StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Datorspelet World of Warcraft har vÀxt nÄgot enormt i popularitet sedan det kom 2004. Idag Àr det den största mötesplatsen pÄ nÀtet med anvÀndare över hela vÀrlden. NÀr vi möter anvÀndare pÄ nÀtet Àr det precis som i verkligheten viktigt för oss att framstÀllas pÄ det sÀtt vi helst vill. Vi spelar en roll och bygger en identitet. Spelet erbjuder en alternativ, virtuell vÀrld Ät oss och det som Àr intressant för mig Àr att se pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar vÄra möjligheter till detta.

I spelutveckling finns det idag tvÄ sÀtt för utvecklare att skapa digitalt innehÄll. Manuellt av personer som skapar allt innehÄll för hand eller automatiskt av program dÀr ekvationer istÀllet beskriver innehÄllet och generera detta vid behov. Att lÄta ett program generera digitalt innehÄll kallas Procedural Content Generation (PCG) och anvÀnds i grafiska applikationer, dataspel, simulatorer och online-applikationer. I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sÀtt att möblera ett virtuellt rum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritmen Àr regelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan att innehÄllet i rummen behöver lagras. .

Den hÀr utvÀrderingen undersöker vilken typ av folkbibliotek anvÀndare vill ha idag. Den inriktar sig frÀmst pÄ tre teman; miljö, öppettider och utbud. UtvÀrderingsobjektet Àr SkellefteÄ stadsbibliotek och till viss del Àven nÀrbiblioteken i SkellefteÄ. Jag anvÀnde mig av en kvantitativ metod i form av webbenkÀter, för att fÄ reda pÄ svaren pÄ mina frÄgestÀllningar. Jag tog Àven hjÀlp av litteratur som redan fanns skrivet om Àmnet.

Kvinnors underrepresentation Àr ett problem pÄ flera sÀtt. För det första Àr det ett demokratiskt problem att hÀlften av ett lands befolkning Àr underrepresenterad dÄ de politiska besluten inte speglar hela befolkningens erfarenheter och vÀrderingar. För det andra handlar det om en resursfrÄga dÄ kvinnliga erfarenheter och vÀrderingar inte tas tillvara vid beslutsfattandet och viktig kunskap gÄr till spillo. För det tredje handlar det om intressen dÄ kvinnliga intressen prioriteras bort eftersom det inte finns nÄgon som kan föra kvinnors talan. Enligt jÀmstÀlldhetslagens §13 mÄste alla arbetsgivare upprÀtta en jÀmstÀlldhetsplan som ska innehÄlla en översikt över de ÄtgÀrder som behövs pÄ arbetsplatsen för att förbÀttra jÀmstÀlldheten.

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.

Att studera kvinnliga sexualförbrytare Àr problematiskt dÄ gruppen Àr sÄ liten. Studien Àr en litteraturstudie för att klargöra vad som Àr sammanstÀllt kring denna lilla grupp. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om huruvida det existerar nÄgon generell bild av vem den sexualbrottsdömda kvinnan Àr, om det finns olika distinkta typer av sexualbrottsdömda och om svenska förhÄllanden Àr möjliga att översÀtta till internationella. DÀrför innehÄller uppsatsen ocksÄ en genomgÄng av de fall som utretts vid kriminalvÄrdens riksmottagning för lÄngtidsdömda. För att behÄlla objektiviteten i frÄga om internationell typologi presenterar författaren en rutnÀtsmodell med hjÀlp av vilken fall av den hÀr typen kan spaltas upp förtydligas och presenteras utan typologi.

Brottslighet och kriminaljournalistik har lÀnge varit en stor del av medieinnehÄllet. Men vad Àr det som avgör hur stor uppmÀrksamhet ett specifikt brott fÄr? Det hÀr Àr en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 dÀr vi ger svar pÄ hur tidningen framstÀller manliga och kvinnliga gÀrningsmÀn.Studien har sin utgÄngspunkt i ?the chivalry hypothesis? som gÄr ut pÄ att kvinnor fÄr mildare behandling bÄde av rÀttsvÀsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den hÀr studien testas om hypotesen Àr giltig Àven nÀr det gÀller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara pÄ grund av vilket kön gÀrningsmannen har utan ocksÄ beroende pÄ vilket brott denne begÄr.

