Examensarbetet handlar om att utveckla nÀsta generations koncept för bostadsventilationsdontill Lindabs nya produktsegment. Projektet har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ vad som eftersöks iframtidens ventilationsdon, samt att utveckla dessa tankar och Äsikter till visuella idéer. Dessahar bedömts med hjÀlp av vÀlkÀnda metoder inom produktutveckling samt utvÀrderats avpersoner inom industrin, sÄ som arkitekter, designers och vvs-konsulter.Projektet har huvudsakligen baserats pÄ Svids designmetodik med kompletterande metoderfrÄn David Ullman och Jan Landqvists metodik. Moment som ingÄtt i dessa har inneburitanalyser, skissning, utvÀrdering och 3D-rendering. Detta har resulterat i ett slutgiltigt konceptbaserat pÄ den information som har analyserats under projektes gÄng..

Detta Àr ett arbete av juridisk karaktÀr och arbetet tar fasta pÄ kommersiell hyresrÀtt. Arbetets syfte respektive avgrÀnsning Àmnar besvara frÄgor gÀllande relationen mellan parterna i hyresförhÄllandet med fokus pÄ att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar sÄledes, utöver hyreslagens regler, Àven annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning Äsyftas huvudsakligen avtalslagen Arbetet Àr dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebÀr studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjÀlp av intervjuer.

Sammanfattning Problemdiskussion: Problematiken ligger i att det finns vissa svÄrigheter för ett serviceföretag att finna ett belöningssystem för frontpersonal dÄ det ska grundas pÄ nÄgot mÀtbart för att vara tillförlitigt. Det Àr viktigt att ha en motiverad frontpersonal dÄ de i allra högsta grad pÄverkar kundens upplevelse. Genom att finna ett belöningssystem för frontpersonal har detta en positiv pÄverkan pÄ frontpersonalens motivation. Kan man utforma ett belöningssystem för frontpersonal och i sÄ fall hur? Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera belöningssystem för frontpersonal i serviceföretag.

Tala Àr silver, skriva Àr guld?En intervjustudie av förvaltningsprocessaktörer samt rÀttspolitisk diskussion angÄende om kraven pÄ en snabb och för rÀttsökanden enkel förvaltningsprocess talar för en huvudsakligen skriftlig beredning-Förfarandet i Sveriges allmÀnna förvaltningsdomstolar Àr enligt förvaltningsprocesslagens 9 § som huvudregel skriftligt dÀr muntliga förhandlingar undantagsvis kan komplettera mÄlets beredning. SkÀlen som angavs för denna ordning var att det skulle ge en snabb, billig och för rÀttssökande enkel process. NÄgra undersökningar ? eller ens resonemang (sic!) ? om varför sÄ skulle vara fallet presenterades dock inte.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Detta Àr ett arbete av juridisk karaktÀr och arbetet tar fasta pÄ kommersiell hyresrÀtt. Arbetets syfte respektive avgrÀnsning Àmnar besvara frÄgor gÀllande relationen mellan parterna i hyresförhÄllandet med fokus pÄ att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar sÄledes, utöver hyreslagens regler, Àven annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning Äsyftas huvudsakligen avtalslagen Arbetet Àr dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebÀr studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjÀlp av intervjuer.

Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och lĂ€ka venösa bensĂ„r Ă€r att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lĂ€mna till patienten som komplement till den muntliga informationen.Syftet var att granska den litteratur som finns gĂ€llande bensĂ„rs pĂ„verkan pĂ„ livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnĂ„s samt sammanstĂ€lla ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling.  Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: BensĂ„r och kompressionsbehandling bĂ„de under och efter sĂ„rlĂ€kning inverkar negativt pĂ„ patienternas livskvalitet. Över hĂ€lften av patienter med bensĂ„r upplever smĂ€rta av varierande grad.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkÀtundersökning genomfördes bland elever som gÄr första Äret pÄ Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP). EnkÀten formulerades för att utifrÄn svaren kunna jÀmföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig Ät mellan grupperna. En huvudfrÄga formulerades utifrÄn dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, Ät mellan alla de grupper som jÀmfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna pÄ landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lÀgenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar Àn tjejer att de pÄverkats av andra, och kompisar har pÄverkat mest.

Stereotypier och tvÄngsbeteenden Àr relativt vanligt förekommande hos hundar. Exempel pÄ nÄgra av dessa beteenden Àr flanksugning, filtsugning, slickdermatit, bita i luften, svansjakt och att stÄ som fastfrusen. Det finns oenigheter inom litteraturen om vad en stereotypi respektive ett tvÄngsbeteende Àr. Vissa författare anvÀnder begreppen som synonymer, medan andra ser det som tvÄ skilda beteenden. PÄ grund av den rÄdande begreppsförvirringen anvÀnder jag termen avvikande repetitiva beteenden som ett samlingsnamn.

Det finns mÄnga anledningar till varför bolag avyttras, oavsett anledningen stÀlls man inför frÄgan: pÄ vilket sÀtt skall bolaget avyttras för att fÄ sÄ bra betalt som möjligt? I praktiken finns det förenklat tvÄ olika huvudalternativalternativ, antingen sÀljer man till en privat aktör eller till allmÀnheten via en börsintroduktion. Varje Är sker det i genomsnitt ett tiotal nyintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen och utöver dessa noteras kontinuerligt mindre bolag vid andra börser som exempelvis aktietorget. NÀr det gÀller privata bolagsförsÀljningar sÄ rör det sig om hundratals uppköp varje Är. Genom en studie av, huvudsakligen, historiska P/E-tal söker vi svar pÄ problemformuleringen: Finns det nÄgot sÀtt för sÀljaren att se om han fÄr högst köpeskilling vid en börsintroduktion kontra en privat bolagsförsÀljning? Syftet Àr att resultaten av vÄr undersökning skall kunna anvÀndas vid beslutsfattande inför avyttring av ett bolag.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

MÄnga av de verksamheter som bedrivs pÄ landsbygden genererar mervÀrden för allmÀnheten. Förutom livsmedel och energi ger verksamheter pÄ landsbygden bland annat öppna landskap och en levande landsbygd, som de kan subventioneras för genom landsbygdsprogrammet. Under 2014 inleds den nya programperioden för landsbygdsprogrammet som strÀcker sig till 2020. Programmet ska strÀva efter mÄlsÀttningarna inom EU2020 strategin som Àr en hÄllbar och smart tillvÀxt för alla. För att fÄ bÀst effekt av det ekonomiska stöd som kan sökas ur det kommande programmet tar samtliga lÀnsstyrelser fram regionala urvalskriterier, som handlÀggare vid lÀnsstyrelsen kan anvÀnda vid bedömning av ansökningar för stöd, och som Àr anpassade efter lÀnets förutsÀttningar, behov och prioriteringar.