I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens �byslagsmål� om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna.

Varumärken har en lång historia och attityden till dess betydelse har över åren förändrats. Vi ser idag att företagen lägger betydligt mer fokus på varumärkesfrågor och att konsumtionen av lyxvaror ökar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag med begränsade resurser kan skapa varumärken som uppfattas som lyxiga. Vi kommer att gå igenom relevanta teorier som i huvudsak behandlar varumärkesstrategi, varumärkesidentitet samt lyxvarumärken. Vi identifierar hur små företag skapar ett varumärke och de faktorer som bidrar till varumärkens lyxighet.

Ett företags varumärke förmedlas genom dess externa kommunikation till potentiella kunder och denna process är avgörande för företagets framgång på marknaden. Småföretag har i regel en liten budget och tillämpar därför marknadsföring från ett kostnadsperspektiv.Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tre småföretag med begränsade finansiella resurser vill förmedla med sitt varumärke och hur de gått tillväga för att externt kommunicera det. Den externa kommunikationen har undersökts med stöd av en modifierad version av Duncans (2002) kommunikationsmodell. Angreppssättet som har använts är fallstudier och som insamlingsmetod för den empiriska delen har telefonintervjuer använts. I slutdiskussionen konstateras att många olika kanaler har samverkat för att kommunikationen ska ske på ett kostnadseffektivt sätt.

Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande.

Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma Sunebäck Handledare: Lars-Johan Åge Biträdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vår studie är att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrån det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel då vi tror att de samarbetar mer kring resurser än företag från olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sätt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan påverka resursvärdet som uppnås. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer på två franchiseföretag inom fastighetsmäklarbranschen.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin tillvaro.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på Elprogrammet förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och på vilket sätt de använder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen är utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lärare på gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsområden: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsområden överlappar varandra mer eller mindre och kan därför inte ses som tre från varandra skilda områden. Kunskap: lärarna ansåg att med hjälp av kunskap kunde hållbar utveckling erövras men även att kunskap var hållbar utveckling i sig.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som är i behov av särskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och använts i analys av enkäter. Vi valde att göra en enkätundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till är att en del av respondenterna tycker att en diagnos påverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas på diverse sätt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv är synligt vad gäller ansökan om resurser.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv är fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn.

Bakgrund Många förbättringsarbeten kommer inte vården tillgodo därför att implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och åtta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Synen på barn med utvecklingsförsening har förändrats genom tiderna, från att ha ansetts av samhället vara obildbara till att få rätt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till särförskolor, idag har de rätt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats är att belysa förskollärares arbete med och förhållningssätt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollärarna anser om sina färdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rätt till det stöd de behöver. Därav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollärarna på resurserna?Genom en kvantitativ enkätundersökning som 52 förskollärare från åtta förskolor deltog i har vi fått en bild av vad dessa förskollärare har för tankar om barn med utvecklingsförsening på förskolan.Resultatet av vår undersökning visar att det är vanligt att förskollärarna har barn med utvecklingsförsening på förskolan.

Uppsatsens titel Resurser i nätverk ? organiserade respektive spontana nätverks roll för småföretag med en innovation Seminariedatum Fredagen den 10 juni 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, FEK 591, 10 poäng Författare Katja Arwidi, Rasmus Wallin och Jenny Åkesson Handledare Lars Carlman Nyckelord Småföretag, innovationer, lansering, nätverk, resurser Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och jämföra hur småföretag upplever att deras externa resursbehov uppfylls av ett organiserat respektive ett spontant nätverk vid lanseringen av en innovation. Metod Då uppsatsens syfte är av beskrivande och förklarande karaktär, är forskningsansatsen induktiv och metodansatsen kvalitativ. Intervjuer med fem företag och en informant utfördes i huvudsak genom personliga djupintervjuer. Teoretiska perspektiv Teorin behandlar innovationer, lansering och nätverk.