Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

Syftet med undersökningen är att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare år för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstärker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan.I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att personal inom skolan ska arbeta för att främja jämställdheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det är pedagogers skyldighet att arbeta för en jämställd skola.

Utifrån att elever verkar ha en förmåga till att endast söka svar på uppgifterna de får och inte vilja intressera sig för att förstå området, så uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet är att studera vilken kunskap som mäts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrån olika synsätt. Området lärstil beskrivs i arbetet med en tyngd på att beskriva ytinlärning och djupinlärning. Vidare beskrivs området kunskapsbedömning där olika frågetyper beskrivs.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

I detta examensarbete användes en enkätundersökning som undersökningsmetod. I enkätundersökningen medverkade 110 stycken respondenter ifrån Lundellska skolan i Uppsala. Skolans ekonomi- och samhällselever var de som omfattades av studien. Syftet var att studera vilket samband som fanns mellan föräldrarnas yrke och utbildningsnivå och elevernas prestationer i grundskolan och deras vidare val under skolkarriären. Uppsatsens syfte studerades både ur ett köns- och ett segregationsperspektiv för att undersöka hur de olika ovanstående faktorerna fördelade sig geografiskt och könsmässigt.

Denna uppsats jämför värdegrunden mellan de svenska och de ryska styrdokumenten för skolan, med fokus på samhällskunskapen för gymnasiet, för att göra en jämförelse över vilken roll de demokratiska värdena har i ländernas läroplaner. Avstamp tas i ländernas utbildningshistoria och den demokratiska kulturen undersöks med koppling till den demokratiska processen, de demokratiska drivkrafter och med hänsyn till relevanta politiska ideologier med fokus på liberalismen. I resultatet presenteras hur svenska och ryska skolans styrdokument är utformade. Deras värdegrund undersöks ur en liberaldemokratisk synvinkel för att spåra den demokratiska värdegrunden. Detta görs för att jämföra de olika ländernas styrdokument för skolan. Konstitutionerna blir viktiga för analysen då samhällets värdegrund och skolans värdegrund visar sig knutna till ländernas konstitutioner. Skolan undersöks för att utbildningsväsendet är den del av staten som formar de framtida medborgarna.

SammandragJag har analyserat hur hundkläder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fältet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag använder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det är få hundplagg i min analys som uttalat sägs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön på sin hund finns ofta närvarande i och med färger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som är avsedda för ena eller andra könet, uppvisar också skillnader. Dock verkar även en något feminin klädsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pälsklädda raser framställs feminint är inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvämlighet poängteras. Jag drar därmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det är på ett antropomorfistiskt sätt där människor tillskrivs föräldrarstatus.

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser?Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer.

Det här arbetet syftar till att ge en ökad förståelse för hur Skolverkets utbildningsinspektion, som startade 2003, har påverkat lärarna i deras professionella roll. Dessutom har också lärarnas åsikter om hur inspektionen kan utvecklas och förbättras förts fram. Insamlingen av information har främst skett genom intervjuer med lärare och rektorer på tre grundskolor i Södertälje kommun. Olika teorier och studier kring professioner, lärarprofessionen samt utvecklingen av den svenska skolan har använts som teoretisk grund i arbetet.Det har visat sig att lärarna själva inte i någon större omfattning har reflekterat över hur inspektionen påverkar deras profession. Däremot har lärarna mycket åsikter kring inspektionen och dess utformning.

På Västervångskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på Västervångskolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar:Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser?Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?MetodJag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer.