Denna studie handlar om i vilken utstrÀckning förskollÀrare tar in hÄllbar utveckling i den dagliga verksamheten. De omrÄden som berörs Àr lÀrandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollÀrare i en kommun har fÄtt svara pÄ en webbenkÀt om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling i sin verksamhet det senaste Äret. EnkÀten har Àven följts upp med intervjuer av tvÄ förskollÀrare som nÀrmare har fÄtt beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hÄllbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehÄllet handlar om naturkunskap, nÀrmiljö samt sopsortering och Ätervinning.

Sedan 1990-talet har mÄnga företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets pÄverkan pÄ den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfrÄga företags stÀllning gÀllande sociala frÄgor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömÀssiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser pÄ företagets roll i samhÀllet i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hÄllbarhetsredovisning pÄ grund av dess frivilliga karaktÀr bÄde till existens och innehÄll och mÄnga har ifrÄgasatt trovÀrdigheten i den information som redovisas. Syftet med vÄr uppsats var att studera varför företag valt att hÄllbarhetsredovisa, vad de anvÀnder sin hÄllbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att fÄ informationen sÄ trovÀrdig som möjligt.

Bakgrund: Tidspress Àr ett arbetsmiljöproblem som för sjuksköterskan kan leda till yrkesrelaterad stress med negativa konsekvenser för omvÄrdnadsarbetet och patientsÀkerheten.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av orsaker till tidspress och dess konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.Metod: Vi har gjort en systematisk litteraturöversikt baserad pÄ fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som svarade an pÄ syftet. De databaser som anvÀnts för att finna artiklarna var Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier; ?orsaker till tidspress?, ?tidspressens konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete?, ?tidspressens konsekvenser för vÄrdkvalitet? och ?tidspressens konsekvenser för arbetsmiljön?. Resultatet visar att tidspress huvudsakligen orsakas av för fÄ yrkesverksamma sjuksköterskor vilket bidrar till en hög arbetsbelastning. De negativa konsekvenser som uppstod vid tidspress ansÄgs vara ett hinder i sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.

Ända sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation dĂ€r demokratins utformning och innehĂ„ll inte lĂ€ngre diskuteras. DĂ€rför har vi valt att undersöka den globala rĂ€ttviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det Ă€r en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister Ă€r det svĂ„rt att nĂ„ fram till en samlad vision. VĂ„r analys bygger huvudsakligen pĂ„ World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundlĂ€ggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Uppsatsen Àr en studie av hur förvaltningsideal pÄverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet Àr under förÀndring. Den ger ocksÄ en kort genomgÄng av de tvÄ vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar Àven ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi hÀrigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal Àr under förÀndring.VÄr metod Àr huvudsakligen baserad pÄ kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stÀrks vÄr hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrÄn ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan pÄ kommuner, och att förvaltningen inte strÀvar mot ett weberianskt ideal utan istÀllet söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smÀrta, som ett svar pÄ vÀvnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. DÀrav har det blivit patientens rÀtt att fÄ postoperativ smÀrtlindring. PÄ de flesta sjukhus anvÀnds huvudsakligen analgetika som postoperativ smÀrtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smÀrtlindring vilket krÀver nya strategier och förbÀttringar inom postoperativ smÀrthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sÀnka hjÀrtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat vÀlbefinnande.

En tredjemanspantsÀttning föreligger om en person pantförskriver egendom till sÀkerhet för en annan persons skuld. Tredjemanspant anses allmÀnt ha stora likheter med bÄde pant och borgen. Tidigare ansÄgs att tredjemanspants bestÀmningsgrunder huvudsakligen stod att finna i borgensinstitutet. PÄ senare Är har en förskjutning inom rÀttsvetenskapen skett, sÄtillvida att pantinstitutet fÄtt en ökad betydelse vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder. Den osÀkerhet som hÀrvid rÄder om i vilken omfattning respektive sÀkerhetsinstituts regler Àr tillÀmpliga vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder ger, sammantaget med osÀkerheten kring i vilken omfattning tredjemanspantsinstitutet utgör en egen rÀttsfigur med dÀrtill hörande, unika regler, en situation dÀr varken tredjemanspantsÀttare, gÀldenÀr eller borgenÀr med tillförlitlig sÀkerhet kan vÀrdera tredjemanspanten sÄsom sÀkerhetsrÀtt.

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen pÄverkar domarnas hÀlsa, och vilken pÄverkan stressen har pÄ beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, bÄde mÀn och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan sÀsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide anvÀndes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallÀrare ser pÄ orsaker till matematiksvÄrigheter, samt hur speciallÀrare arbetar med elever som visar pÄ matematiksvÄrigheter under de senare Ären. Under tredje frÄgestÀllningen stÀlls Àven frÄgan om vad speciallÀrare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes pÄ speciallÀrarnas arbetsplats efter deras önskemÄl. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallÀrare, varav tre stycken har speciallÀrarexamen och tre stycken har bara lÀrarexamen men jobbar som speciallÀrare, pÄ grundskolor i VÀxjö kommun, Ljungby kommun och VÀrnamo kommun.Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar pÄ matematiksvÄrigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men ocksÄ genom den ordinarie lÀrarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallÀrarna anser att dÄligt sjÀlvförtroende Àr en stor bidragande orsak till elevers matematiksvÄrigheter, men Àven att elever med lÀs och skrivsvÄrigheter fÄr svÄrigheter i matematik.Vidare framgÄr det av intervjuerna att arbetet med elever som visar pÄ matematiksvÄrigheter alltid börjar med en ordentlig kartlÀggning av orsakerna till elevens matematiksvÄrigheter.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka kĂ€llkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel pĂ„ hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen Ă€r att det förmodligen rĂ„der brister i kĂ€llkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av kĂ€llmaterialet och att LCHF huvudsakligen framstĂ€lls positivt.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som anvĂ€nds i studien Ă€r kvantitativ innehĂ„lls analys och en kompletterande intervjustudie. Det Ă€r ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF Ă€r hĂ€mtade, de Ă€r 91 till antalet.

Studiens syfte Àr att studera det nationella provets pÄverkan pÄ betygsÀttningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna pÄ de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsÀttningar inför provet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Vilken betydelse tillskriver lÀrare det nationella Àmnesprovets resultat för elevens betyg? PÄ vilket sÀtt pÄverkar innehÄllet i nationella prov lÀrares planering och val av innehÄll i Àmnet svenska B? Hur förbereds elever pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lÀrares betygsÀttning och att det finns moment i undervisningen som fÄr stÄ tillbaka pÄ grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program.