Betydelsen av utbildningsterapi har huvudsakligen studerats i samband till psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur psykologer skattar betydelsen av utbildningsterapin pÄ psykologutbildningen. För att kunna möjliggöra detta konstruerades en webbenkÀt, Psykologers uppfattning av utbildningsterapin under psykologprogrammet (PuP). Totalt deltog 384 psykologer i studien. Psykologerna skattade betydelsen av utbildningsterapin utifrÄn empatisk förmÄga och interpersonell förmÄga, modellinlÀrning samt sjÀlvkÀnnedom.

Tecken finns pÄ att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och stÀller grundlÀggande programmeringsprinciper pÄÀnda. Vad kan ett deklarativt förhÄllningsÀtt tillföra och vad innebÀr detatt programmera funktionellt? Variabler Àr en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur berÀkningar skall utföras av datorn.

Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta sprÄkutvecklande i alla Àmnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna anvÀnda och förstÄ Àmnesspecifika ord och begrepp, vilket poÀngteras i Lgr11. I mitt arbete som lÀrare i bild, slöjd och engelska pÄ en skola i Sverige trÀffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, bÄde nyanlÀnda och de som har levt i Sverige ett par Är. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlÀrare kan arbeta sprÄkinriktat i Àmnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska pÄverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pÄgick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera bestÄr av tre lektioner om fyrtio minuter.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilken typ av föremÄl som de förstarunorna ristades, i vilken arkeologisk kontext som de har hittats, varruninskriptionen suttit pÄ föremÄlen. Jag hade ocksÄ som mÄlsÀttning att tareda pÄ vilka tolkningar som gjorts till dessa och vilka behov som kan ha legat bakom skapandet och anvÀndandet av runorna, varför det skedde just vid den tidpunkten och vilka personer som kan ha Àgt runmÀrkta ting. PeriodmÀssigt begrÀnsade jag arbetet till ungefÀr de första fyra hundra Ären av vÄr tiderÀkning med inriktning pÄ romersk jÀrnÄlder och inom Skandinavien. Information och intryck om aktuella fynd skaffade jag genom publicerad litteratur, nÄgra fÄ Internetsidor och besök pÄ Lunds historiska museum och Nationalmuseum i Köpenhamn. Eftersom runstenar Àr svÄra att datera valde jag att inte alls ta med nÄgra sÄdana.

Under industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgÄngar som skapade vÀrde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framvÀxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera Àr de tillgÄngar som huvudsakligen skapar vÀrde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa humankapitalet som en post i balansrÀkningen och frÄgan Àr dÄ hur kunskapsföretagen vÀljer att synliggöra sitt humankapital för att ge en rÀttvisande bild av företaget. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för kunskapsföretagens skÀl till att redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i nÄgon bemÀrkelse synliggjort sitt humankapital i Ärsredovisningen.

Elektroniska affÀrer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken Àr kraven pÄ informations- och kunskapstillgÀnglighet större Àn pÄ fysiska resurser. E-logistik bygger pÄ att ha tillgÄng till rÀtt information pÄ rÀtt plats i rÀtt tid. Det Àr dÀrför viktigt att ha en sÄ klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar pÄ att belysa vilka informationsflödena Àr i dagens e-logistik, samt vilka aspekter Àr viktiga att beakta med avseende pÄ elektroniska informationsflöden i e-logistiken?En tÀnkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik Àr före, under och efter transport.

RosengÄrd har sedan december 2008 prÀglats av kravaller, dÀrför tillsattes en kommendering för att Äterskapa en trygg och sÀker stadsdel. Syftet med denna rapport Àr att belysa vilka arbetsmetoder som polisen anvÀnt sig av i samband med kommenderingen samt att ÄskÄdliggöra resultatet av insatsen. Empirin bygger huvudsakligen pÄ intervjuer med bitrÀdande chefen för nÀrpolisomrÄdet dÀr RosengÄrd ingÄr. Resultatdelen illuminerar kommenderingens arbetsmetoder och taktik. Taktiken har bl.a.

