Sök:

Sökresultat:

458 Uppsatser om Hushćllens farliga avfall - Sida 12 av 31

EU-lagstiftning skapar utslagning av aktörer och komplexa kundrelationer - en studie av svensk kemikaliedistribution

Kemikalieindustrin i Europa stÄr inför en stor förÀndring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersÀtta ett 40- tal Àldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen Àr bland annat att frÀmja utbytet av farliga kemikalier till miljövÀnligare alternativ. Den stora förÀndringen bestÄr av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, mÄste registrera applikationsomrÄdet för dessa produkter och de ingÄende Àmnena. REACH Àr tÀnkt att öka transparensen i branschen och underlÀtta den administrativa hanteringen kring produkt och sÀkerhetsdata.

Flygvapnets förmÄga vid rÀddningsinsats

RÀddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar dÀr personalen fÄr trÀna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förvÀntas rÀddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militÀra baser eller dess nÀromrÄde, sÄ kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor sÄsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utslÀpp av farligt Àmne och drunkning/-tillbud hanteras Àr förmÄgan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts pÄ senare tid.

FRANZ VON BAYROS FARLIGA FEMININER Undersökning av Bilder aus dem Boudoir der Madame C.C

Uppsatsen handlar om det tidiga 1900-talets syn pÄ kvinnor och sexualitet. UtgÄngspunkten förundersökningen Àr Franz von Bayros portfölj av erotiska bilder Bilder aus dem Boudoir derMadame C.C. frÄn 1912. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur den tidens syn pÄkvinnor och sexualitet kan ses i dessa bilder. Detta Àr genomfört genom en deskriptiv analys av detrettio bilder som Àr med i denna samling och genom att sedan sÀtta teman frÄn bilderna mot teorieroch idéer frÄn decennierna före och efter sekelskiftet 1900.

Företags publika ansvarskommunikation: En fallstudie om ansvarskommunikation i den svenska amorteringsdebatten och dess konsekvenser pÄ operativ nivÄ

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Rötskador i helikoptertoppade granar invid kraftledningsgator i södra Sverige :

I och med förÀndringarna i ellagen och den nya el-förordningen (2006:1138) mÄste alla ledningar över 25 kV samt ledningar med regionskaraktÀr göras trÀdsÀkra. Ett alternativ till konventionell stÀmpling och avverkning av de farliga kanttrÀden Àr att anvÀnda sig av toppkapning med helikopter. Syftet med studien var att undersöka och bedöma riskerna med rötskador i helikoptertoppade granar invid kraftledningsgator i södra Sverige. Data insamlades frÄn trÀd i kraftledningsgator som toppats under olika Är och Ärstid. Totalt 75,7 % av granarna i studien var missfÀrgade varav 10,3 % var infekterade med rotticka.

Djurskydd, arbetssÀkerhet och hantering med mobila och fasta djurhanteringssystem i nötköttsproduktionen

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig frÄga i nötköttsproduktionen pÄ grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besÀttningar och större krav pÄ arbetsmiljön. Det har uppstÄtt behov av mer lÀmpliga eller förbÀttrade djurhanteringsanordningar. PÄ samma gÄng tar frÄgan om sÀkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmÀrksamhet och man inser att det krÀvs mer kunskap inom det omrÄdet. Man mÄste skydda bÄde de som arbetar med djur och djuren sjÀlva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjÀlp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa nÄgon typ av hanteringsanordning.

Konsekvensanalys av Katrineholms Logistikcentrums inkommande farligt gods

Katrineholms Logistikcentrum Àr en godsterminal som invigdes i januari 2010 och som idag befinner sig i tillvÀxtstadiet. Företaget har visioner att expandera till att bli en av de ledande terminalerna för effektiv lagring och hantering av gods med jÀrnvÀgspendlar. Verksamhetens lokalisering nÀra bostadsomrÄden och ett skolomrÄde gör att företagets riskhantering Àr av största vikt för samhÀllets sÀkerhet. PÄ uppdrag av VÀstra Sörmlands RÀddningstjÀnst ska denna rapport beskriva vilka konsekvenser verksamhetens farliga godsflöden kan ha pÄ det nÀrliggande samhÀllet samt klargöra juridiskt hur verksamheten och tillsynsmyndigheterna Àr tvungna att förhÄlla sig till rÀttssystemet. DÄ verksamheten nyligen startats och flera utbyggnadsetapper ÄterstÄr har endast begrÀnsade mÀngder farligt gods deklarerats i terminalen.

InformationssÀkerhet och mobila enheter

Mobila enheter sÄsom bÀrbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssÀkerhet byggts upp föratt skydda organisationer frÄn attacker utifrÄn, men nu mÄste man Àven skyddaorganisationen inifrÄn. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsÀtts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan pÄ nytt föras in i organisationensnÀtverk. BasnivÄ för informationssÀkerhet, BITS Àr riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Vikttaxa, ett kostnadseffektivt styrmedel?

