I dagens samhÀlle Àr lÀrarnas lön en starkt debatterad frÄga, dÀr det diskuteras huruvida lÀrarnas löner Àr för lÄg. Men samtidigt vÀljer mÄnga att arbeta och utbilda sig till lÀrare. DÄ Àr frÄgan om det Àr den fasta lönen som driver en lÀrare till att prestera ett bra resultat, med en hög kvalité pÄ undervisningen? Kanske finns det en annan form av belöning som pÄverkar motivationen hos lÀrare? Vi har valt att kontrollera detta genom att undersöka om ett belöningssystem pÄverkar lÀrares motivation och prestation. Detta gör vi genom att se om vi kan hitta nÄgot samband mellan olika typer av belöningar och elevernas betyg, vilket Àr den variabel vi anvÀnder för att mÀta resultatet av en lÀrares prestation.VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka om belöningar till lÀrare kan pÄverka deras motivation och prestation.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen ÄtervÀndo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i nÄgon utstrÀckning bidrar med identifikationsobjekt för unga lÀsare och att undervisningen har som mÄl att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benÀmnd diskursteori tillÀmpats. Resultatet av analysen har sedan stÀllts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprÀtthÄlls.

Syftet med denna studie Àr frÀmst att undersöka i vilken mÄn eleverna i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kan sÀgas ha sjÀlvtillit i Àmnet matematik och vad lÀrare gör för att öka deras motivation. UtifrÄn svaren pÄ frÄgestÀllningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat fÄr i undervisningen, vad statens utredningar föreslÄr i sammanhanget och pÄ vilka sÀtt lÀrare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas sjÀlvförtroende i Àmnet. För att ge svar pÄ studiens frÄgestÀllningar har en elevenkÀt besvarats av gymnasieelever frÄn tvÄ olika program, dÀr frÄgorna anknutits och tolkats utifrÄn ett antal motivationsteorier. Motivation och sjÀlvtillit inom ett omrÄde Àr intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, dÀrför tar undersökningen sitt avstamp bland annat frÄn attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lÀrare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har Àven lÀrare observerats under deras matematiklektioner.

Internet Àr en del av vardagslivet och har fÄtt ett stort inflytande pÄ hur mÀnniskor idag lever sina liv. E-handeln Àr en del av helheten som bidragit till förÀndringar i konsumenternas beteende; hur de handlar och söker information. Företagen utformar sin strategi utefter detta för att kunna hantera olika moment i köpprocessen. Resultatet av ovan nÀmnda förÀndringar Àr tillkomsten av nya tjÀnster samt förÀndringar i anvÀndningen av sociala medier och andra marknadsföringskanaler, bÄde frÄn kunders- och företags perspektiv.Sociala medier anvÀnds idag i stor utstrÀckning och företag försöker marknadsföra sig genom dessa kanaler för att nÄ sina befintliga och potentiella kunder. Den typen av marknadsföring uppskattas inte alltid av alla kunder och stÀller dÄ krav pÄ företagen att de anvÀnder sig av de sociala medierna pÄ ett gynnande vis för alla parter.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur revisorns roll och uppgift kan pÄverkas av förÀndringar i den sociala kontexten, och vad detta kan fÄ för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgÄr frÄn en fenomenologisk vetenskapsansats, dÄ det Àr ett fenomen som studeras. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap som inte var kÀnd förut, och dÀrav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen Àr huvudsakligen induktiv, men Àven abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgÄng av relevant litteratur för problemomrÄdet.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

Debatten om eutanasi pÄgÄr stÀndigt, i Sverige och i resten av vÀrlden, ibland mer intensivt ibland mer lÄgmÀlt. Denna uppsats utreder hur juridiken i eutanasifrÄgan samspelar med verkligheten, i Sverige och övriga delar av vÀrlden. Syftet med uppsatsen Àr att utreda de frÄgor som uppkommer kring eutanasi och utifrÄn svaren pÄ dessa frÄgor göra en komparation av olika lÀnders reglering av omrÄdet. Eutanasidebatten och regleringen har sett och ser olika ut runt om i vÀrlden. I vissa lÀnder har en legalisering skett, medan andra lÀnder övervÀger en legalisering och Äter andra anser, pÄ grund av till exempel religiös uppfattning, att eutanasi bör vara straffbelagt.Uppsatsen behandlar enbart den del av rÀtten till liv som handlar om eutanasi och vÄrd i livets slutskede.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie som handlar om arbetsgruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som strÀcker sig över en tidsbegrÀnsad period och syftar till att integrera lÄngtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som Àr utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar pÄ att det finns ett antal variabler som pÄverkar arbetsgruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sÀtter stor prÀgel pÄ denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i gruppen beror mycket pÄ plusjobbarens personliga egenskaper samt hur vÀl fungerande arbetsgruppen Àr sedan tidigare.

