I denna fallstudie skildras de erfarenheter nÄgra flersprÄkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flersprÄkighet med dels svenska och dels ett sprÄk som undervisas inom moderna sprÄk i skolan, i det hÀr fallet tyska och spanska. Arbetets kÀrna har varit att visa att dessa elever, trots att de Àr berÀttigade till och vill ha sÄdan, inte kan erbjudas modersmÄlsundervisning samt vilka konsekvenser detta fÄr för sÄvÀl eleverna sjÀlva men Àven för sprÄklÀrarna pÄ skolan. I fallstudien undersöks hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och vilka rutiner som finns pÄ skolan. I resultatet har framkommit att lÀrarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrÄn elevernas individuella förutsÀttningar.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur Àldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nÀra och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort pÄ omrÄdet dÀr de tvÄ sfÀrerna samverkar har mestadels utgÄtt ifrÄn antingen ett lÀrarperspektiv eller ett förÀldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv pÄ samverkan mellan dessa sfÀrer Àr, i jÀmförelse med de andra tvÄ nÀmnda perspektiven, sÀllsynt. Studier som Àr gjorda ur ett elevperspektiv visar att nÀr dessa sfÀrer nÀrmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att vÀrna om sin integritet och för att stÀrka sin autonomi.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Denna uppsats beskriver nÄgra elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   dÀr de fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande sÄvÀl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som Àr skapat i en dator eller inspelad musik som Àr redigerad. Eleverna har sett att lÀrarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi pÄverkar digitalt musikskapande i skolan.

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen pÄ verksamhetsförlagt lÀrande utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring sprÄkinlÀrningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lÀrande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har Àven lyft fram faktorer som pÄverkar lÀrandet pÄ en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lÀrande tillÀgna sig ett funktionellt sprÄk som de behöver för att klara sig i samhÀllet.MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ SFI-lÀrare och tvÄ SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lÀrande pÄ en praktikplats. FrÄgestÀllningar har behandlats med fokus pÄ VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lÀrande.Resultat Studien visar att aktörerna Àr eniga om att verksamhetsförlagt lÀrande i samverkan med studier i skolan gynnar sprÄkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar sÄvÀl möjlighet till sprÄkanvÀndning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillÀgnande av ett funktionellt sprÄk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlÀrning.

Trafikmiljön Àr ett problem vid mÄnga skolor i landet. Det beror i mÄnga fall pÄ att skolorna inte Àr planerade och byggda för att sÄ mÄnga förÀldrar lÀmnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att mÄnga förÀldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvÀgen upplevs som osÀker, att det Àr för lÄngt till skolan, att förÀldrarna lÀmnar barnen pÄ vÀg till arbetet eller helt enkelt bekvÀmlighet. Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse till att öka trafiksÀkerheten för barn, och att utifrÄn barnens perspektiv fÄ fram underlag till förbÀttringar av trafiksÀkerheten i en skolas nÀromrÄde. MÄlet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan anvÀnda i detta arbete. Baserat pÄ en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.

HÀlsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhÀlle. Folksjukdomar och ohÀlsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hÀlsosamt och sunt liv. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hÀlsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hÀlsa, kost och livsstil har behandlats dÀr skolans roll har varit i fokus.

Syftet med undersökningen Àr att se hur sent anlÀnda elever har upplevt och pÄverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom vÄra informanters berÀttelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har pÄverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser pÄ sin roll i dagens samhÀlle. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn berÀttelseforskning för att nÄ informanternas livsberÀttelser.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv Àr i huvudsak med avseende pÄ vad pedagogerna har för roll pÄ programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nÄ kunskapsmÄlen. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ samtliga SprÄkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det Àr för lite integration mellan SprÄkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet Àr budgetering, budgetering anvÀnds i alla branscher oavsett hur stor den externa osÀkerheten Àr. Den hÀr studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osÀker miljö, dÀr vÄrt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur organisationerna i de tvÄ högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingÄr Àven att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osÀkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osÀkerhetsfaktorer. I studien har anvÀnts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lÀrare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua sÄ kallade elevskyddsombud, lÀrare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, dÀr det ingÄr 6 stycken personer som arbetar pÄ skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre Ät de tvÄ elevskyddsombud som finns i varje klass pÄ skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift Àr att vara uppmÀrksamma pÄ om det förekommer mobbning och i sÄ fall rapportera det till sin handledare.

STC Àr ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och vÄren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet Àr drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. PÄ engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det Àr ett temaarbete bestÄende av 24 olika teman som ska anvÀndas i Är 1-6. Enligt LpO-94 Àr det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos bÄde pojkar och flickor.

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste Ären och Àr större jÀmfört medarbetslösheten hos inrikes födda, lÀget för utrikesfödda kvinnor Àr sÀrskilt svÄrt. Att förstÄ vad somkrÀvs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler mÀnniskor Àr komplext. En liten del kan dock varaatt förstÄ hur arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har dÀrför varit att gÄ nÀrmare in pÄ ett specifikt arbetsmarknadsprojektoch frÄga hur deltagare ser pÄ tiden efter projektet, hur de ser pÄ sin fortsatta etablering pÄarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar dÄ projektet har som mÄl attunderlÀtta kontakten mellan skolan och nyanlÀnda familjer som har barn i skolan.Den hÀr studien har en induktiv ansats eftersom att omrÄdet Àr relativt outforskat och det var svÄrtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning nÄgra gymnasielÀrare har om andrasprÄkselevers attityder till skriftsprÄket och jÀmföra dessa med de svar sex andrasprÄkselever givit i en tidigare genomförd studie (se Kanmert 2011). Studien syftade Àven till att undersöka lÀrares syn pÄ, och attityder till, undervisning av andrasprÄkselever samt hur de bedömer elevernas förutsÀttningar att uppnÄ angivna kursmÄl. Studien har en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Materialet samlades in genom intervjuenkÀter innehÄllande öppna frÄgor samt flervalsfrÄgor.Resultatet visade att lÀrarnas uppfattning till största delen skilde sig frÄn andrasprÄkselevernas. Det framgick ocksÄ att ÀmneslÀrare tenderar att skjuta över upplevda svÄrigheter pÄ eleverna.