I takt med att medvetenheten för miljön ökar sÄ ökar Àven Ätervinningen pÄ mÄnga hÄll i samhÀllet. Förut har Ätervinning alltid skett nÀrhelst det varit ekonomiskt lönsamt, nu finns det dock en allmÀn uppfattning i samhÀllet att Ätervinningen Àr alldeles för lÄg för att vi skall kunna ha en ?hÄllbar utveckling?. Denna ökade miljömedvetenhet har lett till förÀndringar i vissa kommuner i Sverige dÀr man infört att hushÄllen mÄste betala en avgift för varje kilo sopor de genererar. Denna uppsats Àmnar försöka utvÀrdera detta ekonomiska styrmedel ur en effektivitetssynpunkt.

Vem ska fÄ chansen att anvÀnda biogasen? : En studie utifrÄn en ekologisk-ekonomisk modell

Det hÀr Àr en studie om bland annat behandlar vilka konsekvenser som kan uppstÄ för biogasÀgare och anvÀndare av biogas om efterfrÄgan pÄ biogas överstiger tillgÄngen. Studien bygger pÄ intervjuer som gjorts med tolv utvalda kommuner vilka alla har en biogasanlÀggning som tar emot avfall utifrÄn och dessutom levererar biogas till fordon. Studie bestÄr av tvÄ typer av frÄgeomrÄden. Det första som undersökts Àr varför de svenska biogasanlÀggningarna byggt dÀr de har och av vilken anledning det inte finns fler anlÀggningar. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma ett troligt framtida problem vilket grundar sig pÄ ett tÀnkbart scenario om att oljan antigen stiger i pris eller sinar.

Ekonomiska aspekter av Skanskas miljöledningssystem

I dagslÀget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits pÄ marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 Àr en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav pÄ miljöarbetet. Kraven Àr mer riktade mot organisatoriska frÄgor, dÀr företagen sjÀlva sÀtter upp sina mÄl. Detta examensarbete Àr utfört vid Skanska Sverige AB, VÀg och AnlÀggning Norr, Distrikt Norrbotten, som Àr certifierade enligt ISO 14001 sedan Är 2000.

Avvattning av fettavskiljarslam

Fettavskiljarslam Àr ett avfall som uppstÄr hos restauranger och pÄ platser dÀr matfett och matoljor anvÀnds. För att förhindra att fettet sÀtter igen avlopp fÄngas det upp med en fettavskiljare. Dessa fettavskiljare töms sedan av slambilar som vidare lÀmnar slammet antingen för mellanlagring eller direkt för rötning och bildandet av biogas. Ragn-­?Sells AB hanterar ungefÀr 27 000 ton fettavskiljarslam varje Är. 6000 ton av dessa placeras i  mellanlagringscistern pÄ  Högbytorp  dÀr  en  settlingprocess fÄr  Àga  rum.

Automatisk trafiksÀkerhetskontroll

Hela projektet ATK startade 1999 i och med att regeringen skrev sitt 11 punkts program för att fÄ ett snabbt resultat pÄ de farligaste vÀgstrÀckorna i Sverige. Hela projekt bygger frÄn början pÄ Nollvisionen som syftar till att fÄ ner antalet skadade och döda i trafiken. Huvudsyftet Àr inte att bötfÀlla folk som kör för fort utan ett sÀtt att fÄ ner medelhastigheten pÄ farliga vÀgar dÀr det förekommit mycket olyckor med svÄr utgÄng. ATK Àr ett automatiskt system som med hjÀlp av radar och digitalkamera fotograferar hastighetsövertrÀdelser och sedan rapporteras dessa genom kontorsförelÀgganden. Statistik visar att under projektets gÄng har medelhastigheten sjunkit samt antalet svÄrt skadade och antalet döda har minskat, samtidigt som lindriga skadade givetvis ökar.

SkrÀckens ansikte : en studie i skrÀckgenrens historia och inflytande för visualiseringen av spelkaraktÀrer

Hur utformas spelkaraktÀrer för att förmedla skrÀck till betraktaren?  SpelkaraktÀrer inom survival-horrorgenren har flera konventioner baserade pÄ skrÀckgenrens tidigare historia. BÄde kvinnliga och manliga karaktÀrer har tydligt fokus pÄ sexualisering. Kropp och klÀdsel anvÀnds för att markera avstÄnd frÄn betraktarens kultur. FÀrger som betonar sexualitet, vÄld och ondska Äterkommer i karaktÀrernas utformning.

Nyttiggörande av stabiliserade/solidifierade muddermassor ovan vattenytan : En studie av sediment frÄn hamnarna i Köping och VÀsterÄs

Muddringsprojekt Àr en global företeelse och görs av flera olika anledningar, till exempel för miljömÀssiga aspekter och för breddning av farleder. För att fÄ en hÄllbar utveckling Àr det viktigt att finna bra lösningar pÄ frÄgan hur förorenade sediment skall hanteras . I MÀlaren kommer olika muddringsprojekt att genomföras för att bredda farleden frÄn slussen i SödertÀlje till hamnarna i Köping och VÀsterÄs. Muddringsprojekten skall genomföras av Sjöfartsverket, Köpings kommun och VÀsterÄs stad. En metod för att omhÀnderta muddermassorna Àr att stabilisera/solidifiera dem genom att blanda i ett bindemedel bestÄende av en blandning av cement, masugnsslagg och aktivt kol och lÄta dem hÀrda.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->