Denna studie har gÀllt tvÄ tvillingars idiolekter, och undersökningen har sökt finna skillnaderna mellan deras talsprÄk. En idiolekt kan analyseras som resultatet av en mÀnniskas identitet, register och anpassningen den gör till vÀrlden runtomkring sig. Resultaten av undersökningen har visat att informanterna Eva och Idas idiolekter skiljer sig frÄn varandra pÄ alla tre plan. BÄda har ett ordförrÄd med hög stilnivÄ, Àven om Evas Àr mer akademiskt Àn Idas, vilket kan bero pÄ att Evas studier Àr huvudsakligen pÄ svenska medan Idas Àr pÄ engelska. Eva Àr mer sÀker i sina uttalanden Àven om hon ofta pÄpekar att det hon sÀger Àr hennes Äsikt.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam vĂ€rdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, vĂ€rderingar Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och undersöka hur en gemensam vĂ€rdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur implementeras och sprids visioner och vĂ€rderingar pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrĂ„n en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hĂ€nsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgĂ„ ifrĂ„n en hermeneutisk forskningsansats, dĂ€r tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Customer Relationship Management (CRM) Àmnar hjÀlpa företag att förstÄ kunders beteenden för att möjliggöra förvÀrvandet av nya kunder, underhÄlla befintliga relationer samt skapa lojalitet. FörstÄelsen för hur företag bör hantera kundrelationer har fÄtt stor uppmÀrksamhet under de senaste Ären vilket har utmynnat i relationsmarknadsföring pÄ one-to-one nivÄ. ICA Àr det enda företaget inom den svenska dagligvaruhandeln som erbjuder sina kunder skrÀddarsydda, individuellt anpassade erbjudanden. Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka hur ICA anvÀnder CRM i ett försök att skapa mer lönsamma kundrelationer genom one-to-one marknadsföring. Studien genomfördes huvudsakligen genom intervjuer med tvÄ nyckelpersoner inom CRM pÄ ICA.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrÄdsprocessen. Detta innebÀr tvÄ huvudsakliga problem: Det första problemet Àr att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess Àr faststÀllda. Det andra problemet Àr att det endast Àr de medborgare som nÀrvarar vid samrÄdet som möjlighet att representera sin kunskap och sina Äsikter. Uppsatsens syftar dÀrför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag pÄverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan pÄverka vilka ÄtgÀrder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i VÀsterÄs.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam vĂ€rdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, vĂ€rderingar Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och undersöka hur en gemensam vĂ€rdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur implementeras och sprids visioner och vĂ€rderingar pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrĂ„n en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hĂ€nsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgĂ„ ifrĂ„n en hermeneutisk forskningsansats, dĂ€r tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

I dagens samhÀlle sÀger sig de flesta företag sÀtta personalen frÀmst och nyckelordet Àr kompetens och kunskap. Detta Àr en följd av att vÀstvÀrlden gÄtt frÄn produktionssamhÀlle till ett informationssamhÀlle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala vÀrld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhÀnseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebÀr att företag till stor del anvÀnder sig av temporÀr personal. Vi ser att det Àr en paradox att man Ä ena sidan pratar om lÀrande organisationer som bygger pÄ kunskap samtidigt som dessa företag anvÀnder sig av temporÀr personal som i praktiken inte innehar och inte fÄr möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lÀrande organisationer med frÄgestÀllningen: Vad hÀnder med motivationen i företag och det organisatoriska lÀrandet dÄ företag vÀljer ett flexibelt organisationsÀtt? Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska och undersöka klÀdföretags arbete och instÀllning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt pÄ motivationen i företag och företags kompetens.