Detta Àr en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen Àr baserad pÄ tvÄ tidskrifter som kom ut 1859 och framÄt. Den ena tidskriften Àr Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra Àr Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgÄvor under deras första Är för att ta reda pÄ vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra nÄgot till den rÄdande hierarkin som fanns i samhÀllet med manlig dominans. Syftet med undersökningen Àr att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gÀllande kvinnorna i samhÀllet eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag anvÀnt mig av en ideologikritisk textanalys som innebÀr att man lÀser texterna med vetskapen om att det finns en rÄdande ideologi i samhÀllet dÀr texterna ges ut och att ocksÄ försöka se om texterna visar nÄgon form av ?reform? för att förÀndra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar Àmnen som kvinnors rÀtt till arbete och utbildning och att kvinnor ska fÄ fler rÀttigheter i samhÀllet, sÄsom röstrÀtt.

Att lÄta spelaren fatta moraliska beslut Àr nÄgot som blivit allt vanligare inom spelmediet och det dyker upp allt fler spel pÄ marknaden som ger spelaren denna möjlighet. Men hur reagerar egentligen spelare pÄ moraliska val i spel? PÄverkas denna reaktion av den roll som spelaren stigit in i? Tar spelaren oftast den vÀg som denne finner mest rÀttfÀrdig? I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett spel som skapats med hjÀlp av Freemans (2004) emotioneering-tekniker. En metod baserad pÄ Self-assessment Manikin (Bradley & Lang, 1994) har sedan anvÀnts för att undersöka reaktioner pÄ moraliska val i spelet. Resultaten frÄn undersökningen visar att den roll spelaren tar pÄ sig har liten om nÄgon effekt pÄ upplevelsen av moraliska val och att en majoritet av spelare helst vÀljer det mest rÀttfÀrdiga alternativet. .

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet och frÄgestÀllningar: Att undersöka sambandet mellan styrketester och prestationsparametrar i from av hopp och sprint för kvinnliga respektive manliga basketspelare pÄ ungdomslandslagsnivÄ. Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och knÀböjsstyrka?Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och frivÀndning?Vilken pÄverkan har kön, Älder, 1RM frivÀndning 1RM knÀböj, respektive och tillsammans, pÄ resultaten för hopphöjd och sprint.Vilken pÄverkan har kön, Älder, 1RM frivÀndning (% av kroppsvikt (kv)), 1RM knÀböj (% av kv), respektive och tillsammans, pÄ resultaten för hopphöjd och sprint. Metod: Studiedesign var tvÀrsnittsstudie dÀr data som analyserats kommer frÄn Ärligen av Svenska basketbollförbundet utförda fysiska tester av manliga och kvinnliga ungdomslandslagsspelare pÄ U16, U18 och U20-nivÄ sedan 2001. För analys av data genomfördes korrelationsberÀkningar samt regressionsanalyser mellan 1RM knÀböj, 1RM frivÀndning och counter movement jump med armsving (CMJ(a)) samt sprint 10, 20 och 30 meter.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjÀlp oftare Àn mÀn, detta sÀgs bero pÄ att kvinnor har lÀttare att erkÀnna sig sjÀlva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i hur mÀn och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön pÄverkade bedömningen. Ett urval pÄ 108 yrkesarbetande mÀn och kvinnor frÄn tvÄ sektorer valdes ut, deltagarna lÀste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hÀlsa gradvis försÀmras pÄ grund av ökad arbetsbelastning. En flervÀgs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av mÄlpersonens arbetsbörda, ohÀlsa och hjÀlpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att mÀn uppfattade en kvinnlig kollegas ohÀlsa och hjÀlpbehov som större Àn en manlig kollegas.

Den hÀr uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet pÄ skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format tvÄ av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och Àven hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia BÄÄth-Holmberg, representerar tvÄ av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.