Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida de nya reglerna angÄende rÀnteavdragsbegrÀnsningar Àr förenliga med EG-fördragets fria etableringsrÀtt och om reglerna inte anses vara det - huruvida en sÄdan inskrÀnkning kan rÀttfÀrdigas.De nya reglerna avser en begrÀnsning av avdragsrÀtten för rÀnteutgifter och gÀller vid rÀntebetalningar mellan företag i intressegemenskap. Avdrag för rÀnteutgifter fÄr göras under förutsÀttning att den inkomst som motsvarar rÀnteutgiften skulle ha beskattats med en skattesats som uppgÄr till minst tio procent (tio-procentsregeln) enligt lagstiftningen i den stat dÀr det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rÀtt till rÀnteinkomsterna hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag fÄr Àven göras för rÀnteutgifter i de fall sÄvÀl förvÀrvet som den skuld som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade. Regeln Àr ett alternativ till tio-procentregeln och gÀller dÀrmed Àven i de fall rÀnteinkomsten inte beskattas med minst tio procent. Med ordet huvudsakligen avses 75 procent eller mer.De svenska reglerna om rÀnteavdrag Àr tillÀmpliga pÄ dotterbolag med bÄde inhemska och utlÀndska moderbolag.

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare anser motivera elever i skolan och hurlÀrare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgÄ frÄnkvalitativt arbetsÀtt och i undersökningen har vi intervjuat Ätta grundskolelÀrare medolika antal Är i yrket. Resultatet med undersökningen pÄvisar att relationen mellanlÀrare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom Àven betydelsen av lÀrares Äterkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mÄl med undervisningen för eleverna.

Studien syftar till att tolka och skapa en förstÄelse om hur elever upplever lÀrarens medvetet positiva förhÄllningssÀtt. Vidare syftar studien till att undersöka hur motivationen och lÀrandet pÄverkas samt hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkas. Jag har genomfört studien pÄ en högstadieskola i Norrbottens inland och studien grundar sig pÄ de loggböcker som eleverna skrev. Min undersökning visar att eleverna upplever lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt som nÄgot som gör dem motiverad oavsett om det gÀller att följa regler eller att arbeta koncentrerat. Min slutsats Àr att lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt kan skapa lust att lÀra och lust Àr en av de viktigaste drivkrafterna i elevers lÀrande..

Syftet med studien Àr att fÄ större insikt i hur pedagoger kan hjÀlpa sina elever att fÄ motivation till eget musicerande och spelglÀdje. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt och genom kvalitativa intervjuer dÀr fyra trÀblÄslÀrare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn pÄ hur de ser pÄ sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgÄr tydligt att viktiga kÀllor till motivation Àr mÄl, samspel, grupptillhörighet och jag-kan kÀnsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhÄllande till begreppen motivation och didaktik..

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Bakgrund: Övervikt och sjuklig fetma Ă€r ett av nutidens allvarligaste hĂ€lsoproblem. Idaglider runt 30 procent av vĂ€rldens befolkning av detta tillstĂ„nd, och detta antal befaras stiga till drygt 50 procent inom enbart femton Ă„r. De allvarliga sjukdomstillstĂ„nd som individen riskerar att utveckla till följd av övervikt innebĂ€r en stor belastning för bĂ„de patienten och samhĂ€llet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskan kan verka för att öka möjlighet till viktnedgĂ„ng hos patienter med fetma eller övervikt. Metod: Denna studie baseras pĂ„ 18 vetenskapliga artiklar av bĂ„de kvalitativ och kvantitativ sort.

I den hÀr uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv lÀkare-patientsamtal frÄn Sverige och Svenskfinland. Jag utgÄr frÄn Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrÄn begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet Àr att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika sprÄkvarieteterna. Det finns ocksÄ en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den frÄn tidigare jÀmförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jÀmn fördelning av samtal som Àr huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men dÀremot att de finlandssvenska samtalen prÀglas av en högre grad av indirekthet Àn vad de sverigesvenska gör.

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

Inledning och problem: Äldreomsorgen stĂ„r inför nya utmaningar. Andelen av den Ă€ldrebefolkningen ökar samtidigt som de Ă€ldre stĂ€ller högre krav pĂ„ vĂ„rden, vilket medför att Ă€mnet föruppsatsen Ă€r högst aktuellt. Inom Ă€ldreomsorgen finns det nationella styr- och uppföljningsmetoder.Genom uppföljningar frĂ„n Socialstyrelsen vet man att det finns en hel del förbĂ€ttringspotential, somexempelvis att de Ă€ldre vill kunna vara med och pĂ„verka sin vardag mer. I uppsatsen studerasTubberödshus Ă€ldreboende i Tjörns kommun, dĂ€r man delegerat ansvaret frĂ„n staten, till kommunenoch sedan Ă€nda ner till den operativa nivĂ„n i form av en intraprenad. Med fallet studeras huruvidapersonalens engagemang och kunskap kan anvĂ€ndas för att skapa styrmedel som kan förbĂ€ttrakvaliteten för de boende.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur ett delegerat ansvar frĂ„n kommun tillverksamhetsnivĂ„ kan leda till en ökad kvalitĂ© inom Ă€ldrevĂ„rden.

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.