Hur arbetar egentligen de lÀrare som utbildats vid Göteborgsutbildningen dÀr slöjd lÀrs ut som ett sammanhÄllet Àmne? Det var den stora frÄgan inför detta arbete. En frÄga som funnits hos mÄnga av de studenter som gÄtt slöjdutbildningen. Inom omrÄdet finns det vÀldigt lite dokumenterat vilket manade mig till att undersöka saken. Detta arbete syftar till att belysa hur de lÀrare som utbildats vid den sÄ kallade Göteborgsutbildningen jobbar med Àmnet slöjd som ett sammanhÄllet Àmne.Genom att ta avstamp i Hasselskogs (2000) studie En slöjdlÀrare vÀxer fram har huvudsakligen tre intervjuer genomförts dÀr verksamma lÀrare intervjuats.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lÀmpligheten och effektiviteten med att revisorer Àr Älagda uppgifter för att begrÀnsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka smÄföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssÀttet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. VÄra primÀrdata baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter frÄn vÄra utvalda intressenter.

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

Under hösten 2006 genomförde Piratförlaget en kampanj för boken ?Edward Finnigans upprÀttelse? dÀr förlaget hyrde sÀljplatser i ett 20-tal bokhandlar. Detta var helt nytt i bokbranschen och beskrevs som kontroversiellt av branschtidningen Svensk Bokhandel. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur uthyrning av sÀljyta i butik uppfattas av svenska bokhandlare och förlag samt vilka effekter det kan fÄ för sales promotion. DÄ bokbranschen ser annorlunda ut Àn övriga dagligvaruhandeln anser vi att det Àr intressant att sammankoppla uthyrning av sÀljyta till sales promotion vilket, enligt vÄr uppfattning, inte anvÀnds i nÄgon större omfattning i bokhandeln.Uppsatsens teoretiska bakgrund bestÄr i huvudsak av Sudhir & Raos (2006) teori som behandlar fördelar och nackdelar med ?slotting allowances?, vilket Àr den engelska termen för uthyrning av sÀljyta.

I denna uppsats undersöks hur lÀroböcker i historia frÄn Är 1960 till Är 2010 för gymnasieskolan framstÀllt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jÀmföra framstÀllningarna över tid. Studien Àr kvalitativ i form av en textanalys dÀr undersökningsobjektet varit historielÀroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men ocksÄ framstÀllningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar.Uppsatsen utgÄr frÄn lÀroplansteori och analyseras utifrÄn definitioner av begreppen ideologi och hegemoni. Begreppen har anvÀnts som utgÄngspunkt för att stÀlla frÄgor till texterna som sedan analyseras utifrÄn en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvÀndning i framstÀllningarna. Resultaten av studien visar pÄ likheter i framstÀllningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda pÄ om rapporteringen Àr partisk eller ej och i sÄ fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgÄtt ifrÄn att Sverigedemokraterna fÄr en viss sÀrbehandling dÄ det anses vara ett frÀmlingsfientligt parti. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod dÄ vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar pÄ Àr hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna.

Beröring Àr ett universellt sÀtt att kommunicera pÄ och ettnaturligt och medfött beteende. Beröring inom omvÄrdnadinnehÄller fysiska, emotionella, sociala och spirituelladimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsÀtt. Syftetmed studien var att belysa patienters upplevelser av beröringinom canceromvÄrdnad och palliativ omvÄrdnad. Studiengenomfördes som en litteraturstudie dÀr 11 artiklaranalyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligenledde till ökat vÀlbefinnande och förbÀttrad livskvalitet.Patienter upplevde att de kÀnde sig bekrÀftade som en helmÀnniska och inte enbart som en sjuk kroppsdel.

Bakgrund: Den negativa bild som media mÄlat upp av den privata Àldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering pÄ kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs pÄ operationell nivÄ inom en privat vÄrdorganisation. Avsikten Àr Àven att ge förslag pÄ hur arbetet skulle kunna förbÀttras. AvgrÀnsningar: VÄr studie omfattar förbÀttringsarbete avseende tjÀnstekvalitetsutveckling i ett privat vÄrdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen Àr skriven frÄn ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete pÄ operativ nivÄ.