Syftet med denna studie är att undersöka variationen i utläsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andraspråks-kommunikation, som används för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick läsa utvalda symboluttryck högt innantill, men också med ord skriva hur de skulle läsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utläsning och många variationer noterades. Då den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvärderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle säga? resulterade i text som lätt kunde översättas i talspråk och därefter analyseras på liknande sätt som muntliga utläsningar.

Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag går själv i utbildning i rosenmetoden så den kunskap jag får del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del två så gör jag en jämförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser på likheter och skillnader..

The Swedish emigrants, in 1901-1904, were displeased with their home country, so they moved to America with hope to find a better life. Even though they were displeased they still had a great love for their home country and tried to either create a ?new Sweden? (the Swedish-Americans), or they traveled back to their families, hopefully with savings big enough to buy their own home. Sweden did not have a homestead act like the Americans did, which probably is the biggest reason to the emigration. There was also the question of each individual?s right to vote.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor.

I Sverige idag byggs alltfler gröna bostadsrättshus. Detta ökar kravet på tekniskt kunnandehos bostadsrättsföreningen för att kunna underhålla och förvalta de tekniska komponenterna ifastigheten. För att möta det ökade kravet krävs det en förändring av fastighetsförvaltningensom den ser ut idag. Uppsatsen undersöker två metoder för detta; ett utökat förvaltningsansvarhos byggherren samt en auktorisation av förvaltare av gröna hus.För byggherrar vilka vill bibehålla en seriös profil finns klara fördelar med att ha ett utökatförvaltningsansvar, detta ger dem incitament att bygga huset mer långsiktigt samt att det geren lägre risk för deras köpare i och med att det ger en bättre relation medbostadsrättsföreningen.Bostadsrättsföreningar styrs av en styrelse med boenden i föreningen. Dessa personer agerarinte alltid efter vad som är bäst för bostadsrättsföreningen utan styrs ibland utavegenintressen.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om utrikespolitiken som USA förde under George W. Bushs tid i Vita Huset har likheter med det realistiska eller liberala teoriperspektivet inom internationella relationer. Den samlade utrikespolitiken under en president sammanfattas ofta i en doktrin där de centrala frågorna som administrationen har ägnat sig åt sammanfattas och sätts i perspektiv mot andra doktriner. Två kända doktriner tidigare i USA:s historia är till exempel Monroe- och Trumandoktrinen. För att ta fram de centrala delarna i Bushdoktrinen och hitta den grund som doktrinen vilar på har tal och dokument som Vita Huset utfärdat använts som underlag.

The following essay is named The canonization of Joan of Arc, a Church political strategy or the creation of a national symbol? Joan of Arc, the French heroine of the Hundred Years War, was canonized as late as 1920, in a process that began already in 1869. In the following essay I am trying to work out if this canonization is a work of the Vatican in order to gain popularity in France after the breakup with the state in 1905. The Catholic Church had, since the French Revolution, faced difficulties withstanding its position of power in the presence of the upcoming Secularism and Liberalism and their growing public support. The Catholic Church had been fighting for its members and at the same time fighting the new ideas of Socialism, Communism and Liberalism.

The drama of Kristina Lugn?s Kvinnorna vid Svansjön (The women by the Swan Lake) takes place in the dialogue and language; the same ambiguous language that is found in Lugn?s poetry. In this essay I examine how meaning and dramatic tension is created in the dialogue of Kvinnorna vid Svansjön.I describe the play, using concepts from various drama theories. However, the most important concepts of classical drama theory such as "story" and "plot" are not really applicable. This is because of the contradictory information given in the dialogue.

Försök sätta er in i att man får tillfälle att omvandla sitt sommarställe, där möjligheterna till nyttjande varit begränsade till sommarhalvåret, till ett fritidshus med boendemöjlighet året runt. Tänk att man får byta trånga, ogenomtänkta och halvfärdiga utrymmen till stora luftiga ytor med modern standard, hög komfort och smarta förvaringslösningar. Tänk er att ytorna mer än fördubblas och att du faktiskt kommer att kunna förvara en del saker i det nya huset som du tidigare behövt släpa fram och tillbaka mellan fast bostad och sommarhus.Det är vad sju familjer fått möjlighet till och som kommer att vara en del av det här arbetet..

Syftet med förevarande uppsats är kort och koncist att pröva huruvida vi kan hitta spår av realistiska teoribildningar i de yttranden och argumentationslinjer som förekom inom lyckta dörrar i Vita huset vid tidpunkten för Kubakrisen 1962. Mer specifikt ämnar vi att försöka hitta spår av de teoribildningar som brukar benämnas defensiv och offensiv realism..

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar.

Denna rapport är ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet är att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se på möjligheterna att skapa ett småskaligt torg på Kungsplan. Även ge rekommendationer till förändringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stängda sidor åt norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar beläggning, markmaterial och belysning av platsen..

Studies show that some pupils with ASD (autism spectrum disorder) can have difficulties in understanding written texts. The present study seeks to examine whether pupils with ASD differ in their reading comprehension of a factual text and a literary text. Another aim of the study is to obtain a picture of the reading habits of high school pupils with ASD, what reading strategies they use, and how they work with texts in Swedish lessons in school.The study uses texts from PISA surveys from 2009 and 2000. The factual text Varmluftsballongen (The Hot-air Balloon) was taken from the try-out for the 2009 survey and the literary text Gåvan (The Gift) was taken from the 2000 PISA survey. To gain some idea of the pupils? reading comprehension of the texts, the present study used the tasks accompanying the texts, with certain changes in the questions about the text on the hot-air balloon.