, exploateringsområden, infrastruktur, vårdcentraler, skolor, nätstationer och prioriterade pumpar som ligger i lågpunktsområden. Denna jämförelse har gjorts i ArcGIS.

Sveriges avloppsledningsnät förnyas och utvidgas kontinuerligt. Idag finns ett flertal datorprogram för hydraulisk modellering av flöden och uppdämningsnivåer i spill- och dagvattennät. Modellerna kan även användas som planeringsverktyg för att bedöma effekter av planerade åtgärder samt för uppföljning av utförda åtgärder. Vid uppbyggnaden av en modell krävs beräkningsresultat från en hydrologisk avrinningsmodell som indata. Det största arbetet vid modelluppbyggandet ligger just i beskrivningen av hydrologin.

Vid dimensionering av underjordskonstruktioner och vid stabilitetsberäkningar är det viktigt att veta det primära spänningstillståndet eftersom det påverkar spänningsfördelningen och storleken på spänningarna runt den underjordiska öppningen. Det vanligaste sättet att mäta spänningar är genom borrhål från markytan med metoderna överborrning eller hydraulisk spräckning. Dessa metoder är relativt dyra att utföra samtidigt som det inte är klarlagt om resultaten är representativa vid ytlig bergtäckning. Syftet med det här examensarbetet har därför varit att öka kunskaperna om ytliga bergspänningar och om alternativa metoder att mäta dessa med. Målen med examensarbetet har varit att (i) utvärdera ytliga bergspänningsmätningar från tidigare utförda överborrningar i Sverige, (ii) beskriva olika typer av avlastningsmetoder, (iii) göra en analys av ytliga bergmassor med avseende på mätbarhet för att kunna avgöra om metoderna är representativa för ytliga bergspänningsmätningar, (iv) ta fram detaljerade instruktioner för ett framtida fältförsök med den avlastningsmetod som anses lämpligast baserat på denna studie.

Deponering är en metod som sedan länge använts för att behandla avfall. Metoden är dock kopplad till en rad miljöpåverkande faktorer, varav produktion av lakvatten är en. I lakvattnet finns bland annat lösta näringsämnen och metaller och dessa kan ge negativ påverkan på ekosystem om de sprids i miljön.Det här examensarbetet syftar till att besvara frågan om metaller i lakvatten kan retarderas genom att lakvattnet från en specialcell infiltreras i en biocell. För att besvara frågeställningen har mätvärden för ett antal kemiska parametrar analyserats på en deponeringsanläggning som ligger i Malmö och bedrivs av SYSAV.Arbetet avser även svara på frågan hur hårt biocellen kan belastas i fråga om hydraulik. Därför simuleras de förväntade uppehållstiderna av vatten i biocellen vid olika infiltrations-hastighet och porositet.För att ge resultaten tyngd har en litteraturstudie avseende deponering, hydrologi och hydraulik, lakvatten och metallers mobilitet i mark och vatten gjorts.Resultatet från litteraturstudien visar bland annat att lakvatten produceras genom att nederbörd perkolerar genom avfallet.

Bräcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar åt Engcon Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan ses på grävmaskiner. De är placerade mellan grävmaskinens grävarm och skopa. Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegränsat antal varv runt den egna axeln samt upprätthålla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grävmaskinen inte behöver förflyttas lika mycket som då en rotortilt inte används.

Bräcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar åt Engcon Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan ses på grävmaskiner. De är placerade mellan grävmaskinens grävarm och skopa. Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegränsat antal varv runt den egna axeln samt upprätthålla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grävmaskinen inte behöver förflyttas lika mycket som då en rotortilt inte används. Sviveln som Bräcke Mekan AB tillverkar är således en mycket viktig komponent i rotortilten. Skulle någon svivel inte fungera så som det är tänkt blir det stora kostnader för att åtgärda detta då svivelns placering är mycket central i rotortiltens konstruktion. Målet med projektet är att ta fram en ny provanordning för att testa de av Bräcke Mekan AB tillverkade svivlarna i ett så autentiskt tillstånd som möjligt.

I Sverige under vintersäsongen har järnvägarna ett stort problem, till störst del är dessa fel relaterade till att snö och is hindrar järnvägsväxlarna från att fungera som vanligt. Det krävs då att man manuellt får fara dit och hacka och borsta lös isen och snön så att växeln kan återgå i drift igen. Förseningarna är ett problem för passagerarna, entreprenörerna och företaget och hela samhället. Det kostar en stor summa pengar för samhället varje år, både direkta och indirekta kostnader till påföljd av bristande förtroende för järnvägarna.Syftet med projektet är att genom en noggrann bakgrundsstudie och lämpliga metoder få nog med förståelse och kännedom för att kunna lösa detta problem. Idag finns en hel del lösningar som även undersöks genom en nulägesanalys för att både se hur andra tänkt för att försöka lösa problemet, men också för att se till så att min idé inte inkräktar på något patent.Efter den teoretiska biten är genomförd så togs väldigt många konceptförslag fram genom kreativa metoder.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Kvävebelastningen på sjöar och hav har ökat markant de senaste tiotal åren. Jordbruket stårför ca 50 % av de svenska kväveutsläppen som människan bidrar till. En ökadkvävebelastning på haven kan leda till övergödning, vilket får en stor negativ effekt påvattenekosystemen. Ett sätt att minska övergödningsproblematiken är att öka vattnetsuppehållstid i landskapet genom att anlägga nya eller restaurera gamla våtmarker ijordbruksintensiva områden som t ex. Halland och Skåne.

När en bro ska byggas krävs det att denna grundläggs på en stabil grund. Där schaktning utförs för att skapa grundläggningsytan för bron är det viktigt att botten förblir stabil och behåller bärigheten. I många av dessa schakter kommer arbetet i kontakt med grundvatten. Detta vatten måste på något sätt hanteras för att möjliggöra en bra grundläggning och för att schaktarbetet ska gå att bedriva på ett säkert sätt. Om det inte hanteras riskerar schaktbotten att luckra upp och tappa sin bärighet samtidigt som det i svårare fall finns risk för att schaktgropen rasar igen.